
Rayan Dahir och Léah Akpinar Björklund övar på att ta venprov. Inom kort ska de ut på sin sista APL-period. Foto: Oskar Omne.
Eva Magnusson och Stefan Karlsson hoppas att det kommer finnas mer tid att ”grotta ner sig” i respektive ämne. Foto: Oskar Omne.
Reportage Det är en del att sätta sig in i men vinsten är att bedömningshysterin minskar. Det är tankar från yrkeslärare och programrektor på Westerlundska gymnasiet, som gör sig redo för Gy25.
I entréhallen på Westerlundska gymnasiet i Enköping möts man av en doft av nytt trä blandat med dofter från dagens lunch. Skolan är nybyggd och lärarna håller på att förbereda sig för en ny reform: Gy25, som startar i höst. Eva Magnusson har jobbat i fyra år som yrkeslärare på vård- och omsorgsprogrammet. Hon har en bakgrund som undersköterska i äldreomsorgen och har valt att utbilda sig till yrkeslärare. Nu ser hon fram mot Gy25.
– Jag har ju inte jobbat så länge som lärare och har därför inte hunnit med så många förändringar. Jag känner mig ganska trygg inför det som ska förändras. Men visst är det en del att sätta sig in i.
Stefan Karlsson, som är yrkeslärare på el- och energiprogrammet, gör sitt första år som lärare efter 20 år som elektriker.
– För mina ämnen blir det nog inte så stora skillnader med Gy25. Jag har många icke nivåstigande ämnen. Installationsteknik har dock tre nivåer. Men en förändring är ju ämnesbetyg i stället för kursbetyg. Dessutom får vi undervisa i två system parallellt, säger han.
Eva Magnusson kommer få ett par ämnen med två nivåer. Det är gerontologi och geriatrik samt social omsorg. En utmaning, som hon ser det, är att få tillgång till nya läromedel.
Elin Hållén Quas, programrektor.
– Boken om social omsorg kommer att släppas först i juni och sedan kommer ju eleverna i augusti. Så det är lite frustrerande även om jag ju i början kan använda de läromedel som jag har nu.
När ämnesbetygen införs kommer eleverna bedömas för vad de kan i slutet av sina studier. Lärarna på Westerlundska gymnasiet är inte så oroliga över att eleverna kommer att vara taktiska och pröva för betyg i högre nivåer utan att ha klarat de tidigare nivåerna. De behöver sina poäng för att få examen.
– Jag tror även att man bör ha läst den första nivån för att sedan klara nivå två kunskapsmässigt. Progressionen löper genom alla nivåer, säger Stefan Karlsson.
Elin Hållén Quas är programrektor för programmen vård och omsorg, el och energi samt barn och fritid. Framför sig har hon de nya poängplanerna för yrkesprogrammen.
– Gy25 är uppbyggd så att den kunskap som du får i nivå ett behövs för att förstå och klara av nivå två. Men det kan nog vara någon elev som försöker vara taktisk och pröva för en högre nivå utan att ha klarat den lägre nivån, säger hon.
Rayan Dahir och Léah Akpinar Björklund övar på att ta venprov. Inom kort ska de ut på sin sista APL-period. Foto: Oskar Omne.
En av intentionerna med Gy25 är att minska stressen och fragmentiseringen i gymnasiet, både för elever och lärare. Elin Hållén Quas tror att just det också blir en effekt.
– Jag tror att bedömningshysterin kommer att minska och att vi kan fokusera mer på undervisning och lärandet. Det blir inte lika många betygskriterier så lärarna kan komma ifrån det ständiga ”checkandet”.
Eleverna ska få längre tid till att fördjupa sig i ett ämne innan det slutliga betyget sätts. Lärarna ska också ges bättre förutsättningar att undervisa långsiktigt och med en helhetssyn, förklarar Eva Magnusson.
– Progression jobbar vi även med i dag. Det är roligt att följa ettorna tills de blir fullfjädrade undersköterskor. Men visst hoppas jag att det blir luftigare med Gy25 och att jag som lärare kan grotta ner mig i det centrala innehållet om vad mina elever ska kunna. Om man som lärare får styrning med pedagogisk frihet så kan det här bli bra. De som inte uppskattar den större friheten kanske kan uppleva reformen som svårarbetad.
”Om man som lärare får styrning med pedagogisk frihet så kan det här bli bra.”
