Fler med funktionsvariation till högre studier
Aktuellt Digitala verktyg och minskat tabu kring diagnoser gör att fler personer med npf söker sig till högre studier. Förra året fick 17 000 personer på landets lärosäten pedagogiskt stöd.
Fler studenter med npf söker sig till högre utbildning och får pedagogiskt stöd.
Foto: Twenty20
– Tabut kring diagnoser har minskat drastiskt. Det är färre som skäms över sin diagnos. De kan inför andra vara helt öppna med sina svårigheter och därmed snabbt få hjälp, säger Sara Tapper, Funka-handläggare på studentavdelningen för Örebro universitet, som hjälper 500 studenter att få skolvardagen att gå ihop.
Universitetet arbetar hårt för att skapa en varierad, mångfasetterad undervisning som är till för alla. Via digitala verktyg finns fler möjligheter till anpassning. Bland annat erbjuder skolan digitala tentor med fler digitala stödverktyg.
– Du kan exempelvis svara på en fråga genom att ladda upp ett ljudklipp i stället för att svara på den skriftligt. Vi använder talsyntes för dem som hellre lyssnar än läser sitt skolmaterial, och så vidare, säger Sara Tapper.
Medvetenheten hos lärare om diagnoser har ökat på senare tid, och därmed också det målmedvetna arbetet för att skapa en skola för alla.
I Göteborg har i år 1 400 studenter sökt sig till universitetets pedagogiska stödenhet för speciell anpassning i undervisningen.
– Antalet ökar för varje år, säger Anna Jälknäs, samordnare för avdelningen för studenter med funktionsvariation. Det beror dels på att fler personer i vuxen ålder får en diagnos, och dels på att skolan alltmer utformas för att fler ska kunna delta i utbildningen.
Förra året gav regeringen 3,5 miljarder kronor i stöd för ökad jämlikhet inom utbildningsväsendet. För dessa fördelade pengar har Göteborgs universitet gjort flera specifika anpassningar. På samtliga av lärosätets utbildningar erbjuds i dag kurslitteratur i inläst form. Och för personer med behov av särskilt stöd tillhandahåller universitetsbiblioteket längre lånetider samt bokningsbara resursrum för individuella studier i lugnare miljö. Universitet har även speciella mentorsprogram gällande de personer som har extra svårt att få en helhetssyn på sin skolsituation.
– Mentorerna är oftast andra studenter som kommit längre i sina studier. De kan lotsa personer med NPF till både lämplig studieteknik och pedagogiska hjälpmedel, säger Anna Jälknäs, och nämner tillgängliga stödverktyg som talsyntesanpassning, kraftfulla stavningsprogram och program som möjliggör förstoring av bokstäver, och inte minst möjligheten att få språkligt stöd vid planerad skriftlig tentamen.
Sara Tapper i Örebro håller med, och pekar på en viktig faktor:
– Medvetenheten hos lärare om diagnoser har ökat på senare tid, och därmed också det målmedvetna arbetet för att skapa en skola för alla. Här på Örebros universitet funderar vi mycket kring frågor som rör tillgänglighetsaspekter – hur kan vi ännu bättre se till att anpassa examination och undervisning? Som lärare i dag blir du tvungen att tänka kring frågor som rör tillgänglighet, både i den fysiska miljön och i undervisningen och dess innehåll. Tillgängligheten ska vara en röd tråd genom hela utbildningen.
