Lärarstudenten: ”Ledarskap framstår som sekundärt”
Julia Mörtzell vill se bättre ledarskapsutbildning för blivande lärare.
Debatt
Lärarutbildningen riskerar att bidra till ”yrkeschock” när studenterna inte utbildas i ledarskap. Det skriver Julia Mörtzell:
”Nyutexaminerade lärare kliver in i yrket med goda ämneskunskaper men utan tillräcklig beredskap för den komplexa sociala verklighet de möter i klassrummet”.
Svensk skola befinner sig i ett pressat läge. Lärare rapporterar ökad arbetsbelastning, fler elever som mår dåligt och en vardag där relationellt arbete tar allt större plats. Samtidigt utbildas nya lärare i ett system som i hög grad betonar ämneskunskap och teoretiska resonemang, men som ger begränsade verktyg för att möta klassrummets sociala och emotionella verklighet.
”Analyserar litteratur”
Jag går själv lärarutbildningen. Vi tränas i att analysera litteratur, utveckla ämneskunskaper och resonera kring dessa på en avancerad nivå. Det är viktiga delar av professionen. Men när det gäller konkret träning i ledarskap, relationsskapande och hur man skapar studiero och motivation i en elevgrupp med olika behov, är utrymmet betydligt mindre.
Samtidigt vet vi att lärande inte sker i ett vakuum. Elevers förmåga att ta till sig undervisning påverkas av trygghet, självbild och motivation. Många elever lever i dag med prestationspress, jämförelsekultur och psykisk stress som påverkar deras skolvardag. Lärare möter detta dagligen, men blivande lärare får begränsad praktisk förberedelse för att hantera just dessa situationer.
”Centrala kompetenser”
Det relationella ledarskapet är inte ett komplement till undervisningen, utan en förutsättning för att den ska fungera. Att kunna bygga tillit, skapa struktur och få elever att våga försöka är centrala yrkeskompetenser. Ändå framstår dessa delar ofta som sekundära i utbildningen, jämfört med teoretiska resonemang om undervisning.
Konsekvensen riskerar att bli att nyutexaminerade lärare kliver in i yrket med goda ämneskunskaper men utan tillräcklig beredskap för den komplexa sociala verklighet de möter i klassrummet. Det bidrar till den yrkeschock många beskriver, och i förlängningen till svårigheten att behålla lärare i yrket.
”Inte fått öva”
När nyutexaminerade lärare beskriver yrkeschock handlar det sällan om att de inte kan sina ämnen. Det handlar om att de plötsligt står ensamma i ett klassrum fullt av mänsklig komplexitet som de aldrig riktigt fått öva på att möta.
Se över innehåll och balans
Om vi menar allvar med att stärka svensk skola behöver vi därför också se över lärarutbildningens innehåll och balans. Vi behöver en utbildning som i högre grad rustar blivande lärare för klassrummets vardag: ledarskap, relationskompetens och hur man skapar motivation och trygghet i grupper med olika förutsättningar.
Att vara lärare är inte bara ett kunskapsuppdrag. Det är ett mänskligt uppdrag. Lärarutbildningen behöver spegla det och börja rusta oss för den verklighet vi faktiskt kommer möta.
Julia Mörtzell, lärarstudent, Umeå
LÄS ÄVEN:
