Statlig pilot för yrkesutbildning mer än fördubblas

Karolina Pihl är ansvarig projektledare för pilotverksamheten och utbildningsformen nationell yrkesutbildning (NY) vars utbildningar startade 2024. I dag finns det 64 utbildningar runt om i landet, med 1 100 studerande – från Malmö i söder till Vilhelmina i norr och nu har ytterligare 60 NY-utbildningar beviljats. Det vill säga ett tillägg på 2 600 studerandeplatser.

– Utbildningarna bygger på yrkeshögskolemodellen och bedrivs på uppdrag av Myndigheten för yrkeshögskolan. Det handlar om praktiska yrkesutbildningar för vuxna på gymnasial nivå. Syftet är att individer ska få en snabb väg ut i yrkeslivet, samtidigt som arbetslivet får tillgång till den kompetens som saknas på arbetsmarknaden i dag, säger Karolina Pihl.

Brett utbud

Kännetecknande för NY är att de utbildar de studerande till relativt specifika yrken. Några av de 17 nya yrkesinriktningarna är låssmed, busstekniker, matros och undertaksmontör. Och några exempel på redan existerande yrkesområden som erbjuds är naturbruk, VVS och fastighet, fordon och transport, industriteknik samt el och energi.

– Utbildningarna tas fram och bedrivs i nära samarbete med arbetslivet, som är med och formar innehållet. Det gör att utbildningarna ofta är tydligt nischade. De är smala, men samtidigt djupa, beroende på inriktning. Tanken är att deltagarna ska vara nyckelfärdiga när de kommer ut i arbetslivet. Vissa utbildningar pågår ett halvår, andra två och ett halft.

Olika bakgrund

En viktig del av utbildningen är LIA (lärande i arbete), som är NY:s motsvarighet till APL, vars längd varierar mellan olika utbildningar. Kravet för den som söker är grundskolebetyg. Men om en anordnare bedömer att en person ändå kan tillgodogöra sig utbildningen går det att bli antagen även utan betyg.

– Knappt 40 procent har varit etablerad på arbetsmarknaden innan de började på utbildningarna. Övriga har av olika skäl inte haft fast etablering på arbetsmarknaden.

Den teoretiska undervisningen är direkt kopplad till yrkesrollen och kan variera i omfattning.

– Jag besökte nyligen en utbildning till CNC-operatör (datorstyrd tillverkning) där man hade teoretiska genomgångar omkring tre till fem gånger i veckan på förmiddagen och arbetade vid maskinen en stor del av resterande tid. Ett annat exempel är laboratorietekniker, där man har ganska mycket yrkesnära teori som varvas med studiebesök på företag och LIA, säger hon.

Men tanke på att både yrkesgymnasium och yrkeshögskolor har liknande utbildningsinriktningar – finns det en risk att just den här kategorin arbetskraft får lägre status? 

– Utbildningen omfattar även utbildningar till yrkesroller som inte finns i yrkesprogrammen. Eftersom arbetslivet är så direkt involverade i utbildningarna och utbildningarna ska möta arbetslivets behov ser vi ingen större risk, inte heller eftersom arbetslivet uttrycker ett intresse av yrkesutbildade vuxna, som valt att utbilda sig och är motivera och engagerade. 

Betydelsefulla lärare

NY bedrivs ofta i befintliga yrkeshögskolors lokaler. I vissa fall sker samarbeten med gymnasieskolor, och undervisningen sker nästan uteslutande i grupp. Som studerande är det viktigt att få möjligheten att ingå i ett sammanhang, betonar hon.

– Forskning visar att interaktion är viktig för lärande. Dessutom betyder lärarna väldigt mycket för deltagarna. Någon kan ha låg tillit till sitt eget lärande efter att det gått dåligt på gymnasiet – då finns lärarna där och stöttar, bygger tillit och fungerar som förebilder. De bidrar brett och är mer än enbart utbildare. De bär också på en yrkesstolthet som är en viktig komponent, eftersom den smittar av sig, säger hon.

Motivation viktigast

För att undervisa inom NY krävs ingen yrkeslegitimation, precis som inom yrkeshögskolan.

– Men det varierar, och många lärare är fortfarande aktiva i branschen eftersom det krävs särskild yrkeskompetens – till exempel för certifieringar och andra behörigheter. Det är viktigt att utbildningen motsvarar de formaliserade branschkrav som finns, säger hon.

Möjligheterna för deltagarna är stora, och den som är motiverad kommer att klara utbildningen, konstaterar Karolina Pihl.

– Motivation är det absolut viktigaste. Vi utbildar enbart mot tydliga bristyrken där arbetslivet är vant vid att ta den kompetens som finns att tillgå. Är man på plats och deltar i alla praktiska moment kommer man att klara utbildningen, säger hon.

Stor potential

Exakt hur många som har fått jobb efter avslutad utbildning finns det ännu inga fastställda siffror om.

– Men vi har flera goda exempel. Inom yrkesutbildningar får ungefär 50 procent anställning på sin LIA-arbetsplats, och jag tror att det skulle kunna landa på ungefär motsvarande här, säger hon.

Karolina Pihl ser ljust på NY-utbildningarnas framtid och hoppas att utbildningsformen ska bli permanent.

– Signalerna från de parter vi möter – studerande, lärare, företag och anordnare – är positiva till det här täta samarbetet med arbetslivet. Vi ser också att NY-utbildningar kompletterar det befintliga utbildningsutbudet på flera sätt. Det finns NY-utbildningar som i dag inte ens har någon naturlig plats i ett befintligt system, exempelvis sömnadsoperatör och marinelektiker, vilket visar att potentialen är stor, säger hon.