Flerspråkiga mattelärare jobbar i uppförsbacke
Många flerspråkiga lärare känner att de inte är en del av lärarkollegiet på skolan – eller skolorna – där de arbetar, konstaterar forskaren Danai Dafnopoulou.
Forskning
Flerspråkiga mattelärare navigerar mellan olika utbildningssystem och riskerar att hamna utanför lärarkollegiet, visar Danai Dafnopoulous avhandling.
– Du måste bevisa att du är en bra mattelärare, även om du är utbildad och certifierad i ditt hemland, säger hon.
Matteläraren Danai Dafnopoulou har sett många flerspråkiga kollegor brottas med utbildningssystem, undervisningsmetoder och sätt att examinera som skiljer sig mellan olika länder.
– När de kommer till Sverige tar de med sig sin bakgrund och sina erfarenheter. Hur de själva lärt sig matte och hur de undervisar skiljer sig från hur det går till i Sverige. Och samtidigt pågår det här en debatt om det ska vara tillåtet att använda olika språk när man lär ut matte.
Danai Dafnopoulou är utbildad mattelärare i sitt hemland Grekland. Där jobbade hon framför allt med privatundervisning.
– Vid den tiden var det svårt att hitta jobb som mattelärare i offentliga sektorn. Många vill bli lärare, men efter examen kan man få vänta länge på en ledig tjänst. Det är lättare att hitta jobb som privat mattelärare eftersom privatundervisningen är utbredd i Grekland, säger hon.
”Måste förstå konceptet”
Efter flytten till Sverige började hon studera vid Linnéuniversitetet där hon nyligen lade fram en doktorsavhandling om verksamma flerspråkiga matematiklärare i svenska flerspråkiga matematikklassrum på mellanstadiet och högstadiet.
– Avhandlingen handlar om att förstå flerspråkiga mattelärare. Jag fokuserar på lärares erfarenheter av språk i relation till matteundervisning, säger hon.
En av de matematiklärare hon intervjuade under arbetet med sin uppsats förklarade att alla elever kanske inte behöver en bokstavlig översättning av en viss matematisk term på sitt språk. Men som lärare måste man hjälpa eleverna att förstå vad en vinkel är med hjälp av alla möjliga verktyg man har.
– De måste förstå konceptet, säger Danai Dafnopoulou.
Många flerspråkiga lärare känner att de inte är en del av lärarkollegiet på skolan – eller skolorna – där de arbetar.
– Du måste bevisa att du är en bra mattelärare. Även om man är utbildad och certifierad i sitt hemland behöver man skaffa en svensk behörighet. Det tar tid.
Hamnar utanför gemenskapen
För att motverka risken att lärare hamnar utanför den kollegiala gemenskapen är det viktigt att rektor och andra skolledare är stöttande, understryker Danai Dafnopoulou.
– De måste göra det tydligt för övriga lärare att de flerspråkiga kollegorna har erfarenhet och är välutbildade. Om skolledarna visar att de ger ansvar och stöd kommer även lärarkåren bli stöttande.
Det finns många positiva saker med flerspråkiga lärare som behöver lyftas fram, påminner Danai Dafnopoulou.
– De pratar flera språk och är väl medvetna om hur hårt många elever kämpar för att lära sig matte med olika språk. De behärskar olika undervisningssätt och är bra på att stödja elever med olika språkbakgrund.
LÄS ÄVEN
Dahl: Forskare bör vara ärliga med när deras metoder inte fungerar
Att säga ”jag var också dålig på matte” kan skada ditt barn
