Skolverkets nya råd delar betygsexperterna

Per Måhl, lärare som skrivit flera böcker om betyg och kvalitetsgranskat betygsättning för Skolinspektionens räkning, tycker inte att den nya texten, som enligt Skolverket manar till ökad tillit till lärarnas yrkeskunnande, tillför så mycket.

– Råden är väldigt allmänt hållna, man blir inte mycket klokare av dem. Det är väl en konsekvens av att man valt att göra ett råd om betyg och betygsättningen som ska gälla alla skolformer, tidigare gav man ut ett för grundskolan, ett för gymnasiet och ett för komvux. När man ska baka ihop det där finns risken att det inte blir särskilt vägledande, säger han.

Särskilt saknar han vägledning om pedagogisk planering och tycker att tidigare konkreta och handfasta delar har plockats bort. (Se sidan 8 i de nya allmänna råden, rubriken ” Kort om planering och genomförande av undervisningen”)

–  I de tidigare råden fanns en mycket större tydlighet kring hur man gör planeringar och vad man ska tänka på, det finns ingenting sådant i de här råden alls. Jag blev nästan förvånad när de lyfte fram att syftet ska vara att hjälpa med planeringar, säger Per Måhl.

Men han hittar också saker han gillar, framför allt det som skrivs om dokumentation och stödet det ger för att lärare ska slippa lägga för mycket tid och kraft på den. (Se rubriken ”Dokumentation" sidan 20)

– Dokumentation är en arbetsbörda som lärare tagit på sig i för hög utsträckning för att gardera sig mot kritiska föräldrar och elever. Det är inte konstruktivt på något sätt, så där håller jag verkligen med Skolverket. Jag tror faktiskt det finns en hel del lärare som tror att de måste dokumentera allt och att elever har rätt att begära prövningar av betyg hur mycket som helst. De här allmänna råden är tydligare än vad Skolverket har varit tidigare i just de frågorna, säger Per Måhl.

Christian Lundahl

Betygsforskaren Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet, är generellt sett mer positivt inställd. Han har en bakgrund som utredare vid Skolverket och har också läst ett utkast till de nya råden där han bidragit med övergripande kommentarer inför publicering.

– Jag tycker att råden är bra. Det är det första sammanhängande förtydligande som staten har gjort kring betygsättning. Nu får lärare klart mer att hålla sig i. Det blir tydligare hur man ska tänka kring B- och D-betygen och att man ska vara holistisk i tänkandet kring sin betygsättning. Tidigare har det upplevts stressande för lärarna att elever kan straffas hårt för sin sämsta prestation. Här ges läraren större frihet att använda sitt omdöme och uppmuntras att tänka lite bredare, säger Christian Lundahl.

Han är däremot mer tveksam till hur mycket nytta Skolverkets nya formuleringar om dokumentation kommer att göra för lärare som känner sig pressade att bevisa att de satt ”rätt” betyg.

– Det system vi har med väldigt detaljerade kunskapskrav kommer nog alltid tvinga fram lite mer dokumentation än om man inte hade det. Det ligger lite i betygssystemets natur att ju mer transparent det är desto fler kommer att känna sig manade att göra egna tolkningar. Jag är inte säker på att råden allena kan hjälpa till med det. Det gäller att skolhuvudmän jobbar på lärarnas sida och hjälper dem genom att ha tydliga riktlinjer för sina skolor för i vilken grad föräldrar ska kunna få lägga sig i, säger Christian Lundahl.

Sammanfattningsvis vill han trycka på tre saker i de nya skrivningarna:

– Att läraren ska vara mer holistisk i sin bedömning, att man uppmuntrar till ökat samarbete mellan lärare och att man ska jobba uppföljande med betygspraktiken är tre väldigt viktiga komponenter för att få betygssystem att fungera bra.