Digitala verktyg i matten kräver genomtänkta val
För att få till stånd en verklig integration av digitala verktyg i undervisningen krävs inte bara materiell utrustning och entusiasm, konstaterar forskaren Farouq Sessah Mensah.
Forskning God tillgång på appar och annan digital teknik räcker inte för att blivande mattelärare ska lära sig använda digitala verktyg på ett pedagogiskt sätt. De behöver även vägledning och tid att reflektera över sina didaktiska val, visar Farouq Sessah Mensahs avhandling.
Efter att ha arbetat som mattelärare några år i hemlandet Ghana började Farouq Sessah Mensah undervisa lärarstudenter. Han märkte snart att de förväntades använda digitala verktyg utan att själva ha fått chansen att lära sig hur man undervisar med dem.
– Jag ville förstå hur man kan stödja blivande lärare på bästa sätt och varför vissa utbildningsmiljöer stödjer detta lärande bättre än andra, säger han.
Flyttade arbetet från Ghana till Sverige
De brister han såg i utbildningen i Ghana ledde till att han började studera förutsättningarna för att kunna undervisa i matematik med digitala verktyg. Efter en tid flyttade han från huvudstaden Accra till Stockholm för att fullfölja sitt avhandlingsarbete.
– Jag såg snart att utmaningarna var ungefär desamma i de två länderna, trots skillnader i både resurser och infrastruktur. Det visade betydelsen av att skapa en miljö där blivande lärare kan öva, reflektera och utveckla en djupare förståelse för hur digitala verktyg kan stödja lärande.
I sin avhandling undersöker Farouq Sessah Mensah vad blivande matematiklärare behöver för att kunna undervisa i matematik med miniräknare, pedagogiska appar och andra digitala verktyg. Under arbetet videofilmade han undervisningen på lärarutbildningen, intervjuade studenter och lärare och studerade olika styrdokument.
Krävs tid och vägledning
Han pekar också på hinder som kan göra det svårt att få till en meningsfull användning av digitala verktyg.
– För att få till stånd en verklig integration av digitala verktyg i undervisningen krävs inte bara materiell utrustning och entusiasm – det behövs också tid, vägledning och möjlighet för blivande lärare att öva och reflektera om sina pedagogiska val.
Ghana kännetecknas av en ung och växande befolkning, begränsade digitala resurser och pågående utbildningsreformer som syftar till att professionalisera läraryrket. Lärarutbildningen omfattar främst teori och metodik och bara en mindre andel praktik.
– Trots stora skillnader mellan Ghana och Sverige när det gäller resurser och styrdokument, är det fascinerande att se hur likartade de underliggande utmaningarna är. Att analysen i samband med digitala lärverktyg uteblir i Ghana har mycket att göra med tidsbrist. Med 200 studenter i en klass blir utrymmet för diskussion begränsat, säger Farouq Sessah Mensah.
LÄS ÄVEN
Prisade lärare smittar sina elever med matteglädje
Ny rapport: Betygssystemet straffar natur- och teknikelever
