Modellen som får yrkeselever att lyckas med matten

Kabeln löper längs väggen som en noggrant dragen linje. Några av eleverna på Tegelbruksskolans el- och energiprogram har beräknat strömstyrkan och sett till att avståndet mellan klamrarna är det rätta.

– Matematiken finns där hela tiden, säger Thomas Johansson, mattelärare på Tegelbruksskolan i nordvästra Skåne och motor i ­yrkesgymnasiets satsning på att höja elevernas mattekunskaper.

”En helt ny värld för mig”

Arbetet med kabeln är ett av många inslag i undervisningen när eleverna i klass EE23 går in på sista terminen i sin treåriga yrkesutbildning. I det och många andra moment som de lärt sig under gymnasieutbildningen upptäcker de att den matte de kommer att använda som yrkesarbetande elektriker inte är densamma som den de lärde sig i grundskolan.

– I början var det en helt ny värld för mig. Den vanliga matten har man ju haft med sig ända sedan lågstadiet. Här är det en annan sak, men när vi började använda mer komplicerade instrument förstod jag bättre hur vi har nytta av matten i det praktiska arbetet, säger eleven Amelia Olsson Braun.

Den nära kopplingen mellan matematik och yrkesämnen är den ena delen i Tegelbruksskolans mattemodell. I en liten lektionssal med fönster mot en av de stora studiehallarna får de drygt 20 eleverna i klassen lära sig teorin. Sedan lämnar Thomas Johansson över till yrkesläraren Jöran Dahl, som visar hur matematiken kan tillämpas i elektrikeryrkets många praktiska moment.

Mattefritt under första terminen i kombination med en individuell stödresurs utgör den andra delen.

– Efter nian är många av de elever som söker yrkesprogram trötta på matte och inte särskilt motiverade till teoretiska studier. En del har nätt och jämnt blivit godkända. Andra har lyckats bättre men mår ändå bra av en paus efter­som det är väldigt mycket annat som är nytt när de kommer till oss, säger Thomas Johansson.

Får chans att plugga i kapp

De elever som är svaga i ämnet får chansen att plugga i kapp med hjälp av resursläraren Erik Ryberg-Emgård. Ett test i början av terminen visar hur eleverna ligger till och vilka svagheter respektive styrkor de har.

Resursen finns för att stödja eleverna i fler ämnen än matematik, men största delen läggs på matten eftersom det är den del en klar majoritet av eleverna tycker är svårast. Den ersätter inte undervisning, men ska ge alla chansen att utvecklas så mycket som möjligt utifrån sina förutsättningar.

– Många av våra elever kommer från studiesvaga hem. Här finns personal som hjälper och ger stöd, säger Erik Ryberg-Emgård, som har titeln studiehallscoach.

Att upplägget fungerar framgår av resultaten i de nationella proven. För några år sedan låg andelen godkända i matteprovet kring rikssnittet på knappt 60 procent. Nu är det drygt 80 procent av eleverna på yrkesprogrammen vid Tegelbruksskolan i Klippans kommun som klarar det nationella provet i matematik.

Mattemodellen i Klippan bygger på ett sätt att arbeta som Thomas Johansson tillämpat under många år.

– Jag utgår från det som eleverna gör i sina yrkesförberedande ämnen. Det är bättre att hitta moment där matematiken faller sig naturlig än att tvinga på eleverna räkneuppgifter.

Att modellen i dag är grunden för ett projekt som även följs av en forskare vid Malmö universitet beror i hög grad på att Thomas Johansson aldrig kom till skott med sitt examensarbete under lärarutbildningen. Det kom att dröja 17 år innan han hittade sitt ämne och en handledare som tände på idén. Handledaren, Lisa Björklund Boistrup, professor i matematikens didaktik, är också den forskare som i dag följer matteprojektet på Tegelbruksskolan.

– Jag har alltid haft en dragning till hantverksyrken. Examens­arbetet blev ett sätt att hitta systematik och en metod för det arbetssätt jag redan använde, säger Thomas Johansson.

För en elektriker kan vissa teoretiska uppgifter i läroböckerna kännas helt meningslösa, menar han och tar säkringar som exempel. I vissa matteläroböcker får eleverna i uppgift att räkna ut vilken säkring man ska använda.

– Svaret på matteuppgiften kan vara 11,3 ampere, trots att den styrkan inte finns i verkligheten.

Yrkesläraren Jöran Dahl hade tidigare en egen elektrikerfirma i Klippan och hade redan då nära kontakter med Tegelbruksskolan genom att han ofta tog emot elever under deras APL (arbetsplatsförlagt lärande). När en lärare som han kände på el- och energiprogrammet gick i pension för 18 år sedan tog han chansen att själv byta karriär och bli lärare. Det nära samarbetet med Thomas Johansson ser han som ett stort mervärde.

– Jag har alltid haft ett brinnande matteintresse och här räknar vi mycket, vare sig det handlar om att spika kablar eller beräkna ström. Även i programmering ingår mycket matte, säger Jöran Dahl.

Med sin bakgrund i det lokala näringslivet har han bra kontakter med många företagare. Flera sitter i det programråd som skolan inrättat för att diskutera arbetsplatsernas behov och undervisningens upplägg.

– När vi frågar vad de tycker att vi ska lägga fokus på svarar många matematik. Ju bättre mattekunskaper eleverna utvecklar, desto bättre blir de på logiskt tänkande och problemlösning.

Viggo Sandén och Agnes Ericsson ser båda fram emot att bli färdiga med sin utbildning och sedan söka sig ut på arbetsmarknaden, som de senaste två åren börjat bli bättre igen för elektriker.

– Jag vill jobba med högspänning, där kan man tjäna mycket pengar. När det till exempel handlar om stora kraftledningar behöver man också gå särskilda kurser i säkerhet, säger Viggo Sandén.

Agnes Ericsson siktar på arbete inom industrin, gärna på den firma i Örkelljunga där hon tidigare praktiserat. Inför arbetslivet är hon glad att de tre åren i Tegelbruksskolan gett en stabil grund i matematik.

– När vi först går igenom matten teoretiskt och sedan kopplar den med det praktiska arbetet man gör som elektriker är det lättare att förstå, säger hon.

Enkät: Vad tycker du om att det inte var några vanliga mattelektioner under första terminen?

Leo Kristensson:

”En termin utan vanliga mattelektioner är bra. Ibland blir det svårt när vi har både matte och elmatte, det kan bli snurrigt i huvudet. Men problemlösning kommer vi alltid ha nytta av.”

Nicke Henriksson:

”När vi började i ettan var det väldigt mycket i huvudet. Att sätta sig ner med vanlig matteundervisning då hade varit jobbigt. Det var bra med ett test så att vi hamnade på rätt nivå.”

Elliot Andersson:

”Jag tycker att det var ett skönt upplägg. Behövde man hjälp under första terminen gick man in på resursen. På testet hamnade jag ungefär där jag trodde jag skulle hamna.”

LÄS ÄVEN

Kriminalfall väcker elevernas intresse för matematik

Sana bjuder in både föräldrar och elever till läxhjälpen

Regeringen vill införa nationella yrkesprov