Nya kursplaner: Skolverket fick nobben av alla fysiker

I början av maj i år skickade Skolverket ut en förfrågan till alla lärosäten om att skriva ämnesspecifika instruktionerna inför arbetet med att ta fram nya kursplaner för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan.

En månad senare fanns svar som täckte in i stort sett alla ämnen. Utom fysik.

– Då kontaktade vi alla lärosäten igen och fick förslag på möjliga skribenter för fysikämnet, men ingen av dem kunde ta på sig uppdraget då de tyckte att det var för kort om tid, säger Karin Hector-Stahre, enhetschef på Skolverket.

”Visste att det var ont om tid”

– Vi visste att det var ont om tid, men för att få ett underlag var vi tvungna att göra så här. Nu tittar vi på en alternativ lösning för att få vetenskapligt underlag även för fysikämnet. Jag vet ännu inte vad det blir för typ av dokument, men vi ska se till att ha en dialog med forskare.

Varför blev det så ont om tid?

– Enligt betänkandet ska kursplanerna gälla från höstterminen 2028. Innan dess behöver vi ta fram läroplaner och kursplaner för grundskolan. De ska sedan remitteras och bearbetas. För att beslut ska hinna tas måste de färdiga förslagen redovisas till regeringen vid årsskiftet 2026/27. Just nu är vi i full gång med att skriva ett första utkast av kursplanerna för att ha det klar i början av 2026.

Hade det varit möjligt att komma i gång tidigare och ge lärosätena mer tid?

– Nej, vi behövde ha en startsignal från regeringen och den kom i regleringsbrevet. Vi inledde kontakterna med lärosätena så snart det var möjligt efter det.

Är det risk att underlaget för kursplanerna i fysik blir tunnare än för övriga ämnen?

– Vi har skrivit kursplaner förut och är vana vid att jobba med ämnesexperter, så vi kommer få fram underlag som är till stöd för fysikämnet. Vi kommer också kunna använda en del av innehållet i instruktionerna som skrivs för ämnena kemi och biologi. Bland annat ligger de principiella resonemangen nära varandra i de naturvetenskapliga ämnena.

Fyra år senast

Senast kursplanerna ändrades i grundskolan var 2022. Den processen inleddes redan 2018.

– Det här är ett nytt förfarande. Tidigare hade vi experter inne i själva skrivandet. Nu vill man att underlaget ska vara fristående från Skolverkets arbete, säger Karin Hector-Stahre.

Vilka erfarenheter kan du peka på från det här sättet jobba?

– Än så länge är vi väldigt tidigt i processen. Medarbetarna formulerar nu de första utkasten till kursplaner. Det är spännande att få underlagen och läsa vad de som suttit ner och tänkt utifrån ett annat perspektiv har skrivit.

Instruktionerna ska ha en vetenskaplig grund och är ett viktigt underlag när Skolverket skriver kursplanerna. De beskriver de olika skolämnena, är vägledande för urvalet av innehåll och visar hur man kan få en genomtänkt progression i ämnet. De ska också identifiera, beskriva och underbygga lämpliga undervisningsmetoder och strategier som bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

– Kursplanerna ska användas i skolorna och vara arbetsdokument för lärare. Vi tillför både den hantverksmässiga kunskapen och kunskap om användningen av kursplanerna i skolan, säger Karin Hector-Stahre.

De färdiga ämnesspecifika instruktionerna publicerades på Skolverkets webbplats i slutet av oktober.

LÄS ÄVEN

Hård språklärarkritik mot statliga utredningarna

Så stympar betygsfokuset undervisningen

Så ska kursplanerna i de praktisk-estetiska ämnena förändras

Kritiken: Ensidig syn på läsning i läroplansförslaget