
Samuel och Akida kände förr att de störde sin mentor när de ville något – så är det inte nu med stormentorn Carina. Foto: Johan Strindberg
Så gör vi På Hagaskolan i Vallentuna kan lärarna nu ägna sig helt ut åt undervisning, när speciella stormentorer tar över själva mentorskapet. Initiativet kommer från specialpedagogen Linda Rainsson.
Ulrika Öjerbäck är stormentor och Linda Rainsson, specialpedagog/biträdande rektor, är satsningens initiativtagare.
Det är fredag förmiddag och dags för 8C att ha mentorstid. På tavlan har Ulrika Öjerbäck förberett med dagens punkter; de ska hinna prata om planering, gå igenom matråds-enkäten och dessutom samtala om självkänsla och integritet.
– Vad händer skolmässigt nästa vecka? frågar Ulrika och skriver upp på tavlan vartefter svaren kommer. Prov i engelska på tisdag, SO-uppgiften som ska vara klar på fredag och sedan hörförståelse i spanska.
– Checka också av med lärarna om det är någon uppgift ni kanske har glömt.
Sedan höstterminens start har elevhälsoarbetet fått ny struktur. I stället för att varje ämneslärare är mentor har Hagaskolan anställt speciella stormentorer. Ulrika Öjerbäck ansvarar för åttorna och kollegan Carin Thörnqvist för sjuorna, båda utbildade lärare med lång erfarenhet.
Varje dag följer de eleverna, under både lektioner och raster. De kan därför snabbt snappa upp om något särskilt händer. Dessutom har de mentorstid med varje klass två gånger i veckan. Sammanlagt ansvarar de var och en för 75–80 elever, tre klasser i sjuan och tre i åttan.
– Lärarna berättar för oss hur det går för eleverna och dialogen kollegor emellan fungerar verkligen bra, säger Carin Thörnqvist. Tidigare har jag arbetat som lärare och mentor, och det leder till ett ständigt dåligt samvete. Därför tror jag verkligen på det här.
Samuel och Akida kände förr att de störde sin mentor när de ville något – så är det inte nu med stormentorn Carina. Foto: Johan Strindberg
Ulrika Öjerbäck arbetade tidigare som svensklärare på skolan. Till en början var hon skeptisk till idén, men lät sig övertygas.
– Nu har jag tid att sitta ner med eleverna, och får syn på problem och svårigheter i ett tidigt skede. Jag har också tid att samverka med vårdnadshavare, lärare och andra funktioner på skolan, säger hon.
Idén med stormentorer initierades av specialpedagog Linda Rainsson. Det är också hon som håller i stormentorernas kontinuerliga handledning.
– Det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet hinns med på ett annat sätt nu, och en viktig aspekt är att det specialpedagogiska perspektivet får en större spridning, säger hon.
Ebba Palm i 8C gillar sin mentor. ”Ulrika är verkligen en sådan man kan prata med, och hon tror på oss.” Foto: Johan Strindberg
Satsningen har redan gett resultat. Bland annat har både trygghet och studiero förbättrats, och antalet kränkningsanmälningar har minskat rejält.
Åttornas mentorstimme närmar sig slutet och de har kommit fram till punkten om självkänsla och integritet.
– Det går inte alltid att känna sig på topp, det gör inte vi vuxna heller,
säger Ulrika och klassen lyssnar uppmärksamt.
Theo Backman har haft Ulrika som ämneslärare tidigare och känner en trygghet i att nu ha henne som mentor.
– Hon är lätt att få tag på, och hon peppar och påminner oss om vad vi ska göra, säger han. Det är en bra hjälp.
Ulrika Öjerbäck har mentorstid med eleverna i 8C, till höger Theo Backman. Foto: Johan Strindberg
Även eleverna i sjuan uppskattar att ha tillgång till sin mentor på ett nytt sätt.
– Man ser Carin överallt, man känner aldrig att man stör och hon kan alltid hjälpa till. Det är lite som att ha en extramamma, säger Akida Askar i 7B.
Klasskompisen Samuel Jansson är lika entusiastisk. Och till andra skolor som funderar på ett liknande upplägg har han en tydlig uppmaning:
– Bara gör det!
Krönika När lobbykampanjen om No Excuses drivs av Svenskt Näringsliv och skolkoncerner, vilket incitament är troligast – barnen eller pengarna? Det undrar specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Fackböcker Från skrivande och matematik till fysisk lärmiljö och relationsbyggande – här finns de praktiska exemplen som inspirerar till nytänk.
