Yrkeslärarna: Varför ska vi undervisa mer?

I dag finns det ingen nationell reglering som styr hur mycket tid som ska läggas på planering och uppföljning av undervisningen. Hur många timmar en lärare ska undervisa bestäms av huvudman.  I framtiden kan det komma att se annorlunda ut, vilket framgår i regeringens lagrådsremiss ”Tid för undervisningsuppdraget” som bygger på utredningen med samma namn. Där föreslår regeringen att det ska anges en tidsintervall för vad som kan vara den högsta mängden undervisningstid. Tidsintervallen för yrkeslärare i karaktärsämnen och andra gymnasielärare skiljer sig åt. För yrkeslärare anges högst 450 till 650 timmar per år, medan maxtaket för andra gymnasielärare är lägre och ligger på 450 till 550 timmar per läsår.

– Vi yrkeslärare ser fram emot en reglering men om vi nu ska få detta på papper så vill vi veta vad det baseras på, säger Jessica Lekström som undervisar på försäljning och serviceprogrammet på Fenix gymnasium i Vaggeryd och för närvarande läser en master på inom yrkespedagogik på Linköpings universitet. 

Lägre status

Jessica Lekström är en av många som reagerat på remissförslaget och frågar sig varför maxtaket för yrkeslärare och lärare i teoretiska inte ligger på samma nivå? Yrkeslärare och deras ämnen tenderar att ha lägre status, konstaterar Jessica Lekström. Och att det faktum att yrkeslärare föreslås få ett högre maxtak känns som ett ytterligare ett tecken på det.

– Det känns som att den attityden följer med hela vägen upp. Vi har jättemycket yrkeskunskap som inte värderas särskilt högt. Bara att lära elever hur man till exempel arbetar med en mejsel med en pytteliten skruv är ett handlag och hantverk – en svår färdighet som man inte kan läsa sig till, vilket hela tiden kräver att läraren är närvarande. Och vi ger verkligen eleverna något jättefint, vi ger dem ett yrke.

Många arbetsuppgifter

Enligt Jessica Lekström och hennes kurskamrater undervisar yrkeslärare i många fall mer än andra gymnasielärare redan i dag. Några återkommande argument bland arbetsgivare för ett högre maxtak, berättar hon, är att yrkeslärare har mindre gruppstorlekar. Sammanfattningsvis tycker Jessica Lekström att utredarna inte har tagit hänsyn till allt runtomkringarbete som ingår i en yrkeslärares uppdrag.

– Vi har mycket att göra som andra lärare inte har, exempelvis behöver vi med praktiska ämnen ha tid för att plocka fram och sätta tillbaka saker, vilket äter upp mycket av vår planeringstid, säger hon och tillägger att arbetet med att hitta APL-platser till alla elever är enormt tidskrävande – något som egentligen är huvudmannens ansvar. 

– Vi måste hela tiden bygga relationer med branschen och arbetsgivare. Dessutom handlar yrkesläraryrket mycket om att hålla sig à jour med branschen. Ämnena förändras hela tiden i takt med samhällsutvecklingen.

Många elever med svårigheter

När Skolverket får frågan om förslaget om undervisningstid för yrkeslärare hänvisar de till utredningen. Bo Jansson, tidigare ordföranden i Lärarnas Riksförbund som höll i utredningen ”Tid för undervisningsuppdraget”, förklarar att maxtaket för lärare i karaktärsämnen och andra gymnasielärare är beräknat efter hur verksamheten bedrivs. 

– Vi har inte gjort någon värdering av ämnen. Det vore onödigt eftersom vi inte talar om exakt hur mycket en lärare ska undervisa, utan bara begränsningen – maxtaket. I nuläget finns inga begränsningar.

Gällande elever med svårigheter konstaterar Jessica Lekström att yrkeslärare tillhör den lärargrupp som tar ett stort ansvar för dem, vilket påverkar både planering och undervisningens omfattning.

– Vi har ofta har elever som inte kanske klarat grundskolan så bra, som behöver mycket stöttning i undervisningen. 

Naturbruksprogrammet utmärker sig

Bo Jansson menar att det finns yrkesprogram där undervisningen bedrivs på ett sådant sätt att ett högre tak är motiverat.

–  Vi har sett att det finns yrkesprogram där undervisningen bedrivs i block, under heldagar och förmiddagar. I vissa fall var grupperna så små att vi bedömde att det skulle bli begränsningar om vi satte det övre taket för lågt. Bland annat på naturbruksgymnasiet, där vi kunde se att undervisningen fullgjordes på ett annat sätt än på andra gymnasieutbildningar.

Sedan betonar Bo Jansson att de arbetsgivare som tror att det högsta taket, 650 timmar, är en norm har missuppfattat det hela. Men att det tyvärr är många som undervisar mer än så idag. Det vill säga mer än 18 timmar per vecka, vilket det högsta taket innebär.

Bo Jansson är angelägen om att påpeka att förslaget om att inför reglerad undervisningstid i skollagen är kopplat till en garanterad minsta tid för planering och uppföljning. För gymnasiet är det 20 procent mer än den totala undervisningstiden.

– Skulle en lärare ha 18 timmars undervisning per vecka, vilket ett maxtak på 650 timmar innebär, så betyder det en garanterad tid på 22 timmar till uppföljning och planering.

LÄS MER: 

Regeringen backar om nya yrkesprogram – går vidare med yrkesprov