Så utmanar hon bilden av Tiktok-släta kinder

Foto: Johan Bävman

Läraren Julia Wigström brukar använda sitt eget osminkade ansikte för att visa att huden till exempel är lite mörkare under ögonen. Hon vill lära eleverna att skildra hur människor faktiskt ser ut – utan filter.

Genom att teckna ansikten som avviker från normen vill Julia Wigström få sina elever att se igenom ideal och filter.
– Det är ett extremt viktigt ansvar att problematisera bilderna de ser i sociala medier.

När eleverna kommer in i bildsalen på Glumslövs skola i Landskrona har de ofta en tydlig – men skev – bild av hur ett ansikte ser ut.

Vana att se Disney-formade munnar och Tiktok-släta kinder har de svårt att skildra ansikten på ett verklighetstroget sätt, konstaterar bildläraren Julia Wigström.

Därför väljer hon ut oretuscherade, normbrytande porträtt som hon klipper isär. Den ena halvan av bilden kastar hon. Sedan får eleverna teckna den del av ansiktet som saknas.

Foto: Johan Bävman

Förutom att teckna diskuterar klassen också hur identitet, kön, sexualitet och etnicitet gestaltas och konstrueras, berättar Julia Wigström.

– Då måste de studera hur människor faktiskt ser ut på riktigt, med rynkor, finnar, skiftande hudtoner och olika former på ögon, näsor och munnar, säger hon.

”Ett laddat tema”

Att det är hon som lärare som väljer ut porträtten är viktigt.

– Jag vill ha en bred representation. Om eleverna hade fått välja själva hade många valt personer med stereotypa utseenden, till exempel Andrew Tate eller Kim Kardashian. Det hade motverkat hela syftet med uppgiften.

Julia Wigström tycker att bildlärare har ett stort ansvar att diskutera de idealbilder och stereotyper som eleverna översköljs av i sociala medier.

– Det här är ett laddat tema. I alla grupper finns det barn som har det tufft och avviker från normen. Det kan uppstå svåra diskussioner, men vi lärare måste våga vara skitjobbiga, ifrågasätta ideal och ställa obekväma frågor för att bryta normer.

Uppgiften – steg för steg

  1. Presentera arbetsområdet. Diskutera vilka människor som syns i medier och varför de inte har finnar, rynkor eller varför föräldrar av samma kön inte syns i reklam. Våga ställa obekväma frågor och var lyhörd inför elevernas erfarenheter. Använd memory eller flipcards för att befästa begrepp som stereotyp, norm och ideal.
  2. Gör ett noggrant urval av ansikten som du delar på mitten. Det ska vara normbrytande bilder som inte är retuscherade. Sträva efter en bred representation vad gäller ålder, kön, etnicitet, sexualitet och uttryck. Låt inte eleverna välja, utan dela ut bilderna. Annars finns risken att de nedvärderar och väljer bort vissa utseenden.
  3. Eleverna får teckna den ansiktshalva som saknas med färgpennor. Arbeta med komposition, symmetri och proportioner. Undersök ansiktets olika färger med skuggor, veck och rodnader. Visa hur flera färger kan bygga upp nyanser på hud och hår. Låt dem pröva och ompröva på kladdpapper. De som hinner kan göra en andra teckning med blyerts.
  4. Uppgiften passar bra att göra på högstadiet, men de färdiga bilderna kan användas för att synliggöra en mångfald av utseenden på skolan och skicka normbrytande signaler även till yngre elever. Sätt därför gärna upp bilderna på anslagstavlor, så att de kan ses av alla. De yngre eleverna brukar dessutom älska att se vad de äldre gör.

Julia Wigström

Gör: Bildlärare på mellanstadiet och högstadiet på Glumslövs skola.

Bor: I Sundvik.

På fritiden: Badar i havet, pysslar och odlar.

Normkritiskt boktips: Målarboken ”Rita med dragqueens” från Olika förlag och barnboken ”Tilly som trodde att” av Eva Staaf.

Porträtt jag uppskattar: ”Frida Kahlos självporträtt. Hon målar ofta med starka färger och skildrade olika sinnesstämningar i och ur sitt liv.”

LÄS ÄVEN

Bildlärare poddar om selfies och fejkade bilder

Replik: Dela upp bild i två olika ämnen

Därför finns det plötsligt flera nya läromedel i bild

Tre bildlärare om ”fint” och ”fult”