Egen litteraturkanon ska få yrkeselever att läsa

När regeringen släppte sin kulturkanon september 2025 väcktes en idé på Sågbäcksgymnasiet i Huddinge. Läraren på barn- och fritidsprogrammet, Alexandra Ekwall, ville göra en egen litteraturkanon till sina elever och tog hjälp av skolans bibliotekarie Emilia Horned. Idén växte och nu har Emilia Horned tagit fram en litteraturlista till varje program på skolan.

Tanken med litteraturkanonen är att få i gång elevernas läslust genom att ta fram böcker som knyter an till deras program. Likt många andra praktiska gymnasier har Sågbäcksgymnasiet en stor del elever som inte är intresserade av läsning.

– Vi ville visa att en kanon är mycket mer än en ”måste-lista”. Vi vill ge eleverna tips på både facklitteratur och skönlitteratur som eleverna kan koppla till deras utbildning. Genom att det är kopplat till något de redan är intresserade av hoppas vi att det ska uppmuntra elever att läsa mer, säger bibliotekarien Emilia Horned.

Olika svårighetsgrader

Hon menar att läsning är något som många som väljer yrkesprogram inte har med sig på samma sätt som de som väljer att läsa teoretiska program. Därför har hon sett till att det finns böcker på olika svårighetsgrader i alla listor.

– Man måste träna regelbundet på att läsa, precis som att träna kondition. Du börjar inte med att springa ett maraton precis som att du inte börjar med att plocka upp Dostojevskijs ”Brott och straff”, säger hon.

Men klassiker finns med på listorna, barn- och fritidsprogrammet har med ”Flugornas herre” och fordons- och transportprogrammet uppmuntras att läsa Franz Kafkas ”Förvandlingen”.

– Skönlitteratur kan ge eleverna flera perspektiv som det teoretiska har svårt att lyfta. Till exempel kan ”Flugornas herre” ge perspektiv om dynamiker i barngrupp genom en berättelse i stället för att de endast får höra om det teoretiskt på lektioner, säger Alexandra Ekwall.

Svårt i yrkesundervisningen

Att koppla in skönlitteratur i den praktiska undervisningen hade varit roligt, men det är svårt att hinna med, menar Alexandra Ekwall.

– Fast det är jättebra att litteraturlistorna finns. Världen blir större genom litteratur och det är alltid en bra sak.

Litteraturkanonen har en egen hylla i biblioteket och är färgkod efter vilket program böckerna är framtagna till. Utöver det går Emilia Horned ut i klassrummen och berättar om böckerna för eleverna.

– De som har det svårare med läsning gynnas verkligen av att någon hjälper dem med vad de ska läsa. Elever som har läsintresse är redan i biblioteket och vet vad de vill ha, säger hon.

Att Emilia Horned kommer och pratar om och läser från böckerna väcker intresse hos elever som kanske inte var intresserade från början.

– Hon har till och med använt sig av cliffhangers för att få eleverna att vilja fortsätta läsa boken, säger Alexandra Ekwall.

Inkluderar alla

Något som var viktigt för Emilia Horned när hon tog fram listorna var att inkludera de elever som av olika anledningar har svårare med läsningen.

– Jag har sett till att det finns mycket lättläst med i listorna, både som original men även lättlästa versioner av böcker som är lite svårare. Sen kollade jag att alla original jag tog med i listorna fanns på läsappen ”Legimus” också. Man ska inte hindras av sin läsförmåga, man ska kunna ta del av litteraturen på andra sätt också, säger Emilia Horned.

Båda två hoppas på att projektet ska fortsätta och utvecklas i framtiden.

– Det ska bli kul att se vilka böcker som blir populära och om man kan lägga till något nytt som kommer ut, säger Alexandra Ekwall och Emilia Horned fortsätter:

– Eleverna har lånat böcker när jag har varit ute och pratat om dem och det känns som fler och fler hittar till biblioteket. Men jag kan inte bara sitta i biblioteket och vänta på att de ska komma, jag vill fortsätta gå runt i klasserna och prata om böckerna, säger hon.