Vägen till skolan ser olika ut

Bild: Gustaf Öhrnell Hjalmars

Johanna Lundqvist, lektor i special-pedagogik vid Mälardalens högskola, har följt 56 barn från förskola till årskurs ett i sin doktorsavhandling från förra året. 16 av dessa barn var i behov av stöd i förskolan. En del av dem behövde omfattande eller mycket omfattande stöd för att kunna delta i lärmiljöernas aktiviteter, rutiner och lekar.

Hennes avhandling visar att barns utbildningsvägar kan se väldigt olika ut och övergångar likaså.

– De allra flesta barn flyttade från förskola till förskoleklass och sedan till klass ett, precis som jag trodde från början. Men inte alla, säger Johanna Lundqvist.

Några av barnen följde inte den ”vanliga” vägen, utan hoppade över förskoleklassen. För vissa handlade också övergången om att gå från en helt inkluderande miljö till en särskola. En övergång är så mycket mer än en förflyttning, enligt Johanna Lundqvist.

– Det är en process, den kan vara spännande och efterlängtad, men den kan också väcka en hel del oro hos barn och föräldrar. Barn möter så mycket förändringar i form av nya aktiviteter, kamrater, lärare.

Ett specialpedagogiskt dilemma kan vara att avgöra vad som är bäst för ett barn med stora stödbehov som går sista året i förskolan – stanna kvar ytterligare ett år, eller gå vidare till förskoleklass. Två övergångar inom loppet av två år, en gång till förskoleklass och ett år senare till ettan, kan upplevas för ansträngande. Då kan ett extra år i förskolan och sedan en genväg direkt till ettan underlätta, enligt deras lärare och föräldrar. Ibland är det svårt att veta vad som blir bäst, säger Johanna Lundqvist.

– Ett extra år innebär en övergång mindre, och att ett barn kan fortsätta vara på en

plats det känner väl till. Men nackdelen är att barnet inte får följa med sina kamrater till förskoleklass.

För att göra en övergång så trygg och lugn som möjligt finns olika metoder.

Några av de vanligaste övergångsaktiviteterna är att den mottagande läraren kommer och hälsar på, att barnen får hälsa på i sin nya lärmiljö och att personalen träffas för överlämningssamtal.

Utmaningarna är att få till dessa aktiviteter i god tid och med hög kvalitet. För det behövs det stöd från ledningen.

– Övergångar är komplexa och ofta behöver lärare tillsammans med föräldrar fatta olika beslut, det finns mycket att diskutera och hantera. Förskolechefer och rektorer måste värna om att det finns mötesplatser och utrymme för dessa aktiviteter, säger Johanna Lundqvist.

Johanna Lundqvists doktorsavhandling heter Educational pathways and transitions in the early school years: Special educational needs, support provisions and inclusive education, Stockholms universitet, 2016.