Krönika ”Något har gått snett när vi i skolan börjar se på varandra som motståndare i stället för samarbetspartners.” Specialläraren Niclas Fohlin varnar för en valrörelse som kommer att föra skolan allt längre ifrån verkliga lösningar.
Panelen ”Våra vägar korsas i klassrummet.” Så ser två speciallärare och en specialpedagog på deras inbördes rollfördelning – nu och i framtiden.
Krönika ”När vi romantiserar det förflutna riskerar vi att upprepa det som inte fungerade.” Dagens skoldebatt låter som South Parks små lila ”nostalgibär”, tycker specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”Vi lärare förväntas klara oss själva, som om utbildning bara handlade om att förmedla fakta och inte om att möta hela människor i deras mest formbara år”, skriver Niclas Fohlin, och visar en annan väg.
Krönika ”I verkligheten fungerar kombinationen skärm och pärm ypperligt, det finns ingen motsättning mellan ett rofyllt klassrum och trygga relationer, och det fungerar utmärkt att både anpassa i och utanför klassrummet”, skriver Elin Zlatanovski.
Relationsbyggande Forskningen är entydig – lärande, motivation och skolframgång hänger ihop med relationer, tillit och förtroende, skriver specialläraren Davor Delic.
Npf Efter nya skolrapporten – Attention kräver kraftfulla reformer, fler vuxna i skolan och en Lex-lagstiftning som gör brister synliga och anmälningspliktiga.
Särskilt stöd Plötsligt blev det omöjliga möjligt och skolor fick fart på anpassningarna. En ny studie visar att många föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplevde en ljusning under pandemin.
Distansundervisning Stockholm startar distansundervisning för hemmasittare. I ett första steg kommer 50 platser att erbjudas men det kommer att trappas upp successivt till 200 elever.
Krönika Det blir allt vanligare att elever avstår från slutfirandet på grund av ekonomi. Hur ska skolan tackla det? frågar sig specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.
Mitt jobb Specialpedagogen John Oskarsson har hittat sitt kall – att stötta både lärare och elever i det läsutvecklande arbetet.
Krönika Skolan är mycket … men utan alla människorna i skolan är den ingenting. Specialpedagogen och ämnesläraren Elin Zlatanovski skriver en kärleksförklaring till skolfolket.
Tema Emma Åkrok och Olle Cleve har själva upplevt hur förväntningarna kan vara låga och dörrarna stängda för elever i anpassad skola. Nu reser de runt i Sverige för att förändra bilden.
Tema Murray Gadd, Nya Zeelands främsta expert på skrivutveckling, gästforskar vid Stockholms universitet och berättar om sitt arbete.
Tema För elever som har svårt att tolka muntlig information, förstå sammanhang eller hantera övergångar i vardagen kan visuellt stöd, rutiner och struktur tillgängliggöra undervisningen.
Tema Det unika med undervisningen i anpassad skola är att den hela tiden måste balanseras med exakt rätt nivå av omsorg.
Tema I anpassade skolformer är skolans kärnvärden extra viktiga. Här rustas eleverna för resten av sina liv som samhällsmedborgare. Häng med på studiebesök på Freja i Mölndal!
Specialpedagogik Anpassade skolformer ägnas extra fokus i det nya numret av Specialpedagogik.
Npf Att dyslexiutredningar remitteras till annan region innebär inte att vårdgarantin bryts, anser Region Norrbotten i ett genmäle till specialläraren Niclas Folhlin, som svarar direkt.
Panelen Vi bad specialpedagoger kommentera regeringens syn på elevhälsan, rollfördelningen speciallärare/specialpedagoger och en framtid med AI.
Mitt jobb På Östersunds kommuns nya resursskola erbjuds 18 elever flexibla lösningar för att klara av skolarbetet. Här har specialpedagogen Christer Jakobsson varit med och byggt upp verksamheten från grunden.
Slutreplik Alla professioner i elevhälsan ska samverka, men premissen måste vara att skolan bedriver undervisning, inte vård. Det skriver specialpedagogerna Helena Wallberg och Maja Lindqvist i en slutreplik i debatten med skolläkaren Josef Milerad.
Vi lärare debatt Det finns ingen anledning att vara rädd för ett ökat vårdfokus i skolan, anser skolläkaren Josef Milerad.
Krönika Lärare måste våga trotsa kontrollkraven och besjäla undervisningen, argumenterar specialläraren Niclas Fohlin.
