Matten lyfter med två lärare i klassrummet

Med nästan 1 400 elever är Rekarne­gymnasiet den största skolan i Eskilstuna. I ett klassrum nära de två stora fordonshallarna får ett 20-tal elever hjälp med den matematik de behöver kunna för att i framtiden få jobb som bilmekaniker, lastbilsförare, speditörer och skadereglerare.

– Många av våra elever har svårt med matten, säger Anita Karlsson, som sedan två år tillbaka ingår i ett tvålärarskap med sin kollega Anna Hägg.

”Jag tror många är lite avundsjuka på oss”

Alla yrkeselever måste klara kursen matematik 1a för att få sin gymnasieexamen, men det är inte alla som gör det. För att få fler elever att klara kursen har Eskilstuna och ytterligare tre kommuner i Södermanland fått pengar för att bland annat delta i ett tvåårigt projekt med tvålärarskap. Rekarnegymnasiet har utsett två lärarpar som tillsammans planerar, genomför undervisningen och bedömer elevernas kunskapsutveckling på tre yrkesprogram: fordon och transport, bygg och anläggning, samt barn och fritid.

– Vi fick anmäla intresse. Alla ville inte vara med i projektet men i dag tror jag att många är lite avundsjuka på oss, säger Anna Hägg som i likhet med sin kollega har drygt 20 års erfarenhet som lärare.

På tavlan längst fram i klassrummet har de skrivit ”Rep kurs”. Det är vår och ett par veckor kvar till de nationella proven och i dag ska klassen repetera några av de uppgifter som kan komma på provet.

– Strukturen är jätteviktig. Eleverna vill veta vad som väntar under lektionen, säger Anna Hägg.

Snart är alla på plats och undervisningen kan börja. Anita Karlsson läser upp den första uppgiften:

– Hur många grader kallare upplevs en temperatur på minus 15 grader om vindhastigheten ökar från 5 till 15 meter per sekund?

Anna Hägg hjälper eleverna att hitta rätt i de tabeller och kolumner de har framför sig. Kimmi Kauppila räcker upp handen.

– Man kollar hur många grader det skiljer mellan 5 och 15 meter per sekund. Svaret är att det blir 5 grader kallare, säger han.

Mattekunskaperna varierar stort mellan eleverna i klassen och de jobbar oftast var och en för sig. Därför är de två lärarna noga med hur eleverna är placerade i klassrummet. För att motverka prat och störningar flyttar de ibland runt eleverna.

Det här läsåret är det fyra elever som är så pass duktiga att de klarade matte 1 under höstterminen och under våren har gått vidare med matte 2.

– Vi märkte direkt att de var ganska framåt. De är mer driftiga och klarar sig bättre själva. Nu sitter de ofta i grupprummet och då kan en av oss gå in och ha genomgångar med dem medan den andra tar hand om de övriga. Det hade aldrig funkat om vi inte varit två lärare i klassrummet, säger Anna Hägg.

I klassen går också några elever som inte har betyg i matte från årskurs nio. Tack var tvålärarskapet funkar det att ge dem det extra stöd de behöver samtidigt som de flesta jobbar med kursen matematik 1.

– Den stora vinsten är att man kan ta sig tid med eleverna, jag kan sitta med eleven tills den förstår. Jag vet att Anna tar de andra under tiden, eller tvärtom. Som lärare är man alltid stressad av alla händer som viftar och bubblet som uppstår. Nu behöver eleverna inte vänta och då hinner inte oron ta fart, säger Anita Karlsson.

Under det första året i projektet utgick de två kollegorna från läroboken. Sedan var Anita Karlsson på mattebiennalen och träffade gymnasieläraren och program­meraren Magnus Lindström. Han har utvecklat det digitala hjälp­medlet Pluggamatte, som gymnasieelever kan använda för att lära sig olika moment med hjälp av repetitioner i olika tidsintervaller. 

– Jag hade aldrig provat hjälp­medlet i alla klasser om jag varit ensam i klassrummet. Nu kunde vi testa att jobba digitalt utan att störas av att det hände en massa i klassrummet som man inte hinner med när man är själv, säger Anna Hägg.

Efter ett tag märkte lärarna att det digitala arbetssättet inte passade för alla elever. Redan under hösten övergick några till lärobok. Nu när klassen repeterar inför de nationella proven kan alla elever välja mellan att använda Pluggamatte, läroboken eller att repetera gamla prov.

Eleven: ”Det har blivit lugnare i klassrummet”

Ett mål med tvålärarskapet är att förändra elevernas inställning till matematik, så att de blir mer positiva. Eleven Arvid Key har inte matte som sitt favoritämne, men han tycker ändå att det är lättare att ta till sig kunskaperna med två lärare i klassrummet.

– Då kan man få en förklaring av Anna och en annan av Anita och då förstår man lättare. Och så får man hjälp snabbare. Om den ena är upptagen finns det en till man kan fråga, säger han.

Är matte ett ämne där det passar särskilt bra att ha två lärare?

– Ja, det tror jag. Matte är nog det ämne som de flesta har svårast med. Det har också blivit lite lugnare i klassrummet. Det är positivt, säger Arvid Key.

Men det är inte alla elever som uppskattar att de två lärarna ibland förklarar på olika sätt.

– Förra året var det några som tyckte att det blev rörigt. Man vet inte från början vad som passar gruppen bäst. Först måste man lära känna eleverna, säger Anita Karlsson.

Olikheterna visar sig också på andra sätt.

– Anna skriver jättesnyggt på tavlan, det gör inte jag. Så är det bara och det är viktigt att inte lägga prestige i det. Vi gör på olika sätt och bjuder på att vi är lite olika.

Kan ni störas av att en elev hellre vill prata med den ena av er?

– Nej, jag kan inte låta mig störas av att en elev hellre vill prata med Anna. Vi är här för elevernas skull och nästa gång är det någon elev som hellre vill ha hjälp av mig, säger Anita Karlsson.

LÄS ÄVEN:

Forskning: Faktorerna som stärker elever i matematik

Ny studie: Matteångest kan leda till sämre lärande

Reportage: Geometrin blir mer begriplig med VR

Debatt: Behovsgrupper lyfter matematiken