”Det man ofta sparar in på först är stöd- och kringpersonal, vilket ökar lärarnas arbetsbörda”, säger Margareta Lindström, ordförande för Sveriges Lärare i Sundsvall.
Var fjärde kommun betalar ”straffavgift” till friskolor
Sammanlagt betalade kommunerna över 216 miljoner kronor i ”straffavgift” under 2024, visar Vi Lärares enkät.
Skolfinansiering
Mer än var fjärde kommun tvingades i fjol betala ersättning till friskoleföretag på grund av underskott i den egna skolverksamheten.
I Sundsvall diskuteras plombering av klassrum som ett sätt att minska straffavgiften.
Vi Lärare har frågat Sveriges 290 kommuner om de under 2024 betalade ut ekonomisk kompensation till privata skolor och förskolor på grund av underskott i den egna förskole- och skolverksamheten under 2023.
Samtliga kommuner utom Finspång, Kinda och Älvsbyn har valt att besvara vår fråga.
78 svarade ja, det vill säga 27 procent. Tillsammans betalade de enligt egna uppgifter ut 216 411 600 kronor, vilket är ungefär lika mycket som det kostar att ha 320 lärare anställda i ett år (lön, arbetsgivaravgift, försäkringar etc).
Några få kommuner uppgav att det i summan även ingår ersättningar för tidigare år.
I en del fall har det betalats ut ersättning till ”spökskolor”, det vill säga skolor som inte längre finns.
Se hur mycket alla kommunerna betalat i tabellen längre ner på sidan.
Sundsvall betalade mest i skolpeng
Den så kallade likabehandlingsprincipen innebär att ”skolpengen” per elev ska vara densamma för privata och kommunala skolhuvudmän.
Om till exempel en kommuns grundskoleverksamhet går med underskott i förhållande till budget, kanske efter att ett antal elever har lämnat den kommunala skolan till förmån för en nyöppnad privat skola, ökar genomsnittskostnaden per elev i den kommunala skolverksamheten. Kommunen måste då höja bidragen till de enskilda huvudmännen.
Sundsvall var i fjol den kommun i Sverige som betalade högst ”straffavgift” till privata skolföretag, sammanlagt drygt 32 miljoner kronor.
Dagarna före jul överförde kommunen 6 721 017 kronor till Internationella engelska skolan (IES) och 2 638 842 kronor till före detta Thoréngruppen, för att bara lämna några exempel.
Beskriver systemet som ”sjukt”
Olle Åkerlund (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Sundsvall, beskriver det nuvarande ersättningssystemet som ”sjukt”.
– Att friskolor får extra ersättning – utöver den ordinarie skolpengen – för att kommunala skolor går med underskott efter att elever exempelvis bytt till friskolor tycker jag som socialdemokrat inte är rimligt. Nuvarande friskolesystem drabbar hela skolsystemet negativt.
Margareta Lindström, ordförande för Sveriges Lärare i Sundsvall, är kritisk till att kommuner behöver betala ”straffavgift” till friskolor.
– Samtidigt kan jag förstå upplägget att elevpengen ska vara lika för alla barn, att kommunala skolor inte ska få mer pengar än friskolor. Men det som man ofta glömmer bort när man tänker så är orsaken till att de kommunala skolorna har överskridit sina budgetar.
Som är?
– Ofta att barn och elever under året har bytt till en friskola samtidigt som den kommunala skolans kostnader för lokaler, personal och liknande inte har förändrats.
”Ökar lärarnas arbetsbörda”
Varför kan inte den kommunala skolan minska sina kostnader?
– Det är i allmänhet inte en hel klass eller grupp som samtidigt byter skola vilket gör att det tar tid att minska på kostnaderna. Dessutom har en del elever större behov än andra och då krävs det mer resurser.
Hur drabbar det lärarna i de kommunala skolorna?
– Det som man ofta sparar in på först är stöd- och kringpersonal, vilket ökar lärarnas arbetsbörda. I en del fall har man även skrotat tvålärarsystem. Många lärare har i dag en mycket tuff arbetsmiljö.
– För att snabbare kunna minska kommunala skolors lokalkostnader – efter att elever bytt skola – diskuteras det att plombera vissa klassrum och andra utrymmen som då inte längre får användas.
Det skulle minska (den kommunala) skolans hyra till kommunen precis som eventuella underskott.
– Men det är lokaler som ofta behövs, exempelvis för att ge barn med särskilda behov möjlighet att arbeta avskilt tillsammans med lärare.
LÄS MER:
Älskad och hatad – därför strider de om skolpengen
Friskolorna inför utredning om skolpengen: ”Är oroliga”
Facket om ändrad skolpeng för friskolor: ”Äntligen fattar de”
Kornhall: Det är ett av de största fallen framåt i svensk skolpolitik
