Här blir matten verklig för eleverna

I hörnet av klassrummet har lantbrukaren Johan Nilsson satt upp en stor plansch med en bild på en bonde, ett gulligt lamm och texten ”Var kommer maten ifrån?”.

Tio elever i årskurs 9 sätter sig vid bänkarna. Johan Nilsson inleder med att berätta om livet som lantbrukare och vikten av att få ihop ekvationen när det gäller utgifter och intäkter. En stor post på plussidan är uppfödningen av grisar där köttet säljs till restauranger från Skåne upp till Stockholm.

Nu frågar Johan Nilsson eleverna vad de vill bli efter skolan.

– Programmerare, lärare, frisör och hjärnkirurg, blir några svar från klassen.

”Är det någon som vill bli egenföretagare eller lantbrukare?”

Här är det ingen som räcker upp handen spontant.

Johan Nilsson är en av flera yrkespersoner som den här dagen besöker Påarps skola utanför Helsingborg. Upplägget kallas Smartmatte. Syftet är att visa eleverna att matematik kommer att behövas efter skolan. Att det inte bara är ett teoretiskt ämne för att lösa uppgifter i en bok.

Hos Johan Nilsson får eleverna räkna ut vad det kostar att så vete på 20 hektar mark. Det går åt 200 kilo utsäde per hektar och ett kilo kostar fem kronor. Uppgiften är en av de lättare under dagen och eleverna räknar snabbt ut att kostnaden blir 1 000 kronor per hektar.

”Här blir det tydligt att man ­använder matte på så många olika sätt förutom i matte­boken. Det är verklighetsbaserat och bra.”

I år är det fjärde året som Påarps skola har Smartmatte med anställda från olika yrken. I dag får eleverna möta personer från målerifirma, vattenverk, tillverkningsindustri och lantbruk. Alla har med sig typiska räkneuppgifter för verksamheterna.

”Verklighetsbaserat och bra”

Matematiklärarna Maria Christensen och Viktor Nilsson går runt mellan de olika salarna. De ser flera värden med den yrkesnära matematiken.

– Eleverna tycker att det är roligt. Ofta känner de att ”vad ska jag ha matte till, jag har ju räknare i mobilen och behöver inte kunna något mer”. Men här blir det tydligt att man använder matte på så många olika sätt förutom i matte­boken. Det är verklighetsbaserat och bra. Jag tror att det kan bredda förståelsen av vikten med matte, säger Maria Christensen som är förstelärare i matematik.

– Eleverna får en inblick i vad som kommer efter gymnasiet och vad matematik kan användas till i den praktiska appliceringen. Det är viktigt för eleverna att se att det finns ett värde i att kunna matematik inom flera olika sektorer i arbetslivet och att de behöver använda sina kunskaper, säger Viktor Nilsson.

I området bor det många lant­brukare och en del elever säger att de ska jobba inom den näringen.

– Jag ska köra traktor och behöver inte matte, kan de säga. Men så kommer lantbrukarna hit och berättar att det behövs mycket matematik för att kunna räkna på EU-bidrag, kostnader och intäkter, säger Maria Christensen.

Båda lärarna menar att det stundtals är svårt att motivera eleverna för matematikämnet.

– Men med Smartmatte kan de se att de kanske kommer att jobba med något liknande i framtiden. Då behöver de kunna mer och förstå matematik för att klara jobbet, säger Viktor Nilsson.

Rimlighet en utmaning

Ett moment som eleverna har svårt för är bråkräkning och delar av helheten.

– Att till exempel veta hur stort något är i förhållande till något annat. Rimligheten kan också vara en utmaning när eleverna, utan att tänka till, landar i att det går åt fyra liter mjölk till att göra soppa för tre personer, säger Maria Christensen.

Inne i ett klassrum har nu Katrin Bergmark, som är HR-ansvarig på Ecolean, ställt fram plastförpackningar med flytande livsmedel och en säck med plastkulor som används i maskiner för att stansa ut förpackningar.

– Vad ni än väljer i gymnasiet så finns det yrken som passar för oss. Vi har elektriker, maskiningenjörer och folk som räknar på ekonomi, säger hon.

Innan det är dags för eleverna att räkna på effektiviteten i tillverkningen med hjälp av olika tabeller så frågar Katrin Bergmark hur många som gillar matte. Tre händer åker lite sakta upp i luften.

Så är det dags att räkna ut i procent hur stor del av den totala körtiden som har gått förlorad under en dag.

– Tillgängligheten är 90,2 procent, svarar en grupp relativt snabbt.

De har genom att titta på tabellerna delat den faktiska körtiden med maxhastigheten.

– Rätt svar! På grund av ett stopp vid 16-tiden har vi förlorat 10 procent i effektivitet, säger Katrin Bergmark.

Lika mycket syv som matte

Freja Lööf är studie- och yrkesvägledare i Påarps skola. Hon ser flera vinster med Smartmatte. Inte minst för niorna som står i färd med att välja program till gymnasiet.

– Syftet med dagen är att visa att det finns matematik i olika yrken och att kanske öka intresset för ämnet. Men eleverna får även en inblick i olika yrken. Det kan finnas en möjlighet att fler upptäcker vad yrkesprogram kan leda till. Våra flickor i nian kan få en bild av att yrken efter ett yrkes­program inte behöver vara mansdominerade.

”Vad ni än väljer i gymnasiet så finns det yrken som passar för oss. Vi har elektriker, maskiningenjörer och folk som räknar på ekonomi.”

Nova Janerup har inte helt bestämt sig vilket program hon ska söka.

– Jag gillar inte matte så jättemycket men jag kanske söker naturvetenskapsprogrammet eller så bli det samhälle. Huvudräkning är svårt och ekvationer. Men den här dagen är det kul att se hur matte används i olika jobb, säger hon.

Roham Sörensen har precis lyssnat på en föreläsning av Fredrik Knapp från Nordvästra Skånes vatten och avlopp. På katedern står en flaska med grumligt avloppsvatten och en flaska med renat vatten. Ett räkne­exempel handlar om hur mycket vatten som förbrukas i Åstorps ­kommun där varje invånare i genomsnitt använder 130 liter per dygn.

– Jag gör nog av med mer vatten till exempel när jag spolar av moppen. Man kanske skulle spara lite mer, säger Roham Sörensen.

Han gillar att dagen har visat på konkret användning av matematik.

– Det är roligt med matte när man förstår. Bråk och procent är svårt. Jag har godkänt betyg men ska försöka få lite bättre.

Till gymnasiet funderar han på två vitt skilda program.

– Det blir nog fordon. Jag gillar att meka på fritiden. Eller så blir det estetiskt, säger han medan kompisarna rynkar lite på näsan åt flaskan med avloppsvatten.

Med under dagen är också Pär Nershed, grundare av Smartmatte. Han berättar att det främst är elever i årskurs 8 och 9 som tar del av workshop med olika yrkespersoner.

– Det är nästan lika mycket syv som matte de här dagarna när företagen får en möjlighet att berätta om olika yrken. Jag hade själv svårt för matte i skolan och detta skulle ha hjälpt mig, säger han.