Hon vill att ny teknik problematiseras mera
Digitalisering Teknikhistorikern Nina Wormbs önskar att vi hade ett mer resonerande förhållningssätt till ny teknik. Särskilt med tanke på klimatkrisen. Framtidsoron växer bland unga, men även deras driv att bromsa den negativa utvecklingen. Och det bör vi ta vara på.
Teknik ses ofta som räddaren i nöden, vilket är något Nina Wormbs brukar reagera på. Hon är professor i teknikhistoria och problematiserar gärna människans starka tro på teknik.
– Man säger att teknik skapar morgondagens samhälle men många förändringar av mer materiell art behöver sällan motiveras med vad de ska åstadkomma, det räcker med att de är nya. Det är ett väldigt svagt argument, säger hon och tillägger att det har sina förklaringar, förstås. Tekniken är ju en grundläggande del i vår historia och har bidragit till förbättrade levnadsvillkor.
Många missuppfattningar
Hon stöter ofta på missförstånd om sitt vetenskapliga fält. Många tror att teknikhistoria är teknikens historia: bilens, telefonens och rymdfarkosternas historia.
– Teknikhistoria är ett humanistiskt kunskapsområde. Vi är intresserade av att se teknik i sitt sammanhang; varför tekniska lösningar har kommit till, hur de används och vilka konsekvenser de får.
Den typen av frågor har ställts på sin spets de senaste åren. Människans förhållande till klimatfrågan och teknikens betydelse i det sammanhanget är ett av Nina Wormbs forskningsområden, vilket hon har mycket åsikter om. För en tid sedan skrev hon en debattartikel i DN, med rubriken ”De rika superspridarna av koldioxid leker med elden”.
Framtids- och klimatoron har aldrig varit större, vilket påverkar barn och unga. Vad ska föräldrar och lärare säga till sina barn? En fråga som många funderar över.
Det finns mycket man kan säga som ingjuter hopp hos unga människor.
– Å ena sidan måste vi ta det här hotet på allvar och då måste man få känna förtvivlan ibland, men jag har forskat kring barnens roll i klimatfrågan och kan se att det finns mycket man kan säga som ingjuter hopp hos unga människor, och som har vetenskapligt stöd, säger hon och fortsätter:
– Ett svar är att barn är förändringsagenter och har en viktig roll som motorer i den här omställningen. Forskning som jag gjort tillsammans med Maria Wolrath Söderberg visar att människors livsstil kan förändras när de får barn. Barnen påverkar familjen. Man ändrar kosthållning och skippar weekendflygresor när barnen vägrar.
De läser på, de hittar vägar och är väldigt samvetsgranna. Till skillnad från oss vuxna, med vår dubbelmoral.
Dessutom ska vi inte glömma, konstaterar hon, att det är ungdomar och barn ledda av en tonåring som har skapat den största globala rörelsen i mänsklighetens historia – Fridays for future. Dagens unga har ett starkt driv.
– De läser på, de hittar vägar och är väldigt samvetsgranna. Till skillnad från oss vuxna, med vår dubbelmoral.
