Ser de tidiga tecknen på hedersförtryck

Specialpedagogen Helena Hellgren har stött på hederskulturen i över tio år nu, men det är först på senare tid som hon riktigt börjat förstå vad det rör sig om när det gäller barn i förskoleålder: att vissa pojkar övervakar sina systrars lekar och styr vilka systrarna får leka med.

– Vi har blivit mer medvetna om de här problemen och därmed bättre på att hantera dem. Nu har vi förstått att man måste berätta för pojkarna att de inte behöver ha koll på sina systrar, säger hon.

Norrköping tillhör de kommuner som tidigt började uppmärksamma hedersförtrycket. Man arbetar exempelvis aktivt på skolorna och inom socialtjänsten för att minimera antalet tonårsflickor som förs ut ur landet på loven för att bli bortgifta.

Om mammorna ständigt har bråttom hem eller drar sig för att komma så kan det tyda på att de lever i en hederskontext där mannen inte vill att de ska möta andra män.

Nu har man också insett att arbetet mot hedersförtryck måste börja mycket tidigare, när både barnen och deras föräldrar är lättare att påverka. I fjol åkte kommunens samordnare i arbetet mot våld i nära relationer – Petra Blom – runt bland förskolor och talade med personalen om hederskulturen.

– Pojkarna kan fastna väldigt tidigt i familjens föreställningar om hur flickor ska behandlas, säger hon när vi träffas med några ur personalen i ett samtalsrum på övre våningen i Skattens förskola i området Navestad.

Hit behövde hon inte propsa på att få komma när föreläsningsturnén inleddes. Förskolechefen Emma Lilienberg hörde själv av sig.

– Vi insåg att vi saknade kunskaper om hedersförtryck efter att ha haft flera exempel där den problematiken fanns med.

Nu är det dags för ett uppföljande möte. Förskolläraren Susanne Lindqvist berättar för de andra runt bordet att hon börjat ställa fler och nya typer av frågor både till barnen och deras föräldrar:

– Hur har ni det därhemma? Vad gjorde du i helgen? Tycker du att det är roligt att ta hand om din syster?

Själva grundpelaren för hederskulturen är de manliga familjemedlemmarnas kontroll över döttrarna, deras sexualitet och val av framtida partner. Sex före äktenskapet, i synnerhet med pojkar som inte hör till den egna kulturen, kan vara förenat med livsfara.

Erfarenheter och forskning har visat att många pojkar och unga män mår dåligt av att tvingas kontrollera sina småsystrar och andra kvinnliga släktingar. Dessa killar har också fått alldeles för lite stöd av vården, skolan och övriga samhället.

Det är här som förskolan kan kliva in och spela en huvudroll.

– Det är inte bara att ni träffar barnen redan när de är små, säger Petra Blom och riktar sig till de andra runt bordet. Ni träffar också deras föräldrar mer än vad personalen i skolan sedan kommer att göra. Ni kan verkligen bidra till att få dem att tänka i nya banor!

– Det är viktigt att vi i professionen inte är rädda för kulturkrockarna, att vi står upp för våra grundläggande värderingar, säger specialpedagogen Helena Hellgren.
Foto: Susanne Lundbäck

Helena Hellgren har mött föräldrar som blivit upprörda över att pojkar fått vara med och klä ut sig, leka med dockor och tumla runt på mattan med flickorna. När hon förklarat att detta är en fullt naturlig del av vardagen på förskolan har en del haft svårt att acceptera budskapet, det har även hänt att de hotat att ta sina barn därifrån.

– Här är det viktigt att vi i professionen inte är rädda för kulturkrockarna, att vi står upp för våra grundläggande värderingar och vårt uppdrag. Och i de fall vi misstänker att barnen kan fara illa i familjen så gör vi en orosanmälan till socialtjänsten, fortsätter Helena Hellgren.

Flera gånger under samtalet kommer de in på Göteborgs-Postens granskning i fjol, som visade att ett stort antal uppringda förskolechefer i Göteborg, Stockholm och Malmö var beredda att hjälpa föräldrarna att se till så att deras döttrar bar slöja i förskolan. Granskningen blev en tankeställare.

– Självfallet är goda relationer med föräldrarna oerhört viktiga för barnen och för vår verksamhet, men vi måste vara tydliga i vårt utbildningsuppdrag och vad som ryms inom detta, menar Emma Lilienberg.

För anställda med egen bakgrund i en hederskultur kan det vara problematiskt att möta vårdnadshavare från samma kultur, och att försvara värdegrunden i den svenska förskolan när den utmanas.

– Alla i personalen har blivit stärkta av Petras utbildning, inte minst de som själva kommer från en hederskultur.

När nya barn ska introduceras i förskolan är pedagogerna numera ännu tydligare med att uppmana föräldrarna att tillbringa mycket tid på plats med barnen.

Ju mer personalen träffar föräldrarna, desto mer kan de förmedla av värdegrunden.

Och inte minst: de kan upptäcka om mammorna själva inte vill närvara eller bara stannar väldigt kort när barnen ska lämnas och hämtas.

– Om mammorna ständigt har bråttom hem eller drar sig för att komma så kan det tyda på att de lever i en hederskontext där mannen inte vill att de ska möta andra män, säger Helena Hellgren.

Emma Lilienberg fyller i:

– Vi har hörsammat Petras förslag och tänker nu införa föräldramöten på dagtid också, på kvällarna har vissa mammor svårt att få lämna hemmet.

Barnen själva kan också vara inblandade i övervakningen av mammorna. Härom året hörde Petra Blom om ett fall där mamman lät bli att ta sin femåriga son till förskolan för att hon själv hade ett läkarbesök.

Pojkar som kommer från en hederskultur kan behöva övervaka sina systrars lekar. Personalen har blivit mer uppmärksam på när sådant sker.
Foto: Susanne Lundbäck

– Personalen tänkte att det inte vara något att bry sig om, de såg det som ett sätt för mamman och sonen att få lite tid tillsammans. Först efteråt förstod de att det handlade om pappans krav på att mamman inte skulle få träffa en läkare utan att en manlig familjemedlem var närvarande.

Det har också framkommit att när familjer rest till sina forna hemländer på loven så har döttrarna tvingats genomgå könsstympning, ibland mot föräldrarnas vilja. Mot den bakgrunden har det nationella kompetensteamet mot hedersförtryck vid länsstyrelsen i Östergötland börjat utfärda ”könsstympningspass” som alla i landet kan beställa. Där framgår att svensk lag förbjuder könsstympning och att man kan dömas för brottet även om det skett utomlands.

– Vi har redan delat ut pass till tacksamma föräldrar, berättar Petra Blom.

Passen har hjälpt föräldrar att fatta det känsliga beslutet att lämna kvar barnen i Sverige när de åker hem till släkten.

– När vi förstod det här sambandet införde vi mer liberala regler för att låta barn vara kvar i förskolan på loven trots att föräldrarna reser på semester, säger Emma Lilienberg.