För att etablera anteckningsmetoden är det bra att återkomma till den under hela högstadietiden, menar Malin Morin Zetterberg.
Till startsidan
En tydlig effekt av antecknandet var att undervisningen blev roligare eftersom innehållet blev mer begripligt. ”Ansträngningen är oundviklig men vi såg att med ökad förståelse så kom glädje”, säger Malin Morin Zetterberg.
Lektionstipset
Ta inte för givet att eleverna kan anteckna – utan lär dem det explicit. Det rådet ger NO-läraren Malin Morin Zetterberg som introducerade Cornells anteckningsmetod i några klasser.
– För de elever som haft det tuffast är det här en stor vinst.
Det är vanligt att elever plikttroget kopierar anteckningar från tavlan. Men i begreppstunga och abstrakta ämnen är det viktigt att de också kan strukturera och processa information själva, menar NO- och matematikläraren Malin Morin Zetterberg på Ärentunaskolan i Uppsala.
– Ska eleverna få den djupare förståelse som krävs i naturvetenskapliga ämnen så måste de aktivt bearbeta innehållet på lektionerna, till exempel genom att anteckna, säger Malin Morin Zetterberg.
För att hjälpa eleverna genomförde hon och kollegan Louise Lundberg i ett forskningsprojekt där de introducerade en variant av Cornells anteckningsmetod i fem högstadieklasser. På kemi- och fysiklektionerna fick eleverna lära sig att plocka ut nyckelbegrepp från anteckningarna, formulera egna frågor om innehållet och sammanfatta det i en mycket tydlig mall.
Namn: Malin Morin Zetterberg.
Gör: Matematik- och NO-lärare på Ärentunaskolan i Uppsala.
Ålder: 41 år.
På fritiden: Läser och arbetar i trädgården.
Bästa med att vara lärare: ”Att kunna göra skillnad. Både i att inspirera till specifika ämnesintressen och att bara få finnas där som en extra vuxen i elevernas liv.”
Vinsterna var störst för de som haft svårast att hänga med och som tidigare inte antecknat alls. Men alla elever tyckte att de fick en bättre struktur och överblick i sina anteckningar, enligt Malin Morin Zetterberg.
– De upplevde också att undervisningen blev roligare eftersom innehållet blev mer begripligt.
För att etablera anteckningsmetoden är det bra att återkomma till den under hela högstadietiden, menar Malin Morin Zetterberg.
Hon tror att metoden kan vara användbar i flera ämnen och årskurser.
– Det här är en enkel metod som inte är så tidskrävande. Det är också viktigt att vi lägger tid på det grundläggande och ger eleverna strategier som gynnar dem på sikt.
LÄS ÄVEN
Så blir NO-undersökningar mer givande för eleverna
Förberedda lärare viktigare än undervisningens form
Panelen Så ser de till att reglerna faktiskt följs.
Forskning Forskaren: Ta ansvar – eller släpp kravet på att alla ska kunna matte.
Reportage Så har mattelärarnas idé fått hela kommunen att lägga om undervisningen.
Krönika Matteläraren om att skoldebatten hamnat snett: ”Ge oss vettiga ämnesplaner – inte no excuses eller mobilregler”
Forskning ”Kan bidra lika mycket till lärandet.”
Lektionstipset Så enkelt kan du artbestämma växter ute på fältet: ”Ett bra stöd”.
Kursplaner ”Ingen av dem kunde ta på sig uppdraget.”
Forskning Forskaren: Elever markerar sin distans till skolans fostrande normer.
Nationella prov Matteläraren: ”Det blir som ett lotteri.”
Matematik no teknik Ny rapport: Eleverna blir både mer intresserade och får ett starkare självförtroende.
Matematik no teknik Ny rapport: Svårt att motivera och hålla kvar intresset för alla elever samtidigt.
Betyg Nya siffor: ”Utvecklingen är oroande”.
Matematik no teknik Få unga tycker att grundskolans teknikämne är intressant.
Matematik no teknik Utredaren: Utvidgade undervisningstiden kanske ännu inte har fått genomslag.
Krönika Matteläraren: ”Grovplanering? Varför inte följa boken?”
Elevinflytande ”Känner de att de inte förstår stänger de av.”
Debatt Matteläraren: ”Upplever en ökad tilltro till sin matematiska förmåga”.
Reportage Matteläraren: Jag kan sitta med en elev tills den förstår.
Läraryrket NO- och matteläraren: ”Roligt, varierande, tungt, spännande.”
Forskning Forskaren: Eleverna testar sig fram på samma sätt som ingenjörer gör.
Lektionstipset NO-läraren: ”En enkel metod som inte är så tidskrävande”.
Forskning Forskaren: Noggranna förberedelser av lektionen har störst effekt på elevernas lärande.
Forskning Forskaren: ”Lärarens roll blir extremt viktig.”
Forskning Forskaren: Grunden för att ge eleverna tydlig och relevant undervisning.
Debatt Matematikläraren: ”Det krossar mitt hjärta”.
Forskning Ny studie: Effekterna tydligast i matematik.
Debatt Gymnasieläraren: Så brister grundskolans matematikundervisning
Debatt ”Tro på elevernas förmåga att själva nå insikt.”
Forskning Forskaren: Blir svårare att använda sitt arbetsminne effektivt.
Forskning Forskaren: Gradvis breddar eleverna sin förståelse för teknik.
Forskning ”Det är anmärkningsvärt.”
Pedagogiska tips Matteläraren: ”Det är extremt effektivt.”
Undervisning Lärarna tipsar: Momenten som funkar bra utomhus.
Krönika Matteläraren: Varför kan de inte delas upp på flera dagar?
Reportage Matteläraren om satsningen: ”Den bästa idé jag kommit på.”
Debatt Matematikprofessorn: ”Vad ska de göra? Ta sig i kragen?”
Matematik no teknik ”Eleverna visade ett ökat intresse för teknikämnet.”
Lektionstipset ”När de får se, höra och göra själva så får jag med mig många.”
Forskning Forskaren: ”Resultatet ger en inblick i vad som fungerar bra.”
Krönika Matteläraren: Bakom de svarta rubrikerna finns det lärare som saknar förutsättningar.
Debatt ”Matematiken reduceras till mekaniska upprepningar.”
Forskning Forskaren: Elever tar sig an uppgifter som de inte vet direkt hur de ska lösa.
Reportage Matteläraren: Jag upplevde att det gick lättare för eleverna.
Betyg 6 av 10 lyckas inte höja sitt F i matematik.
Undervisning ”Det är med de små laborationerna som vi fångar eleverna.”
Pedagogiska tips Så guidar de sina elever till kloka antibiotikabeslut.
Forskning ”Eleverna utvecklar en djupare förståelse för ämnet.”
Debatt Matteläraren: Modellen ger eleverna en bättre självbild och får dem att växa.
Debatt Matteläraren: Många av mina elever förväntar sig att jag ska lösa uppgifterna åt dem.
Matematik no teknik Matteläraren: Man tar fasta på en ytterst begränsad del av kognitionsforskningen.