Biologilärare var dåligt rustade för pandemin
Forskaren Anna-Clara Rönner (till vänster) jobbade många år med mikrobiologi innan hon utbildade sig till ämneslärare i matematik och NO-ämnen.
Forskning Inför nästa pandemi behöver biologilärarna stå bättre rustade för att klara elevernas frågor, menar Anna-Clara Rönner. I sin avhandling slår hon fast att undervisningen måste öka elevernas kunskaper om bland annat smittspridning, immunförsvaret och hur samhälleliga faktorer påverkar pandemier.
1. Lärarna önskar mer stöd
Biologiundervisningen behöver utvecklas för att kunna möta elevernas oro och nyfikenhet nästa gång en pandemi drabbar samhället. Det anser Anna-Clara Rönner, som i sin avhandling undersökt hur infektionssjukdomar återspeglas i biologiläroböcker och lärares undervisning i efterdyningarna av covid-19.
– Biologilärarna var inte tillräckligt förberedda för att kunna svara på alla de frågor eleverna samlat på sig. Lärarna hade önskat mer stöd i att undervisa om infektionssjukdomar under pandemin, säger hon.
2. Svaga kunskaper hos eleverna
Anna-Clara Rönner inledde sitt avhandlingsarbete i oktober 2020. När hon intervjuade elever i årskurs 4–6 hade de svårt att förklara grundläggande saker som vad bakterier och virus är, hur smitta fungerar och hur kroppen försvarar sig. Trots att det var mitt under pandemin hade de begränsade kunskaper om infektioner och mikroorganismer.
– Jag är själv lärare och vet hur svårt det kan vara att förbereda sig kunskapsmässigt. Men visst blev jag lite nedslagen av att eleverna inte lärde sig mer, säger hon.
3. Tv viktigare källa än läroböcker
I sin avhandling, som hon lade fram vid Karlstads universitet, konstaterar Anna-Clara Rönner att läroböckerna i biologi knappt ändrats efter pandemin. De har fortsatt fokusera på fakta, till exempel om hur sjukdomar fungerar, men lite på hur elever kan använda kunskapen i praktiken.
– Eleverna behöver lära sig hur smitta sprids, hur immunförsvaret fungerar och hur samhälleliga faktorer påverkar pandemier. Nu fick de veta det genom tv, internetoch sociala medier, snarare än via planerad biologiundervisning.
4. Håller gärna fortbildning
I framtiden hoppas Anna-Clara Rönner kombinera forskning med jobb som ämneslärare i skolan. Hon vill bidra till sina kollegors kunskapsutveckling.
– Jag försöker nå ut och göra mina resultat kända. Jag skulle gärna vara en person som åker ut till skolor och håller fortbildning, säger hon.
Vid en fortbildningsinsats om till exempel infektionssjukdomar och smittspridning är det bra om fler än biologiläraren deltar så att kunskaperna når så många som möjligt i skolpersonalen, framhåller Anna-Clara Rönner.
