”Skolan kan vända psykisk ohälsa – med denna insats”
Josef Milerad vill se metoden som hjälper eleverna må bättre och höja resultaten i skolan.
Debatt
Socialt och emotionellt lärande (SEL), ger evidensbaserat stöd till barn för att utveckla sociala färdigheter och hantera starka känslor, enligt debattörerna.
Ändå används inte metoden i skolan.
”Skolor har ett kraftfullt verktyg för att ta itu med två stora utmaningar, psykisk ohälsa och svaga skolresultat”, skriver Josef Milerad, Gustav Nilsson och Ingeborg Cederlöf Hull.
Talesättet att det behövs en hel by för att fostra ett barn blev viralt när Hilary Clinton 1996 gav ut sin bästsäljande bok med samma namn.
Boken lyfte vikten av ett kollektivt ansvar för barns uppväxt med närhet till vuxna som kan förmedla ”livskunskap” som sociala normer och hur man löser vardagens utmaningar. Bokens budskap var att dessa färdigheter är inte medfödda, utan behöver läras och övas.
”Alla barn kan”
Mycket av byns ansvar ligger idag på skolan, som har både rollen att förmedla kunskap men också sociala färdigheter, bygga goda relationer, klara krav och hantera starka känslor. Alla barn kan utveckla dessa färdigheter med rätt stöd även om de har olika individuella förutsättningar.
Både läroplanen och skollagen lyfter fram vikten att av skolan stärker dessa förmågor men ger få konkreta råd hur det ska genomföras. Det gör däremot UNICEF och WHO som tydligt rekommenderar program för socialt och emotionellt lärande i skolan (SEL) som det bästa sättet för unga att tillägna sig dessa färdigheter [1] [2].
SEL-program är strukturerade och åldersanpassade övningar under ledning av vuxna. De syftar till att stärka självkänsla genom självkontroll, social medvetenhet, relationskompetens och ansvarsfullt beslutsfattande. Det handlar om att stärka gruppen, inte att prata om enskildas hälsa på skoltid.
”Bättre skolresultat”
Stora uppföljningsstudier, så kallade metaanalyser, där forskarna följt över 400 000 elever i flera länder [3] [4] har visat att SEL i skolan ökade psykiskt välbefinnande, minskade utagerande beteende, och stärkte motivationen och förmågan att koncentrera sig på skolarbetet med bättre skolresultat som följd.
SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) har i sina utvärderingar funnit samma positiva effekter oavsett barns ålder, kön eller socioekonomiska status [5].
Alltså; Skolor har ett kraftfullt verktyg för att ta itu med två stora utmaningar, psykisk ohälsa svaga skolresultat. Många barn som remitteras till barnpsykiatrin får som behandling föräldrastödprogram som liknar SEL. Om SEL funnits i skolan tidigt hade vissa remisser till BUP inte behövts.
”Här ligger hindren”
Hindren för att införa SEL program ligger inte på skolnivå – rektorer förstår vikten att stärka unga och flertalet elever som deltagit är nöjda . Men det kostar att införa ett externt program med den n uppföljning utbildning samt handledning av skolpersonal som krävs för att få avsedd effekt. Den kostanden är kanske ändå en bråkdel av de 53 miljarder som enligt försäkringsbolagets Skandias beräkningar är samhällskostnaden för de 16 000 elever årligen som inte klarar grundskolan.
Våra skolmyndigheter borde stötta skolor med evidensbaserade råd om vikten av SEL program men gör det inte. I Skolverkets och Socialstyrelsens gemensamma dokument ”vägledningen för elevhälsan” finns begreppet SEL-program inte ens omnämnt och WHO:s råd nämns ej.
Riksrevisionens rapport ”Utbildning på vetenskaplig grund” har påtalat problemet med att skolmyndigheter inte använder evidensbaserade råd och riktlinjer.
Utrymmet här räcker inte för en översikt att tillgängliga SEL program och deras respektive fördelar och utmaningar. Två vanliga program i skolor idag är ”Pax i skolan” och IBIS ett skolövergripande positivt beteendestöd.
Vi har effektiva verktyg
PAX är en kulturellt anpassad version av USA programmet Good Behaviour Game där SBU dessutom framhållit att det kan förebygga missbruk och självskadebeteende . IBIS förlaga PALS, har studerats ingående i Norge, medan IBIS har pågående studier i Sverige.
Vi har alltså effektiva verktyg för att stärka ungdomars mående och förmågor att klara skolans och vuxenlivets krav. Vi har en skola som har kompetens att ge det stödet men gör det inte.
Josef Milerad, docent och skolläkare
Gustav Nilsson, leg psykolog, verksamhetsledare PAX i skolan
Ingeborg Cederlöf Hull, rektor och läroboksförfattare
LÄS ÄVEN:
Förslaget: Så blir skolans nya elevhälsa
KÄLLOR:
[1]UNICEF (2022). Global Multisectoral Operational Framework (MHPSS in education includes transferable skills/SEL).
[2] WHO (2023) Menu of cost-effective interventions for mental health includes SEL in schools.
[3] Durlak JA, Weissberg RP, Dymnicki AB, Taylor RD, Schellinger KB. The impact of enhancing students' social and emotional learning: a meta-analysis of school-based universal interventions. Child Dev. 2011 Jan-Feb;82(1):405-32
[4] Taylor RD, Oberle E, Durlak JA, Weissberg RP. Promoting Positive Youth Development Through School-Based Social and Emotional Learning Interventions: A Meta-Analysis of Follow-Up Effects. Child Dev. 2017
[5] SBU. Främjande av psykiskt välbefinnande hos barn och ungdomar: en fördjupad analys av SEL-programmen. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2024. SBU Utvärderar 373