
Petra Krantz Lindgren har som beteendevetare och mor till Hanna utvecklat specialistkompetens kring lärares dialog med vårdnadshavare.
Specialpedagogik
En enda elevberättelse räcker för att visa hur skolan systematiskt brister i sitt allra viktigaste ansvar. Och alla har inte, som Hanna Lindgren, en mamma som är expert på
kommunikation om pedagogik.
– Hanna i dag … är lycklig.
Så, i tredje person, inleder Hanna Lindgren samtalet vi har med henne och hennes mamma Petra över Zoom. Efter år av kamp i den vanliga grundskolan går hon i dag på en resursskola för elever med autism.
– Jag går på en skola som ser mig som en människa! Jag var livrädd för att börja på gymnasiet, men efter första dagen trodde jag verkligen att jag hamnat i skolhimlen!
Hannas mamma är Petra Krantz Lindgren – något av en kändis i de här sammanhangen. Hon arbetar till vardags som beteendevetare och utbildare inom relationer med barn, och har skrivit boken ”Med känsla för barns självkänsla”. Hon utbildar ofta pedagoger i hur man ska kommunicera för att nå fram till vårdnadshavare.
– I kommunikation med vårdnadshavare är det viktigt att först prata om vad man vill uppnå, sedan hur det ska gå till, förklarar Petra. Annars blir det som att packa verktygslådan innan man har tittat på vad som ska fixas.
Hanna berättar att hon fick sitt individuella schema redan första dagen, på första lektionen. Under grundskolan var det närmast en regel att det dröjde flera veckor av terminen innan hon fick sitt schema.
Beslutade anpassningar genomförs inte
Eleverna behöver fler anpassningar
Anpassningarna är kortsiktiga
Anpassningarna utgår inte från elevens behov
Skolans insatser är inte extra anpassningar
Eleven har egentligen behov av särskilt stöd
Skolan utformar anpassningen så att eleven är negativ till att delta
Anpassningarna skulle kunna genomföras bättre
Anpassningen är kontraproduktiv
Källa: Skolinspektionen
– Mitt eget schema är ju min möjlighet hänga med i undervisningen och släppa på kontrollen.
Ett annat exempel är namnskyltar. På hennes nya skola använder alla i personalen namnskyltar Inte bara ibland utan alltid.
– Jag behöver ha kontroll, och när vuxenvärlden inte hjälper mig med det så måste jag ordna det själv, säger Hanna. Och det tar väldigt mycket av min energi. På min förra skola behövde jag själv hålla koll på när det var dags för simhallen eller andra aktiviteter. Jag var alltid orolig för att något skulle hända. En gång glömde de informera mig om att det var simning på idrotten så när jag kom till idrottshallen var det ingen där.
Hanna Lindgren förklarar att i den nya gymnasieskolan är lärarna trygga och har koll på saker. När det sker en förändring så känner alla lärare till det och informerar om det i god tid.
Skolan släppte ansvaret för Hannas behov av anpassningar till Hanna själv och hennes mamma.
– Det betyder att när jag kan slappna av och låta de vuxna ta ansvaret så får jag också mer energi till skolämnen i stället för att behöva lägga den på organisation.
Hanna beskriver att hon i grundskolan var tillbakadragen. Hon gick inte på lektioner och hade ett annorlunda schema än de andra. Det gjorde att hon de sista åren saknade vänner och social samvaro.
– Skolan tog så mycket energi att jag inte orkade med vänskap. Det fanns ingen ork kvar för det.
Vilka extra anpassningar Hanna fått har till stor del avgjorts av henne själv eller mamma Petra.
– Skolan har stått handfallen kring vad som behövts, säger Petra Krantz Lindgren. De har ofta lyssnat på våra önskemål men det har varit helt upp till oss att formulera dem, kommunicera med skolan och ta ansvar för uppgifter och möten.
Hon beskriver skolans organisation som i många avseenden bristfällig.
