”Kaskad av vallöften – ingen talar om kostnaden”

Sedan Lgr80, där tydliga krav och förväntningar fanns utskrivna, möts vi idag av läroplaner som kan tolkas lika fritt som politikers löften sett till bedömning: Välj det som passar dig bäst.

Björn Westerblom

Den svenska skolan och dess elever har aldrig haft högre betyg i genomsnitt trots påvisade kunskapstapp i olika mätningar, det är antingen en paradox eller ett luftslott, mest troligen det sistnämnda. Troligen för att det är fritt fram att tolka betygskraven och det inte finns uttalat vad eleven ska ha med sig upp till nästa skolnivå.

”Kan satsa mer”

Att kostnaden läggs på kommunerna gör att skolan inte blir jämlik. Rent krasst, precis som i allt annat, är vi olika och har olika förutsättningar. Det finns en anledning till att det skiljer drygt 6 procent mellan de kommuner som har det bättre, än den som har högst skatt. Det här är inte ideologiskt, det är fakta hämtad från SCB, däremot gör det att resursstarka kan satsa mer, om de vill, på barn och unga.

Den uttalade överton på tekniken i svensk skola är omöjlig att missa, troligen finns det en korrelation mellan de som hoppades på digitala läromedel och de som tror på AI.

”Åratal för sen”

Det finns dock forskning som pekar ut traditionell undervisning som framgångsfaktor för de länder som ligger i topp i mätningar som exempelvis PISA, och vi kan samtidigt se att Sverige ofta backar, trots ökat genomsnitt av betyg.

Nu ska skärmar ut och lärare ska kunna beslagta telefoner, en lösning som är åratal för sen och meningslös när elever använder datorer och kan göra samma sak där.

Visst, det finns statliga bidrag att söka. Att ingen lusläst kraven som ska uppfyllas är ännu ett mysterium. Och rent krasst, precis som senaste satsningen på mer skolpersonal, slå ut det på de ungefär 6 000 skolor Sverige har. Rent krasst pratar vi ungefär en bok per elev som det täcker – om kraven uppfylls.

”Trumfar vetenskap”

Den sista och kanske viktigaste faktorn bakom att skolan är där den där, en övertro på att politisk ideologi trumfar vetenskap och beprövad erfarenhet, trots att det är vad som inleder själva skollagen.

Som lärare står jag bredvid och ser er styrande tro att er ideologi, precis som digitaliseringen och mobilförbud, ska få en underfinansierad och underbemannad skola att bli bättre. Ni talar om att skolan är flummig och otydlig, det är ert egna hantverk, vi utför det uppdrag ni ålägger oss med den styrning som erbjuds, oavsett politisk färg. Att återigen tala om att ändra läroplanen efter 2,5 läsår är inte annat än ett kvitto på hur utformningen misslyckats.

”Tydlig lägstanivå”

Svensk skola och dess mål ska inte vila på ideologi, oavsett färg, utan vetenskap och beprövad erfarenhet, precis som skollagen säger. Det behöver finnas tydliga krav för att klara den, och en tydlig lägstanivå så att eleverna inte upplever misslyckande eller otydlighet vad de förväntas kunna.

Därför ska inte politiker utan mer lämpligen forskare och lärare ha större inflytande över utformningen av framtidens skola. Vi kan inte förlora fler år, eller elever, till en skola som baseras på känslor och progressiva teorier istället för prestation och beprövad erfarenhet av vad en bra skolverksamhet är.

Björn Westerblom, lärare

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS ÄVEN:

Förslaget: Smutstillägg till alla lärare i förskola

Maria Wiman: Halloween? Nej, bara en lärare i oktobermörkret