De vill se examenskrav för syv: ”Skärp skollagen”
”Samtalen är ofta personliga och känsliga" skriver Glenn Castenbladh Rafors och Anna Olskog.
Debatt
Sveriges Lärare kräver skärpta behörighetskrav för studie- och yrkesvägledare.
En examen är nödvändig för den som får fast anställning som SYV.
Det skriver Anna Olskog, förbundsordförande, och Glenn Castenbladh Rafors, sammankallande i Sveriges Lärares nationella råd för studie- och yrkesvägledare.
Regeringen vill införa obligatoriska belastningsregisterkontroller för utbildningar som leder till arbete som lärare eller studie- och yrkesvägledare.
Det är välkommet. Men om staten menar allvar med att stärka kvaliteten och tryggheten i skolan krävs nästa steg: skärp behörighetskraven för studie- och yrkesvägledare i skollagen.
I dag är det självklart att lärare ska vara utbildade och legitimerade för att få tillsvidareanställas. Samma princip måste gälla dem som varje dag vägleder elever genom avgörande utbildnings- och yrkesval. Därför bör skollagen uttryckligen kräva studie- och yrkesvägledarexamen för tillsvidareanställning.
Ingen brist på vägledare
Redan 2019 slog utredningen Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4) fast att skollagen borde skärpas för att höja kvaliteten i vägledningen. Regeringen avstod då från att agera, delvis på grund av oro för kompetensförsörjningen.
Men det är inte ett rimligt argument längre. Enligt Skolverket har över 70 procent av vägledarna i grundskolan examen, i gymnasieskolan är andelen 82 procent – och antalet anställda vägledare har ökat med mer än 20 procent på tio år. Kompetensförsörjningen kan alltså inte sägas utgöra ett problem längre.
”Skolan får inte chansa”
Studie- och yrkesvägledare har kompetenser som ingen annan yrkesgrupp besitter: vetenskapligt förankrad samtalsmetodik, djupa kunskaper om utbildningsområdets alltmer komplexa strukturer och insikter i arbetsmarknadens utveckling.
De är professionella vägledare – inte ”informationsgivare”. Att ersätta dem med personer utan formell utbildning är att underskatta hur avgörande vägledningen är för elevernas framtid. Samtalen är ofta personliga och känsliga och kräver både integritet och pedagogisk förståelse. Här får skolan inte chansa.
"Signaler räcker inte”
När regeringen nu inkluderar utbildningen i registerkontroller signalerar man att detta är en yrkesgrupp med särskilt ansvar. Men en signal räcker inte. Nu krävs lagstiftning. Ett examenskrav i skollagen är det självklara första steget. Därefter bör yrkestiteln skyddas och legitimationskrav på sikt införas, precis som för lärare och andra etablerade professioner. Studie- och yrkesvägledare har exempelvis sedan länge en egen yrkesetik – regelverket bör spegla detta.
Kräver pedagogisk förståelse
”Felval är kostsamma”
Sveriges framtid avgörs inte bara av vilka utbildningar som finns, utan av hur väl eleverna stöttas att hitta rätt. Felval kan bli kostsamma för både individ och samhälle. Professionell vägledning är därför nödvändig för en likvärdig skola och för rättvisa livschanser.
Därför uppmanar Sveriges Lärare regering och riksdag:
- Skärp behörighetskraven genom examenskrav för tillsvidareanställning. Säkerställ att alla elever – oavsett huvudman eller skolform – får kvalificerad och trygg studie- och yrkesvägledning.
Det är hög tid att agera.
Anna Olskog, förbundsordförande Sveriges Lärare och Glenn Castenbladh Rafors, sammankallande i Sveriges Lärares nationella råd för studie- och yrkesvägledare
LÄS ÄVEN:
Därför drabbas syv av stress och fler sjukfall
