![](/contentassets/3442979e9a8144d18d2aa5375f95c1f0/betygen1_5.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Fig. 1 Det gamla normalfördelade betygssystemet (1–5).
Vi lärare debatt ”Det borde finnas ett betyg som visar ”ännu inte så goda kunskaper”, som vägleder elever vidare i utbildningssystemet utan att eleven blir stämplad med ett F”, skriver gymnasieläraren Ann-Sofie Johansson.
Varför är det svårare att få godkända betyg i dag? Det finns en okunskap gällande dagens betygssystem. Många av våra beslutsfattare vet hur betygsättningen gjordes när de själva gick i skolan men konstruktionen av betygssystemet som infördes 2011 är inte lika känt.
För att förstå det orimliga med betyget F måste man förstå dagens betygssystem. I bilderna jämförs ”det gamla” systemet (sifferbetyg 1–5) med ”dagens” betygssystem (A-E, F).
Fig. 1 Det gamla normalfördelade betygssystemet (1–5).
Alla elever fick ett betyg, lägre för rena faktakunskaper och kunde man tillämpa och använda sina kunskaper, desto högre betyg fick eleven. Eleven kunde inte bli underkänd.
Fig. 2 Dagens målrelaterade betygssystem (A–E, F).
För ett godkänt betyg krävs, förutom faktakunskaper, att eleven tillämpar sina kunskaper, värdera resultat och drar slutsatser, färdigheter som krävdes för de högre betygen tidigare. Alla delar måste visas på minst E-nivå.
Med de normalfördelade sifferbetygen fick en viss andel elever betyget 1. I dag finns inte de lägre betygen. Elevernas kunskapsnivå är fortfarande normalfördelad men de ”gamla” lägre betygen motsvaras i dag av betyget F.
Det finns forskning som visar att 10–15 procent av barnen har kognitiva svårigheter som gör att de inte ens teoretiskt kan uppnå allt som krävs för minst E.
Betygen används som sorteringsverktyg för högre studier. I dag omvandlas bokstäverna till siffror så man kan beräkna ett medelvärde.
A ger 20 poäng, E 10 och F ger 0 poäng. Skillnaden mellan två betygssteg, A, B, C, D, E är 2,5 medan skillnaden mellan E och F är hela 10 poäng. Vad får detta för konsekvenser?
På kort sikt tjänar ALLA på att en elevs betyg lyfts från F till minst E.
Det spelar ingen roll om nationella prov rättas centralt eller om kontrollen ökas. Så länge betyg är ett konkurrensmedel finns problem. Det är helt enkelt för gynnsamt att en elev får E jämfört med F och så länge betyget F finns kommer betygskorruptionen fortsätta.
På längre sikt är det en katastrof för elever, som sent inser att kunskaperna inte räcker till. ”Snälla” E-betyg innebär att eleven inte är förberedd för vissa program.
Betyget 1–2 i Ma signalerade förr att man inte skulle gå NA eller Te på gymnasiet. Den typen av signaler finns inte nu.
Det borde finnas ett betyg som visar ”ännu inte så goda kunskaper”, som vägleder elever vidare i utbildningssystemet utan att eleven blir stämplad med ett F.
Ann-Sofie Johansson, gymnasielärare i Västerås
LÄS ÄVEN: Filippa Mannerheim: F-gränsen sänker nivån i skolan
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.