Stefan Karlsson trivs utmärkt som lärare och tänker att han borde ha börjat tidigare i skolvärlden.
– Det är ett skönt kvitto när man ser att eleverna förstår och att det man lär ut uppskattas. Efter flera år i branschen vet jag vad de stöter på som elektriker och vad de bör kunna. Så nästa år får jag ge dem det både i Gy11 och Gy25 men det ska nog gå bra.
För att få grundläggande högskolebehörighet behöver eleverna bland annat läsa svenska nivå 3. De flesta på Westerlundska gymnasiet som nu satsar på högskolebehörighet gör det inom 2 500 poäng. Elin Hållén Quas berättar att de började förbereda sig för Gy25 för drygt ett år sedan med diskussioner, studiedagar och tid i arbetslagen. De har bland annat använt material från Skolverket och läst och tittat på filmer från Anna Karlefjärd, föreläsare och utbildningsledare vid Karlstad universitet. Hon ska även besöka skolan.
Elin Hållén Quas hoppas att lärarna genom Gy25 ges mer tid att sitta tillsammans och prata undervisning.
– Yrkeslärarna kanske inte tycker att det är så jättestor förändring jämfört med lärare i svenska, matte och engelska där det är fler förändringar. I yrkesämnen jobbar man redan mycket med progression och flera yrkesämnen har bara en nivå i Gy25. Men sedan finns det nog någon lärare som hellre vill vara kvar i det som var förr. Men de finns överallt i alla branscher.
Hon är samtidigt medveten om att många lärare är förändringströtta.
– Det är inte så konstigt. Skolan får nya reformer hela tiden, vi byter betygssystem och man gör om programmen. Men jag märker ändå att väldigt många lärare är positiva till den här nya gymnasiereformen.
Hantverksprogrammet upphör i och med Gy25. Samtidigt startar programmet frisör- och stylistprogrammet. Bygg- och anläggningsprogrammets två inriktningar anläggningsfordon och mark och anläggning slås samman till mark och anläggning.
Källa: Skolverket.
Två kurser som är populära i det individuella valet på de olika yrkesprogrammen är den om etik och människans livsvillkor och kursen om drycker och ansvarsfull dryckeshantering. De finns inte med framöver.
– Här får vi plocka in något annat. Det är också oklart vad som kommer att hända med kursen makt, normer och kön, som Skolverket drog tillbaka i december, säger Elin Hållén Quas.
Ett nytt valbart ämne på yrkesprogrammen blir AI som kommer att ingå i el- och energiprogrammet på Westerlundska gymnasiet. Som programrektor ser Elin Hållén Quas att det kan bli en del extra kostnader initialt, bland annat för nya läromedel.
– Jag gissar att läromedelsföretagen gnuggar händerna nu. Pappersböcker funkar bättre för våra elever jämfört med digitala läromedel.
Inne i metodrummet för vård- och omsorgsprogrammet sitter några elever i årskurs 3 som snart har fått ihop sina poäng. De jobbar med sina gymnasiearbeten. I lokalen finns fullt med patientdockor, olika organ i plast och till och med en läskig binnikemask i en lösning i en försluten glasburk.
Läraren Eva Magnusson är med när eleverna Léah Akpinar Björklund och Rayan Dahir övar på att ta venprov på en arm av gummi. De trivs bra på utbildningen. Men det har varit ganska stressigt.
– Speciellt i tvåan var det många prov och läxförhör, säger Rayan Dahir.
– Men vi har haft bra lärare och har fått göra omprov om vi har behövt. Det är lite synd att vi missar det nya gymnasiet där det kanske blir lugnare. Det har jag hört en del om, säger Léah Akpinar Björklund.
Nu ser båda fram mot den sista perioden med APL, och examen.
– Egentligen har det ju gått väldigt fort, säger de nästan i munnen på varandra och ser förväntansfulla ut.
LÄS ÄVEN:
Gy25: "Orosmolnen tornar upp sig"
Yrkeslärare uppfinner specialpedagogiska lösningar
Prestigelösa snickare utses till Årets arbetslag
Nyhet Tolv anställda yrkeslärare får nu gå yrkeslärarutbildningen utan löneavdrag. Lika många ska täcka upp på deras skolor med förhoppningen att lockas till att bli lärare.
Forskning Vilka möjligheter och utmaningar finns det med simulatorstödd undervisning? Det är en frågeställning i ett nytt forskningsprojekt.