– När det fanns vilja och ambition från skolan så saknades det resurser. Under en period bekostade vi faktiskt en egen resursperson som arbetade i skolan med Hanna. Det är viktigt att skolpersonal signalerar intresse och en vilja att förstå, och att skolan håller sig till fakta. Det skapar en gemensam och stabil grund i samtalet med vårdnadshavare, en bra grund för att hitta fram till fungerande lösningar.
Petra Krantz Lindgren har som beteendevetare och mor till Hanna utvecklat specialistkompetens kring lärares dialog med vårdnadshavare.
När Hanna Lindgren gick i grundskolan var det framför allt hemma som autismen påverkade henne. I skolan var det snarare ångest som utgjorde det stora hindret för lärande. I synnerhet när det gällde skapande ämnen som bild.
– Jag såg något framför mig i huvudet som sedan inte såg alls likadant ut på pappret efteråt. Jag fick så mycket ångest av att jag inte kunde få saker att se rätt ut!
Hanna uppmuntrades och pressades även till att skriva nationella prov, trots att skolan hade underlag så det räckte till godkända betyg. Hon upplever att de ville ha in henne i statistiken i stället för att ta hänsyn till hennes ångest och diagnos.
Petra Krantz Lindgren hakar på den tanken:
– Jag önskar att skolan kunde föra en mer öppen dialog kring målen. Vad är det som är viktigt för skolan, vad är det som är viktigt för vårdnadshavaren? Då kan man hitta mål som är viktiga och fungerar för alla parter.
Även betygen i sig var ångestskapande för Hanna.
– Med betyg går det alltid att bli bättre, säger
Petra. Även om du får ett A så finns det delar som kan bli bättre. Men sådana ord, avsedda att inspirera och peppa, blev en ren traumatrigger för Hanna. Hela skolans system bygger ju på progression, det är egentligen inget konstigt, men Hanna hade varit mycket mer hjälpt av att någon sagt: ”Det här räcker!”
När Hanna ser tillbaka på sin grundskoletid ser hon stora luckor i kunskaperna.
– Jag har aldrig läst vare sig historia eller geografi! Det var samhällskunskap och religion som blev prioriterat. Så nu behöver jag plugga inför lektionerna för att kunna hänga med. Det bästa hade kanske varit att få med sig lite av varje.
Petra Krantz Lindgren saknade dialog med skolan om detta. Hon säger att kommunikation inte handlar om retoriska knep för att få vårdnadshavare att gå med på skolans förslag, utan om att skapa förutsättningar för ömsesidig respekt.
– Först då kan vi få förståelse för varandras perspektiv och gemensamt accepterade lösningar.
Specialpedagogik Anpassade skolformer ägnas extra fokus i det nya numret av Specialpedagogik.
Panelen Vi bad specialpedagoger kommentera regeringens syn på elevhälsan, rollfördelningen speciallärare/specialpedagoger och en framtid med AI.
Krönika Lärare måste våga trotsa kontrollkraven och besjäla undervisningen, argumenterar specialläraren Niclas Fohlin.
Elevhälsa I det nya numret av Specialpedagogik pratar vi med alla professioner i elevhälsan – och alla säger skarpt nej till det regeringen vill att utredningen ska leda till: en elevhälsa helt utan pedagoger.
Krönika För att förstå ett ”stökigt” barn behöver skolan lyssna på den som kommit barnet närmast och strössla med resurser. Elin Zlatanovski berättar en sedelärande sannsaga om att bunta ihop stökiga barn bara för att de är stökiga.
Debatt Dyslexi har fått en oväntat framträdande roll i den nya läroplansutredningen. Men inte på något positivt sätt, konstaterar Susanna Cederquist, lärare, författare och vinnare av Dyslexipriset.
Krönika ”Klassrummen var en plats där sociala skillnader kunde utjämnas och där klassresor möjliggjordes”, skriver ämnesläraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski om en 1990-talsskola som var bättre än många vill minnas.
