Debatt: Teaterlärare i kulturskolan har en omöjlig arbetssituation
Susanne Fallqvist är teaterlärare på kulturskolan i Sigtuna kommun.
Debatt När flera produktioner staplas på varandra blir arbetsbördan extrem, med minimal tid för återhämtning och förberedelser, skriver teaterläraren Susanne Fallqvist.
Kulturskolan ska vara en plats där unga får upptäcka sin kreativitet, prova nya uttryckssätt och växa som människor. Som teaterlärare ser jag dagligen glädjen i elevernas skapande – men också hur omöjligt vårt arbete blivit att genomföra på ett hållbart sätt.
Vi undervisar, regisserar, bokar lokaler, ordnar ljud och ljus, sköter kostymer och administrerar föreställningar. Dessutom skriver vi egna manus och undervisningsmaterial, allt för att ge eleverna möjlighet att utvecklas konstnärligt. På en professionell teater delas dessa uppgifter mellan regissör, producenter, tekniker, kostymörer och assistenter. I kulturskolan gör vi allt själva, parallellt med ordinarie undervisning och föreställningar, ofta på kvällar och helger.
Minimal tid för återhämtning
Att räkna arbetsveckan enligt schemat ger en felaktig bild. Repetitionshelger, kvällsrepetitioner, föreställningar och skapandet av manus och undervisningsmaterial räknas sällan in. En produktion kan innebära 50–70 timmar ”elevtid” under en termin, utöver ordinarie undervisning. När flera produktioner staplas på varandra blir arbetsbördan extrem, med minimal tid för återhämtning och förberedelser.
Elevernas lärande kräver tid. Scenarbete handlar inte bara om att stå på scen, utan om självförtroende, samarbete och konstnärlig förståelse. När läraren ska sköta alla praktiska detaljer, skriva manus och material, och samtidigt undervisa och regissera, blir det svårt att ge varje elev den kvalitet de förtjänar.
Det är också en arbetsmiljöfråga. Långvarig överbelastning leder till stress, sjukskrivningar och minskad arbetsglädje – för både lärare och elever. Det är inte hållbart.
Krävs tid och resurser
Vi behöver förändring: rimligare krav på antal föreställningar, mer tid för planering och repetition, och större möjlighet att fokusera på varje elevs konstnärliga utveckling. Kulturskolan ska vara en plats för kreativitet, inte ett maraton av prestationer.
Om vi vill ge barn och unga meningsfulla teaterupplevelser och samtidigt behålla engagerade, friska lärare, måste beslutsfattare inse att kvalitet kräver tid och resurser. Det är dags att prioritera det som verkligen betyder något – lärande, kreativitet och arbetsglädje.
Susanne Fallqvist, teaterlärare på kulturskolan i Sigtuna kommun
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Ämnesläraren
LÄS ÄVEN
Satsningen som lyfter teatern i kulturskolan
Debatt: Kulturskolan måste satsa mer på teater och drama
