Debatt: Sju tecken på att svensk skola inte längre håller världsklass

För några läroplaner och betygssystem sedan gick politiker ut offentligt och sa att vi skall ha en skola i världsklass. Så hur ser en skola i världsklass ut?

• 1) Läroplaner:

För att kunna avgöra om en läroplan varit framgångsrik eller ej behöver det gå en avsevärd tid för att se hur de elever som haft en reform lyckats. Kriterier och läroplaner ändras konstant där lärare knappt hinner sätta sig in i vad som gäller förrän regler ändras igen och forskare hinner inte forska på vad som var bra eller ej?

• 2) Gruppstorlek:

Forskning visar att optimala antalet elever i en grupp för maximal inlärning är 12–13 stycken. Efter 20 elever blir inlärningskurvan i stället negativ. Trots att mindre grupper gynnar elevers inlärning blir detta för kostsamt, med resultat att klasser slås ihop av budgetskäl. Det är inte forskning och pedagogik som får styra utan ekonomi. Och här faller grunden för svensk skolas mantra att utbildning skall bygga på vetenskap.

• 3) Arbetsbelastning:

Om lärare förväntas ha stora elevgrupper kan de ej förväntas uppnå omöjliga krav som ställs på dem, som förväntningar på inlärning, anpassningar, skriva omdömen, göra korrekta bedömningar mm. Skolverket anser att deras kriterier måste uppfyllas i en miljö som långt ifrån kan tillmötesgå dessa förväntningar.

• 4) Arbetsmiljö:

Är någon sjuk får arbetslag lösa det själva, inga vikarier med resultatet att sjuka går till arbetet för att inte belasta sina kollegor. Stödpersonal elever har rätt till tas bort av kostnadsskäl. Belastningen gör att många lärare blundar för mycket av det som sker, anmäler inte missförhållanden varken om elever eller arbetsmiljö då detta oftast inte leder någonstans eller innebär ännu mer arbete.

Mögelskadade salar med färg som flagnar, trasigt material, avsaknad av digitala verktyg, mörkläggningsmöjligheter eller ventilation som inte fungerar mm. Ofta får skolan bekosta detta själva med följden att med ökad standard kan hyran höjas. 

Många praktisk estetiska salar underkänns vid inspektioner vilket innebär att materiel som ej får användas av säkerhetsskäl måste användas då det saknas alternativ, samtidigt som krav och besiktningar fortsätter vilket skapar en realitet som är omöjlig att uppnå.

Lärare kämpar på och gör vad de förväntas trots alla motgångar samtidigt som de skall vara mentor, rastvakt, matsalsvakt, salsansvarig mm. När finns tid att förbereda och planera lektioner?

• 5) Klimatet: 

Skolmiljön är idag tuffare, skolbarn idag är alltmer hårda mot varandra och vuxna. Respekten för andra är långt ifrån vad man skulle önska. Skriva kränkningsanmälningar tar tid med risk att lärare väljer ignorera mycket av det som borde försöka stävjas. Säger lärare åt en elev finns risk att vårdnadshavare anmäler eller hotar. Om lärare vill göra en anmälan får de göra det i egen regi. I tider av historiska mått när det gäller ungdomskriminalitet väljer ansvariga politiker i stället för att satsa, att spara in på skolan.

Trots kunskap om att det mest framgångsrika konceptet att förhindra unga hamnar i den kriminella miljön är att skapa förutsättningar att lyckas i skolan. Här ligger grunden för framgång, men här görs inga investeringar. Med detta val kommer kriminaliteten bestå och växa och samhället kan räkna med fler unga inom de kriminella gängen där man till skillnad mot skolan satsar på nyrekrytering.

• 6) Elevhälsa:

Det kanske mest allvarliga idag är bristen av myndigheters åtgärder när det gäller våra ungdomars hälsa. Aldrig tidigare i svensk historia har våra unga mått sämre psykiskt och fysiskt. Trots forskning som visar på vikten av åtgärder i form av ökad rörelse, aktiva klassrum, begränsning av skärmtid, hälsosam kost mm. har inget av dessa åtgärder blivit nationella krav av ansvariga myndigheter. Ändå förväntas dessa elever uppnå målen i skolan?

Ökad satsning på rörelse och hälsa bör skrivas in som krav under hela skoldagen. Dessa livsavgörande och viktiga åtgärder kan inte få bero på enskilda lärare eller skolledares intresse och engagemang. Här finns en enorm samhällsekonomisk vinst.

• 7) Utbildning/fortbildning: 

Det nämns ofta att vi står inför en enorm lärarbrist i landet. Denna myt behöver uppdateras då det i realiteten ej verkar finnas någon brist av lärare i landet då det knappt finns lediga tjänster att söka. Rektorer anställer obehöriga som låser fasta tjänster av ekonomiska skäl? Och för att frisera siffrorna skapas det olika snabbspår där vem som helst snart kan titulera sig lärare. Vilket tenderar skapa ett A och ett B lag där lärare med 5 års utbildning måste konkurrera med de som har en kortare utbildning på enbart 15 ämnespoäng och får gå ned i löneanspråk för att ha chans att få en tjänst.
Nyexaminerade lärare får högre ingångslön än den som arbetat över fyrtio år i yrket. Hur mycket är denna kompetens värd? Dags återinföra lönetrappa? Fortbildning och karriärmöjligheter är begränsade och enbart för några väldigt få.

Till skillnad mot lärares krav på legitimation och behörighet saknas krav på pedagogisk erfarenhet hos de som har yttersta ansvar för skolan. En skola som idag mer lutar åt det ruttnande hållet, som får allt svårare att täcka över de skador vilka blir alltmer uppenbara och skjuts på framtiden.

Nästa generations beslutsfattare skall skolas i dagens system, har de verkligen fått sin grund i en skola i världsklass, och vad säger det då om framtiden?

Tommy Lénberg, leg. lärare idrott & hälsa, fd. ordf. sveriges idrottslärarförening östra

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.

LÄS MER: