Så ska våldet stoppas – lärarnas krav

Johanna Jaara Åstrand är bekymrad efter att ha läst Lärarförbundets rapport. Att det förekommer våld och hot var hon medveten om. Men inte i vilken omfattning.

– Det är ett resultat som förskräcker, säger hon.

Det är första gången Lärarförbundet gjort en undersökning där resultatet delats in i flera grupper. Resultatet för högstadiet och gymnasiet, som publicerats tidigare, visade att det finns stora problem och nästan var femte högstadielärare har funderat på att sluta på grund av hot och våld.

I de lägre stadierna är problemen ännu större. Och värst är det i förskoleklasserna och fritidshemmen.

Varför?

– Det handlar framför allt om resurser. Aldrig tidigare har vi haft så många barn inskrivna på fritidshem samtidigt som andelen legitimerade lärare i fritidshem minskat. Och skillnaden mellan förskolan och förskoleklasserna är stor. Plötsligt blir det tre gånger så stora grupper med barn som fortfarande har mycket spring i benen.

”Hot och våld finns i hela landet”

Johanna Jaara Åstrand efterlyser ett batteri av åtgärder. Främst står mer pengar till skolan.

– Den här rapporten visar vilka förödande konsekvenser det får för tryggheten och studieron när man sparar på skolan. Och det är inte bara i utanförskapsområden. Hot och våld finns i hela landet, i alla typer av skolor, säger hon.

Med otillräckliga resurser blir det svårt att följa skollagens krav på att alla elever får den hjälp de har rätt till, menar Johanna Jaara Åstrand.

Vad säger du till dem som vill ha ­hårdare tag?

– Det är både att förenkla och förringa att lägga hela problemet i elevernas knä. Vi ska möta alla typer av elever från olika hemförhållanden. Skolan ska vara lärorik, lustfylld och trygg för alla. I dag ger vi inte alla elever en ärlig chans. Men det är klart att i vissa enstaka fall måste man ta till drastiska åtgärder som att kanske flytta elever.

”Gäller att få politikerna att fatta”

Är tvålärarsystem lösningen?

– Ja, det är bra att ensam slippa hantera konfliktsituationer. Men vi ska inte bara öka lärartätheten utan också andra kringfunktioner. Det handlar om att säkerställa att lärarna har vettiga förutsättningar att planera sin undervisning, följa upp och förebygga så att elever slipper hamna i situationer där de blir frustrerade och arga. Största hindret i dag är att det inte finns resurser att ta hand om barn med särskilda behov. 

Vad ska man göra med hotande föräldrar?

– Vårdnadshavare som inte uppför sig måste få begränsade rättigheter. Där tycker jag att regelverket kan skärpas. Det är helt oacceptabelt att vårdnadshavare hotar och beter sig illa.

Hur ska unga lockas att bli lärare efter den här rapporten?

– Genom att lärarna får en bättre arbetssituation. Och det går att komma till rätta med. Det finns en väldig samsyn av vad som krävs och nu gäller det att få politikerna att fatta det. Då kommer fler som verkligen vill göra skillnad att bli lärare.