”Många faktafel från ministrarna inför spec-utredningen”

LÄS MER ”Elevhälsa är en skolinsats, inte vård!”

Jag har lyssnat på pressträffen som presenterade den nya utredningen om förändringar av specialpedagogers och speciallärares utbildning. Den var allt annat än välbesökt. Två journalister kunde jag räkna till i publiken. Ämnet tycks inte särskilt intressant för media. Inte ens minstrarna verkade särskilt entusiastiska eller engagerade. De stakade sig, läste fel, kunde inte svara på frågor.

Det finns inte färre särskilda undervisningsgrupper i dag. Däremot har inte alla elever som placeras där varit föremål för utredning om särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Ministrarnas uppfattning:

Syftet med en ny speciallärarutbildning är att fler elever som behöver stöd ska få hjälp av speciallärare att lära sig läsa, räkna och skriva, säger Simona Mohamsson och Lotta Edholm, och resonerar vidare att alltför många elever utvecklar otillräckliga kunskaper för att klara sig i inte minst tidiga årskurser. Många elever har stora svårigheter att lära, och lärare flaggar för att de behöver särskilt stöd, som de inte får. Stöd måste sättas in tidigare, utan krav på anpassningar och dokumentation.

Ministrarna menar vidare att 1990-talets pedagogiska strömningar med inkludering har lett till exkludering, på grund av att Socialdemokraterna lade ner speciallärarutbildningen. Ansvaret, menar de, har därefter lagts hos lärare, som förväntas anpassa och individualisera – en ”omöjlig” och ”orimlig” uppgift.

Lotta Edholm säger att ”specialpedagogiska insatser inte får reduceras till råd och handledning”. I dag utbildas fler specialpedagoger än speciallärare trots att behovet av speciallärare väntas öka med 80 procent.  Specialpedagoger får inte heller behörighet att undervisa i sammanhang med särskilt stöd vilket speciallärare får. Behovet är därmed speciallärare som kan undervisa elever direkt.

Specialpedagogutbildningen föreslås därför tas bort, medan innehållet i speciallärarutbildningen ska ses över: skrivningar om handledning och mer organisatoriska uppgifter tas bort.

Lärare som nu genomför specialpedagogutbildning ska få möjlighet att komplettera med den nya utbildningen så att de får en bredd i sin kompetens.

Utredningen ska vara klar till sommaren. Utredare är Eva Durhan, ämneslärare och verksam inom myndigheter. Jag söker information om hennes specialpedagogiska kompetens eller bakgrund men hittar ingen.

I själva verket:

Det är olyckligt att så många faktafel lyfts i så viktiga frågor. Här är några av de större.

• Speciallärarutbildningen togs bort 1989 och återinfördes 2008. Det är alltså inte nyligen och kan inte vara ett skäl till att det saknas speciallärare i dag.
• Extra anpassningar infördes som ett begrepp i skollagen 2014, vilket innebär att det var alliansregeringen (Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna) som införde dem. Detta skedde i samband med nya förändringar i skollagen som innebar ett mellansteg mellan ordinarie undervisning och särskilt stöd. 
• Det finns inte färre särskilda undervisningsgrupper i dag. Forskning från GU visar att vi är sämre på att ge inkluderande stöd i dag än för 50 år sedan. Alla skolor har dem och de växer under året. Däremot har inte alla elever som placeras där varit föremål för utredning om särskilt stöd och åtgärdsprogram.
• Specialpedagoger har ingen behörighet alls utöver den lärarbehörighet som krävs för att söka till utbildningen. Det är inte en skyddad titel. Det är därmed felaktigt att påstå att specialpedagogutbildningen inte ger behörighet att undervisa elever i behov av särskilt stöd. I själva verket står det i examensordningen att specialpedagogen ska ”visa förmåga att utforma och delta i arbetet med att genomföra åtgärdsprogram i samverkan med berörda aktörer samt förmåga att stödja barn och elever och utveckla verksamhetens lärmiljöer”. Det kan svårligen tolkas som att man inte får undervisa. 

Generell kommentar

Specialpedagogiska insatser får inte reduceras till rådgivning, enligt ministrarna. Vilka belägg har de för att påstå att detta är fallet i skolorna? Det vi specialpedagoger får höra hela tiden är att man inte får utrymme alls för kvalificerade samtal.

Brasklappen kom på slutet av pressträffen när en journalist frågade när allt detta ska vara på plats. 2028 räknar man med att 10-årig grundskola, 10-gradig betygskala med mera ska vara på plats. När 80 procent fler speciallärare är på plats är svårt att säga. Först ska utredningen göras, och sedan erkänner också Lotta Edholm att det beror på hur många lärare som vill bli speciallärare. 

Fortfarande är det svårt för mig att förstå att orsaker till att elever inte lär sig att läsa, skriva och räkna är eleverna själva. Är det inte ett oerhört misslyckande att så många lärare inte lyckas med detta grundläggande? Eller är det så att lärare inte förväntas kunna lära elever att läsa, skriva och räkna?

De lärare som har valt att läsa in en tilläggsutbildning till specialpedagog nu måste känna sig mer än överkörda. Hur kan deras chefer tillse att den kompetens som de har utvecklat kommer verksamheten till godo även om det i framtiden inte kommer att finnas specialpedagoger? 

En fråga som ställdes var hur dagens klassrum och lokaler kan förändras för att tillgodose fler små grupper och annan undervisning. Mohamsson svarade att det är upp till kommunerna att tillse detta. Regeringen kan bara visa vägen. Verkligheten kommer att knacka på dörren: om man inte tillsätter medel för att säkerställa ännu mer särskilt stöd i mindre grupper med behöriga lärare så kommer systemet att haverera, precis som det gjort i Storbritannien.

Det finns ett oerhört glapp i förståelsen för vad specialpedagogik är. Regeringen backar in i framtiden och tar med sig specialpedagogik från 1950- och 60-talen. Då trodde man att det skulle finnas särskilda metoder som kan tillämpas på särskilda elever och särskilda svårigheter. I dag vet vi att det är mer komplext än så. Det är oroande att politiker på högsta nivå söker reducera komplexiteten i skolan.

I dag är en tung dag i en tid av anti-inkludering, kategoriskt synsätt, populism med skolan som arena för röstfiske. Jag undrar vilka man appellerar till?

LÄS ÄVEN

Panelen: Speclärares och specpedagogers olika roller

Ge specialpedagogen fullt mandat för särskilt stöd

Nya politiska utspel – men inget nytt för specialpedagoger