Arbetsmiljö Chockerande hög risk för utbrändhet bland specar – Specialpedagogiks redaktör om arbetet bakom larmrapporten.
Anpassad grundskola ”Alla skulle reagera om våra politiker minskade undervisningstiden i grundskolan, men när det gäller den anpassade skolans läroplan är det tyst”, skriver specialläraren Denice Sverla.
Krönika ”Min dröm är att skolan får vara en plats där teori och praktik, forskning och konst, kognitionsvetenskap och relationellt lärande får mötas och berika varandra”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Lärarbrist 2038 kommer skolväsendet att sakna 10 600 behöriga lärare, enligt en ny prognos – och speciallärare kommer att vara ett av de största underskotten.
Krönika ”Vem tjänar på att ropa varg hela tiden? Jo, de som vill driva igenom stora systemförändringar på kort tid, innan man hinner analysera följderna för elever, lärare och samhället i stort”, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”I pedagogiska forum kastar skolfolk i olika trådar absurda anklagelser mot varandra och skyller skolans problem på fotfolket och eleverna i stället för på politikerna och resursbristen”, skriver läraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski.
Neuropedagogik Specialläraren Niclas Fohlin svarar Agneta Gulz och Magnus Haake: ”I ert svar approprierar ni allt som är bra och beprövat i skolan som kognitionsvetenskap, som om läraryrket och pedagogiken inte redan inrymmer dessa insikter.”
Neuropedagogik ”Det Fohlin tar upp är effekterna av att svensk skola är utsatt för en inre marknad av charlataner, som säljer neuromyter och påstådd kognitionsvetenskap”, skriver Agneta Gulz ocg Magnus Haake i en replik till Niclas Fohlins krönika.
Mitt jobb Planen var att arbeta på bank. Men efter ett tillfälligt jobb som elevassistent har Tord Söderqvist varit skolan trogen – som lärare, specialpedagog och nu rådgivare på SPSM.
Krönika ”Att utrusta elever med distraherande nöjesmaskiner och undra varför deras koncentrationsförmåga försämras är som att hälla bensin på en eld och undra varför det brinner”, skriver specialpedagogen och ämnesläraren Elin Zlatanovski.
Krönika Kognitionsvetenskap ska absolut tas in för att bidra till insikter. Men inte konkurrera med pedagogiken, som är skolans vetenskapliga fundament. Det skriver specialläraren Niclas Fohlin i en ny krönika.
Panelen Vi frågade tre specialpedagoger hur de tycker skolan hanterar sitt demokratifrämjande uppdrag – och om demokratins utsatthet i dag.
Krönika Avslöjandena om regeringens satsning på akutskolor kommer inte som någon överraskning, anser specialläraren Niclas Fohlin, utan är en typisk konsekvens av populistisk skolpolitik.
Krönika Problemet att ens ha en ”angiverilag” på plats är större än lättnaden över undantagen, menar läraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski.
Inkludering Temat för årets sista nummer av Specialpedagogik är inkludering ur ett globalt perspektiv – något som saknas i den svenska skoldebatten.
Inkludering Uppgiften är tung. En kvarts miljard barn går över huvud taget inte i skolan i dag. Men över hela världen organiserar skolfolk en handlingsplan, och årets stora Pariskonferens byggde självförtroende.
Inkludering Specialpedagoger över hela världen – vad förenar, vad skiljer? Det gemensamma är fokus på elever, utmaningar, förhoppningar och möjligheter oavsett hemvist. Det som skiljer är förutsättningar i fråga om lagar, kultur och traditioner.
Inkludering När den EU-finansierade projektgruppen för inkludering träffas blir de nationella skillnaderna tydliga – liksom de utmaningarna. Men via samtal och fallbeskrivningar stärks den gemensamma grunden.
Hjälpmedel På ett seminarium i riksdagen under onsdagen presenterades en teknisk metod för att hjälpa elever som har problem med ”samsynen” mellan ögonen. Den redovisade effekten verkar kunna höja läsförmågan.