Krönika ”Ska vi på allvar knäcka gängkriminaliteten måste politikerna inse att skolan inte bara är en kostnad, utan kanske den mest lönsamma investeringen för ett tryggare samhälle”, skriver Elin Zlatanovski, ämneslärare och specialpedagog.
Debatt ”Den stora förvirringen i svensk skola handlar om att den saknar fundamentalt stöd för vad som står i skollagen”, skriver Kristina Dahlström, en av många specialpedagoger och lärare som gett upp och lämnat skolan på grund av den omöjliga behov- och resurs-ekvationen.
Vi lärare debatt Gymnasielärarna och specialpedagogerna Maja Lindqvist och Helena Wallberg sällar sig till kritikerna av regeringens vilja att ge elevhälsan ett rent vårduppdrag.
Npf AI-analys av EEG-data är en metod för att diagnostisera adhd som i en tidig svensk studie träffar rätt nio gånger av tio.
Debatt Trygga elever lär sig mer. Men nu vill regeringen ta bort en av skolans viktigaste skyddsfaktorer. Specialläraren Davor Delic kritiserar utredningen som vill demontera sexualundervisningen.
Krönika ”Jag vill inte ha några kuvade, utantill-lärande tonåringar. Jag vill att de ska vara fria, tänkande, ifrågsättande.” Ämnesläraren och specialpedagogen Elin Zlatanovski om vikten av elevinflytande.
Särskilt stöd ”Vad som föreslås är att byta en byråkrati mot en annan.”
Anpassad grundskola Barnrättsorganisationen Treskablinoll har lanserat skolmaterialet Grundskolebrevet, ett omfattande stöd för att förebygga sexuella övergrepp mot barn.
Vi lärare debatt Specialläraren Niclas Fohlin ber alla parter att sätta sig in i ämnet.
Debatt Speciallärarna Denice Sverla och Davor Delic reagerar starkt på skolministerns utspel om elevinflytande.
Tema elevhälsa Riksföreningen för Skolsköterskor ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Mia Göransdotter Hammar förklarar varför.
Tema elevhälsa Sveriges Skolledare ger regerings elevhälsoutredning tummen ner. Lena Linnerborg, utbildningspolitisk chef, förklarar varför.
Tema elevhälsa Svenska Skolläkarföreningen ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Pernilla Gudmundsson förklarar varför.
Tema elevhälsa Psykologer i Förskola och Skola ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Lena Svedjehed förklarar varför.
Tema elevhälsa Sveriges Skolkuratorers Förening ger regeringens elevhälsoutredning tummen ner. Ordförande Caroline Bergh förklarar varför.
Tema elevhälsa Skolministern vill att pedagogiken ska brytas ut så att elevhälsoteamen får ett rent vårduppdrag. Skarpa varningar om konsekvenserna har framförts till utredaren.
Krönika Mobilförbudet i skolan borde vara självklart, skriver specialpedagogen Elin Zlatanovski, ”men var det inte någon annan utredare som lovade färre arbetsuppgifter på våra redan överfulla skrivbord?”
Elevhälsa I det nya numret av Specialpedagogik pratar vi med alla professioner i elevhälsan – och alla säger skarpt nej till det regeringen vill att utredningen ska leda till: en elevhälsa helt utan pedagoger.
Npf Det är orimligt att Sverige skulle ha tre gånger så många elever med adhd som andra länder. Nu ger regeringen Ivo i uppdrag att granska privata aktörer som säljer adhd-utredningar.
Krönika Utredningarna är fulla av fraser alla kan skriva under på, men det är något som saknas, menar specialläraren Niclas Fohlin: klassrummets och elevernas verklighet.
Krönika För att förstå ett ”stökigt” barn behöver skolan lyssna på den som kommit barnet närmast och strössla med resurser. Elin Zlatanovski berättar en sedelärande sannsaga om att bunta ihop stökiga barn bara för att de är stökiga.
Mitt jobb Specialpedagogen Maria Lindgren leder elevhälsoteamet men sätter prestigelösheten och gruppkänslan främst.
Debatt Dyslexi har fått en oväntat framträdande roll i den nya läroplansutredningen. Men inte på något positivt sätt, konstaterar Susanna Cederquist, lärare, författare och vinnare av Dyslexipriset.
Debatt ”När vi separerar ut elever i parallella system tar vi in på en väg som leder bort från lärande, bort från möjligheter och bort från samhället”, skriver speciallärarna Davor Delic och Denice Sverla i debatten om ”nya obs-klasser”.