EU ska kartlägga yrkeslärares fortbildning

Du är ansvarig för en undersökning på uppdrag av EU, där man vill ta reda på vilken kompetensutveckling yrkeslärare i Europa får i dag. Får yrkeslärare tillräcklig fortbildning i Sverige?

– Forskning visar att just yrkeslärare ofta har svårt att ta del av riktad kompetensutveckling. Därför vill EU undersöka både drivkrafter och hinder, alltså vad som gör att lärare får, eller inte får, tillgång till fortbildning. De yrkeslärare som deltar kommer bland annat få svara på vilken fortbildning de upplever att de behöver, och vad som fungerar i praktiken. Man vill också se om den kompetensutveckling som erbjuds verkligen stämmer överens med dagens och morgondagens utmaningar. Och ta reda på om yrkeslärarna upplever sina anställningsvillkor, sitt arbete och om de får stöd i sin karriär, säger Åsa Mårtensson, forskare på Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. 

Vilken är din roll i det här?

– Jag är utsedd till nationell expert i Sverige. ”Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning” (Cedefop) är ansvarigt och undersökningen kommer bestå av enkäter och intervjuer från 23 medlemsländer. Min uppgift är att se till att det inhämtade materialet fungerar i en internationell kontext, eftersom systemen skiljer sig mycket åt mellan länderna.

Hur skiljer yrkessystemen åt?  

– I flera EU-länder räknas även lärare i teoretiska ämnen som yrkeslärare, eftersom de undervisar elever på yrkesutbildningar, exempelvis i Tyskland. Själva yrkeskunskaperna lär sig eleverna ofta ute på arbetsplatserna. Därför kan begreppet ”yrkeslärare” betyda olika saker. Och här är det mitt uppdrag att översätta materialet från engelska och anpassa språket.

Vilken typ av kompetensutveckling anser man att yrkeslärare i behov av?

– På arbetsmarknaden sker snabba förändringar som påverkar yrkesutbildningen. Det finns även ett ökat behov av inkludering, där människor som står utanför arbetslivet behöver få möjlighet till utbildning. Samtidigt krävs en högre digital kompetens i hela Europa, samma sak gäller den gröna omställningen. Utmaningen är att hitta bra sätt att göra det på, och att kunna se vilka metoder som faktiskt fungerar.

Hur kommer undersökningen gå till?

– Ambitionen är att samla in en stor datamängd som möjligt. Målet är att minst 20 lärare på minst 20 skolor deltar. Förutom enkäten kommer man också att göra omkring 300 intervjuer, för att få en ännu djupare bild.

Räknas egen fortbildning utanför arbetstid också som fortbildning?

– Ja, det handlar också om hur du fortbildar dig själv. Vi vet att många yrkeslärare jobbar vid sidan av, kanske har en egen firma, hoppar in i vården eller driver ett cateringföretag. Att hålla kontakt med branschen räknas också som fortbildning så det kommer också att synliggöras i undersökningen. Eller om man går på en kurs utanför arbetstid.

I de fallen bekostar ju yrkesläraren själv sin kompetensutveckling? Då kanske Skolverket drar slutsatsen att yrkeslärare inte behöver någon fortbildning, eftersom de själva tar initiativ till kompetensutveckling?

– Nej, snarare tvärtom. Slutsatsen kan bli vilken sort och i vilken form lärare på yrkesprogram föredrar att fortbilda sig. Är det genom att arbeta i grundyrket, gå en distansutbildning online eller delta i en studiecirkel? Det kan också vara via branschträffar eller genom pedagogiska kurser som lärarna uppdaterar, fyller på och ökar sin kompetens.