Tillgängligheten största utmaningen i särskolan
Elevhälsa Eleverna har redan många vårdkontakter och de kan behöva hjälp med att uttrycka vad de vill. Dessa är några av utmaningarna för elevhälsan i särskolan.
Therese Lindahl, rådgivare
på Specialpedagogiska
skolmyndigheten.
Utgångspunkten är att elevhälsan har precis samma uppdrag och regelverk i grund- och gymnasiesärskolan som i andra skolformer. Samtidigt behöver elevhälsan där tänka extra mycket på att vara tillgänglig för eleven, anser Therese Lindahl, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, själv speciallärare med erfarenhet från grundsärskolan.
– Det är viktigt att eleven får komma till tals och inte behöver någon annan som pratar för sig, säger hon.
Som exempel tar hon de enkäter som eleverna ska fylla i inför elevhälsosamtalen, med frågor om bland annat sömn och mat. En elev som inte kan läsa eller tala behöver då svara på enkäten genom bildstöd eller någon annan alternativ kommunikationsmetod. Det är viktigt att inte falla i fällan och tänka att eleven ändå ”inte förstår” på grund av sin intellektuella funktionsnedsättning, framhåller
Therese Lindahl. Och minst lika vanligt är det motsatta: att de vuxna tror att eleverna med en lindrig utvecklingsstörning har en större förmåga än de i själva verket har.
– De blir behandlade på en nivå som faktiskt blir kränkande på grund av att de får för lite stöd.
Detta är särskilt vanligt bland de grundsärskoleelever som är integrerade i grundskolan.
– De är ofta väldigt glada över att få vara med i klassen, men blir tysta och försöker anpassa sig. Läraren tycker att det funkar bra och eleven får inte rätt stöd, säger Therese Lindahl och hänvisar bland annat till en rapport från Skolinspektionen.
De blir behandlade på en nivå som faktiskt blir kränkande på grund av att de får för lite stöd.
A och O för en bra elevhälsa i särskolan är att personalen har kunskap om intellektuell funktionsnedsättning, enligt Therese Lindahl. Man behöver veta hur hjärnan fungerar, helt enkelt, för att exempelvis förstå varför eleven blir stressad i en viss situation.
Något annat specifikt för särskolans elevhälsa är att eleverna redan har en rad vårdkontakter: specialistläkare, sjukgymnast, habilitering med mera. Ibland avsäger sig eleverna eller vårdnadshavarna kontakten med skolsköterskan, vilket Therese Lindahl tycker är synd. I stället ska elevhälsan samverka i hög grad med elevens andra vårdgivare och ta ett slags helhetsgrepp.
– För elevhälsan blir det viktigt att ha en bra kontakt med föräldrarna, och visa på att mycket kan skötas på skolan.
Många elever i särskolan har funderingar kring sin egen funktionsnedsättning. Varför är inte jag som alla andra? Vägen till kuratorn och psykologen måste vara kort, helst ska de komma till klassrummen, tycker Therese Lindahl. Det kan handla om att prata om allt från funktionsnedsättningen generellt till konkreta hjälpmedel för att komma i tid till bussen.
Åtgärdsprogram är något som elevhälsan i särskolan alltför ofta glömmer, påpekar Therese Lindahl.
– Man tycker att själva skolformen är åtgärden, men så är det ju inte.