Inkludering Internationellt är trenden tydlig: skolor strävar mot ökad inkludering, fokus ligger på specialpedagogiska insatser i klassrummen. Varför går Sverige i motsatt riktning?
Fackböcker Äntligen en ny, omfattande logopedisk grundbok.
Fackböcker Vi tipsar om tre nya böcker om språkutvecklande arbete.
Fackböcker Experter från flera fält samverkar i en både teoretisk och konkret antologi om problematisk skolfrånvaro.
Krönika Ska det tas krafttag med skolan eller inte? Elin Zlatanovski, gymnasielärare och specialpedagog i Växjö, listar fyra punkter som vi inte borde behöva kompromissa med.
Särskilt stöd Över 70 procent av granskade skolor får kritik av Skolinspektionen i en ny rapport.
Krönika ”Hur kan regeringen på fullt allvar mena att en SKOLAS elevhälsoteam bör sakna pedagogisk kompetens?” undrar Elin Zlatanovski, lärare och specialpedagog i Växjö, och bjuder in skolminister Lotta Edholm för samtal.
Debatt Språkstörning/DLD är minst lika vanligt som adhd men skolans kunskap släpar efter, skriver debattörena Berit Robrandt Ahlberg och Kerstin Wiström på internationella DLD-dagen den 18 oktober.
Vi lärare debatt Specialläraren Niclas Fohlin listar tre nödvändiga krav på staten för att vända läs- och skrivutvecklingen.
Apl Ibland ger en utlandsresa inte bara minnen utan också lärdomar för livet. Vi följde med eleverna och elevhälsan från Praktiska gymnasiet i Uppsala.
Mattekrisen Tre lärare som länge verkat för att förbättra undervisningen berättar om sina metoder – åsikterna är vitt skilda men resultaten lika goda.
Mattekrisen Förr var nyttan av matematik uppenbar, i dag är den mer abstrakt. Samtidigt brister likvärdigheten. Det är hinder som forskaren Anette Bagger och hennes nät av lärare hittar nya vägar för att komma runt.
Krönika Det gick! Den här hösten också … Specialpedagogiks nya krönikör om konsten att få en helklass att dra åt samma håll.
Debatt Har inkludering som skolbegrepp i Sverige blivit för abstrakt – vad menar vi egentligen med det?
Mattekrisen ”Tänka, resonera, räkna”-metoden sprider sig snabbt men anses kontroversiell. Vi pratar med forskare, lärare och elever.
Särskilt stöd Uteblivet särskilt stöd är den största faktorn bakom att niondeklassare saknar gymnasiebehörighet.
Debatt ”Om spec ska ingå i elevhälsan tas engagemanget från något annat”, skriver specialläraren Jessica Hansson, angående förslaget om att organisera om EHT.
Krönika Höstterminen är på väg att sätta sig. Har du grundat väl med elevrelationerna?
Mitt jobb För specialläraren Helen Nilsson i Halmstad har ett långvarigt fackligt engagemang lett till att hon blivit ledamot i Sveriges Lärares intresseförening för speciallärare och specialpedagoger.
Panelen Vi frågade specialpedagoger och speciallärare om digitala verktyg och risken med externa entreprenörer – och om deras drömföreläsare!
Arbetsmiljö Hur stor är egentligen utbrändheten bland speciallärare och specialpedagoger? Efter Specialpedagogiks stora enkätundersökning fortsätter berättelserna att strömma in.
Skolutveckling Tillgänglighetsarbetet i skolan kan aldrig ta paus. Det är budskapet från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, när den lanserar ett nyutvecklat stödmaterial för att skapa större möjlighet för fler att nå trygghet, studiero och utbildningsmål.
Fackböcker Specialpedagogik i förskolan: Så får du ta blyga barn att våga delta i förskolans aktiviteter och få stöd i sin utveckling.
Fackböcker