Formulär för framgång sparar tid

Umeå kommun har tidigare utvecklat det vägledande stödmaterialet ”Levla lärmiljön” för att hjälpa personal att arbeta med anpassningar och problemlösningar, primärt för grundskolan – trogna Specialpedagogikläsare kanske minns att vi gjorde ett reportage om projektet när materialet var färdigt första gången, 2015.

Vid den senaste revideringen, 2019, fick elevhälsans förskolestödteam med Christine Sjövik och Jessica Kristoffersson i spetsen i uppdrag att utveckla formulären samt utforma en anpassnings- och åtgärdsbank för just förskolan. Och då givetvis med Skollagens och förskoleläroplanens fokus på att omsorg, utveckling och lärande ska bilda en helhet som anpassas till alla barn. Vilket också innebär att det även måste finnas kompetens och resurser för att bistå barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra.

Formuläret gör att vi lättare hittar ­lösningar och inte fastnar i gnäll och frustration.

– För att göra stödmaterialet mer användarvänligt för pedagoger i förskolan tog vi fram ett mer anpassat formulär för kartläggning, analys och avstämning, säger Christine Sjövik.

– Genom att arbeta med tidiga, förebyggande och hälsofrämjande insatser kan pedagoger hantera och undvika svårigheter innan de har vuxit sig stora och blivit befästa, eller allra helst innan de har uppstått, fortsätter Jessica Kristoffersson. För att få till stånd verkningsfulla anpassningar och åtgärder måste pedagoger se till samspelet mellan omgivningen och barnet.

Utgångsläget i ”Levla lärmiljön förskola” är avgränsade situationer som uppstår i verksamheten och där fokus läggs på lärmiljön – inte på barnen.

– Det är viktigt att konkreta insatser kommer i gång snabbt, säger Christine Sjövik. En arbetsgång som tydligt beskriver vad som innefattas i de olika stegen i processen utgör ett värdefullt stöd för pedagoger och gör det lättare att kartlägga och analysera behov, liksom att utforma stödinsatser och dokumentera arbetet. Målet är en ökad kvalitet i det förebyggande arbetet.

Stödmaterialet består av formulär med frågor, ett kartläggnings- och analysstöd, som hjälper pedagoger att undersöka och utvärdera lärmiljön och barnets kontext. En handledning finns även som stöd i processen. De olika insatserna beskrivs sedan i anpassnings- och åtgärdsbanken.

”Levla lärmiljön förskola” kan användas enskilt eller i arbetslaget tillsammans med rektor, vårdnadshavare och specialpedagog eller vid arbetslagsträffar. Just nu pågår en implementering till de kommunala förskolorna i Umeå, men kommunens stödmaterial finns att ladda ner gratis för alla som vill utveckla förskolans verksamhet och skapa en tillgänglig förskola.

– Vi i elevhälsans stödteam har nu introducerat stödmaterialet till alla rektorer och för- och grundskolechefer, och presenterat möjliga implementeringsalternativ, till exempel föreläsning och workshop, säger Jessica Kristoffersson. I februari träffade vi även specialpedagoger mot förskola i de olika skolområdena för workshop och erfarenhetsutbyte som en del av implementeringsprocessen.

Rektorerna väljer utifrån verksamhetens behov i vilken utsträckning de vill ha stöd i implementeringen på sina förskolor. En del rektorer har exempelvis bokat in föreläsning med workshop för alla pedagoger medan andra har valt att använda ”pilot-pedagoger” i implementeringsarbetet.

Förskolestrateg och biträdande utbildningsdirektör har betonat värdet av att ha ett strukturerat stöd i arbetet att utforma och utveckla verksamheten.

– Och rektorer har pratat om möjligheterna att strukturera upp insatser och skapa gemensamt fokus och samsyn i arbetslaget, säger Christine Sjövik. Stödmaterialet stöttar pedagogerna i arbetet att skapa begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i förskolans verksamhet.

Förskollärarna vi pratat med som har erfarenhet av Levla-materialet är positivt inställda. En berättar om hur naturligt det flutit in som ett lösningsfokuserat arbetsverktyg i vardagen:

– Som när det blir stökigt vid övergångar eller när några barn behöver stöd i olika situationer. På APT har vi ”mingelrundor” där vi tittar på några utvalda insatser från anpassnings- och åtgärdsbanken som vi sedan reflekterar kort kring som fortbildning och för att bekanta oss med materialet.

Vad har det bidragit till, hos er?

– Vi har nyligen börjat arbeta strukturerat med materialet i mitt arbetslag och jag tycker att det tar lite tid att sätta sig in i det. Men med hjälp av strukturen kommer vi framåt, håller tråden och arbetar åt samma håll så det är värt att lägga ner tid på kartläggning, analys och reflektion. Som ensam förskollärare i arbetslaget upplever jag att materialet ger mig stöd i min roll och vi kommer i gång med tidiga insatser då det är mer hanterbart att börja med en situation i taget.

Hur mottogs det i personalgruppen?

– Generellt bra men med lite farhågor kring tidsåtgång. Nu när vi provat materialet lite mer ser vi att det blir precis tvärtom för vi fastnar inte i gnäll och frustration utan hittar lösningar tillsammans i arbetslaget. ”Var är vi, var tvill vi, hur kommer vi dit, hur gick det” blir även tankemönster i vardagens samtal. Positivt att också vårdnadshavares tankar tas tillvara.

Förhoppningar kring vad det ska bidra till fortsättningsvis?

– Vi vill självklart att alla barn ska få utvecklas så långt som möjligt och att vi utvecklar vår verksamhet för att skapa tillgänglighet och delaktighet för alla.