Läraregenskapen som väcker elevernas intresse för matte

Gülay Özcan är nationalekonom och analytiker på Skolverket. Foto: Skolverket

När mattelärare är tydliga i sin undervisning blir eleverna både mer intresserade och får ett starkare självförtroende i ämnet. Det visar Skolverkets analys av elevernas svar på enkätfrågor i den internationella Timss-mätningen.

Tydlighet smittar av sig. I den studie av matematikundervisningen i grundskolan som Skolverket nyligen presenterade finns beräkningar som visar sambandet mellan hur klar och begriplig läraren är i sin undervisning och vilket intryck eleven får av ämnet.

– Om eleven uppfattar att läraren är tydlig så är det positivt korrelerat med elevernas intresse. Ett positivt samband finns även med elevens självförtroende, säger Gülay Özcan, nationalekonom och analytiker på Skolverket.

Betyder det att ju tydligare lärare är i sin undervisning, desto bättre blir elevernas kunskapsresultat? Nej så enkelt är det inte, betonar Gülay Özcan.

– Det vi kan säga är att det finns en indikation på att det kan vara så, men att man måste undersöka saken vidare, säger hon.

Självförtroende och intresse är viktigt

Det kan också vara så att de elever som är mer intresserade av matte är mer uppmärksamma på vad läraren säger och därigenom uppfattar att läraren är mer tydlig än vad mindre intresserade elever gör.

– Med den här undersökningen kan vi inte säga i vilken riktning kausaliteten går. Därför är det också svårt att säga exakt vad läraren bör göra i klassrummet, säger Gülay Özcan.

Självförtroendets och motivationens betydelse för att elever ska lyckas och nå goda resultat i matematik är ett genomgående tema i Skolverkets studie. Myndigheten slår fast att elevernas självförtroende och motivation behöver öka.

”En stor del av resultatskillnaderna mellan exempelvis elever med mer respektive mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund och mellan flickor och pojkar kan hänvisas till variationer i elevernas självförtroende”, skriver Skolverket.

Bygger på bearbetning av Timss

Studien bygger på intervjuer och bearbetningar av data från den internationella undersökningen Timss. Av materialet framgår bland annat just att elever med lägre socioekonomisk bakgrund har ett lägre självförtroende i matematik jämfört med elever med högre socioekonomisk bakgrund.

Resultatmässigt har svenska matteelever som helhet lyckats ganska bra de senaste 10–15 åren.

– Från 2011 har genomsnittsresultatet för matte ökat, men det är viktigt att ha i åtanke att ökningen är ett genomsnitt, den gäller inte alla elevgrupper. Skillnaden mellan de som har mer och de som har mindre gynnsam social bakgrund har ökat. Klyftan har vidgats, säger Gülay Özcan.

LÄS ÄVEN

Mattelärare sänker nivån när kunskapsklyftan ökar

Mycket tid läggs på matte – men resultaten lyfter inte

Så vill eleverna att undervisningen i matte läggs upp

Matten lyfter med två lärare i klassrummet