Debatt Yrkesprogram är ingen andrahandslösning, skriver Diana Vasiliou på Företagarna.
Debatt Sjuksköterskor utan lärarutbildning får ofta undervisa blivande undersköterskor medan erfarna yrkeslärare med bakgrund som undersköterska väljs bort, berättar menar Stefani Storm Aspenbrant.
Debatt Upplärning blir betydligt svårare om individen inte har de teoretiska grunderna som krävs, skriver Jesper Hedin Hirasawa på arbetsgivarorganisationen Industriarbetsgivarna.
Nyhet Skillnaderna är stora mellan olika yrkesprogram när det gäller hur många som välja att studera vidare på högskola. På ett par program är det endast två procent som väljer högre studier, visar nya siffror från SCB.
Krönika Riskerar ungas utbildningsval och drömmar att trängas undan? skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör.
Nyhet Antalet ansökningar om att starta yrkesprogram ökar, radikalt.
Nytt program Snart drar frisör- och stylistprogrammet igång. En av inriktningarna är barberare, vars utövare har exploderat de senaste åren.
Reportage På Vallentuna gymnasium kombineras teori och praktik med riktiga klientmöten och PT-licens vid examen.
Forskning Mobiltelefoner är viktiga verktyg för yrkeslärare när de vill koppla ihop arbetsliv och undervisning, visar Sandra Carlsson i en ny avhandling.
Nyhet Forskaren Ruhi Tyson tycker kvaliteten på yrkeslärarutbildningen är ett underdebatterat område, liksom yrkesläraren Tony Eriksson.
Reportage Stress är oundvikligt i bageri- och konditorbranschen. Att göra saker inom en viss tid vägs in i bedömningen i både examensarbete och yrkesprov.
Panelen Vilken kollega har underlättat din vardag, och vilka kunskaper har du delat med dig av? Vi bad tre lärare att svara.
Nyhet Ännu en gång får Praktiska gymnasiet kritik för att inte kunna erbjuda APL-platser till sina elever. Nu ger Skolinspektionen skolan i Täby ett vitesföreläggande på 8,5 miljoner kronor.
Reportage En fjärdedel av eleverna i årskurs ett på bygg- och anläggningsprogrammet på Bråvallagymnasiet är tjejer. Mycket tack vare yrkesmässan.
Krönika Kan en hög grad av elevinflytande bli särskilt problematisk i yrkeslärarens undervisning?skriver Anna-Karin Hallonsten, redaktör på Yrkesläraren.
Gy25 Fler elever behöver välja yrkesprogram men även olika yrkesutgångar i och med Gy25, betonar Byggföretagen. Men farhågor finns för att lågkonjunkturen kan ge motsatt effekt.
Reportage Det är en del att sätta sig in i men vinsten är att bedömningshysterin minskar. Det är tankar från yrkeslärare och programrektor på Westerlundska gymnasiet, som gör sig redo för Gy25.
Panelen Vad tycker eleverna är svårast? Och hur gör man för att komma framåt? Vi bad tre lärare svara.
Krönika Med en bra relation kan vi hjälpa eleverna att nå längre än vad de själva tror. Det skriver yrkesläraren Emil Karlsson.
Debatt Yrkeslärarna: Stärk yrkeslärarlegitimationens värde genom att införa två sorters yrkeslärartjänster. Lägg sedan till en rejäl löneskillnad, allt för att skapa ett incitament till utbildning.
Yrkesprogrammen Fler elever lockas till gymnasieskolans yrkesprogram – men för många vill bli säljare och för få siktar mot jobb inom vården, enligt Skolverket.
Lektionstips Ämnesintegrerat arbete gör skolan roligare, tycker eleverna på Malmenskolan i Ludvika. Där är verklighetsnära lärande i fokus.
Fokus Yrkesläraren Fredrik Bergström tycker att man borde lägga mer energi på att få högre måluppfyllelse än att vara ängslig för att elevinflytandet inte är tillräckligt högt.
Fokus I yrkesämnen syftar repetition till att jobba upp ett arbetsflöde. Annars är det omöjligt att lära sig att utföra uppgifter instinktivt, enligt yrkeslärarna Eva Bida och Tommy Larsson.
Forskning Yrkeslärare får inte det specialpedagogiska handlingsstöd som de skulle behöva, visar ny forskning. Men ändå har de blivit skickliga på att utveckla metoder för att stötta elever med särskilda behov.
Betyg De nationella slutproven ska bli frivilliga på yrkesprogram utan högskolebehörighet. Det föreslår betygsutredningen, som vill införa de nya betygen från hösten 2027.
Legitimation Frågan om yrkeslärarlegitimation är högaktuell. Sveriges Lärare vill att det ska bli obligatoriskt, vilket yrkesläraren Peter Muskos håller med om.
Krönika Intentionerna är fantastiska men mina kollegor och jag har redan fått syn på flera svårigheter, skriver krönikören Malin Nyberg om Gy25.
Panelen Vad har du lärt dig under dina år som lärare? Och vad är fortfarande svårt? Vi bad tre lärare svara.
Så gjorde vi Under APL i andra länder är samarbetsförmåga A och O, inte språket, berättar yrkesläraren Eva-Karin Fryklund.
Krönika Från ointresse till att ta egna initiativ. Det är en process som jag tror att många yrkeslärare får uppleva i arbetet med elever.
Yrkesprogrammen Industritekniska programmet kräver målmedvetenhet. Eleverna ska träna sin förmåga att vara kreativ och jobba med av olika typer av utrustning. Dessutom bidrar lärarna med social kompetens, och självförtroende.
Yrkesprogrammen 38 procent av dagens elever vet inte om de kan få högskolebehörighet på yrkesprogrammen eller inte, enligt undersökningen ”Gymnasierapportsval 2024”
Apl Enskilda lärare ska inte behöva vara ansvariga för att ordna APL till yrkeselever, enligt Erik Ehn Blomgren på Sydsvenska Handelskammaren.
Arbetsmarknad Svenskt näringsliv ser ett stort behov av ökad kontakt mellan yrkesprogram, arbetsgivare och de olika branscherna.
Reportage Utan Per stannar Sverige! Så lyder en del i motiveringen för Årets yrkeslärare Per Heed. Han tränar eleverna vid simulatorn för personbilar och tunga lastbilar.
Reportage Forskaren och hantverkaren Ruhi Tyson anser att samhället underskattar värdet av yrkesutbildningar.
Lagarbete På torget i Olofström står nu renen Rudolf och hans släde, skapade av yrkeselever. Projektet har stärkt både yrkesstoltheten och samarbetet bland eleverna.– De har utvecklats enormt, både som individer och i grupp," säger yrkesläraren Jimmy Bengtsson.
Så gör vi Elevernas svårigheter under APL kan motverkas med goda förberedelser. En lösning kan vara att skolans specialpedagog besöker arbetsplatsen, enligt My Olofsson.
Debatt Den statliga utredningen ”Fler vägar till arbetslivet” har inte kommit en dag för tidigt. Men utredningen dras samtidigt med en del återkommande problem, skriver professorn Alexandru Panican.
Examen Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare, ser ett stort behov av en reglering av planerings- och undervisningstiden för lärare.
Yrkesprogrammen Andelen som söker yrkesprogram har ökat något inför det här läsåret. Men en utmaning är att få fler unga att välja program där det finns gott om jobb.
Nya yrkesprogrammen Det viktigaste är inte att elever kommer in på gymnasiet. Det viktiga är att de kommer ut som anställningsbara och aktiva samhällsmedborgare, säger Kent Andersson.
Debatt Att ersätta yrkesintroduktion med nya yrkesprogram riskerar att få negativa konsekvenser för elever med svåra skolerfarenheter, skriver yrkesläraren Emil Karlsson.
Debatt Vad innebär de nya yrkesprogrammen för elevernas framtid, deras anställningsbarhet och hur det påverkar undervisningen? De frågorna ställer sig yrkeslärarna Magnus Fast och Eva Bida.
Undervisning Alla yrkesprogram har sin egen historia. Barn- och fritidsprogrammet började utkristallisera sig i slutet av 1800-talet, med barnträdgårdslärarinnor och arbetsstugor.
Debatt DEBATT: Mats Ek, yrkeslärare på el och energiprogrammet, är försiktigt positiv till förslaget om nya yrkesprogram.
Skolpolitik Ett helt nytt och mindre omfattande yrkesprogram vid sidan av de andra nationella programmen – med speciella yrkesprov. Så vill regeringens utredare få in fler elever till gymnasiet.