Tre terminer ska ge bättre resultat

Många studenter på Amerikanska gymnasiet har sökt sig till skolan på grund av treterminssystemet.
Foto: Johan Wingborg

– Det finns ingen pedagogisk tanke med två terminer. Jag skulle till och med vilja införa fyra terminer för att få ett mer symmetriskt läsår. Men det fungerar inte med vårt nuvarande upplägg på skolan där vi erbjuder en frivillig sommarskola i USA under tre veckor i juli, säger Peter Heddelin.

Det långa sommarlovet ser han som en gammal rest från bondesamhället där barnen förväntades arbeta i jordbruket. Han påpekar att det redan år 1908 publicerades en forskningsrapport som visade på den negativa effekt som det långa sommarlovet hade för elevernas lärande. Sedan dess har det publicerats över 50 vetenskapliga rapporter som stödjer skolans inriktning, hävdar han.

Eleven Sebastian Lindberg står intill och lyssnar. Han är entusiastisk över skolans upplägg:

– Jag är väldigt trött i mitten av terminen när mörkret börjar komma och då är det skönt att vi får lite extra vila på höstlovet så både vi elever och lärarna orkar prestera.

Jag är väldigt trött i mitten av terminen när mörkret börjar komma och då är det skönt att vi får lite extra vila på höstlovet.

Amerikanska gymnasiet har 178 skoldagar, som de flesta gymnasier, men fördelat på tre terminer. Huvudmän har rätt att lägga ut mellan 178 och 190 dagar med undervisning under ett skolår.

– Redan nu skulle skolor kunna korta av sommarlovet och dela upp skolåret på ett annat sätt. Kostnaderna för extra mat, städning och lön till lärarna under ett par extra sommarveckor är små i jämförelse med vinsterna man gör i arbetsmiljön och pedagogiskt för lärare och elever, anser Peter Heddelin.

Han konstaterar också att de flesta föräldrar har 5 veckors semester medan deras barn har 10 veckor. För barn som växer upp i familjer med tuffare ekonomiska förutsättningar blir sommarloven för många unga en lång tid av ensamhet, säger han och hänvisar till Majblommans rapporter.

De långa sommarloven riskerar, enligt honom, att öka kunskapsklyftorna mellan barn som har råd att göra aktiviteter under sommarloven och de som inte har det. Och klyftorna ökar ju äldre barnen blir.

– Jag är förvånad över att det inte diskuteras mer, säger han.

Att lärare  arbetar drygt 45 timmar i veckan anser han inte är en rimlig arbetsbelastning som kompenseras av långa sommarlov. Och vid arbetstoppar arbetar många lärare ännu mer.

– Min erfarenhet är att många lärare är utslagna under de första veckorna av sommarlovet. Efter lovet tar det en vecka innan de kommer igång och sedan är de tillbaka i stressen, säger Peter Heddelin.

Lite längre bort i korridoren har Jessica Chan, lärare i matematik och NO-ämnen, precis startat sin lektion i matematik.

– Hur många har glömt matematiken över sommaren, frågar hon.

Alla 30 elever räcker upp handen.

– Eftersom er tid är dyrbar ska ni få göra lite diagnoser för att se vad ni behöver repetera så ni kan fokusera på de bitarna, säger Jessica Chan.

Eleverna delas i grupper och går iväg till olika små arbetsrum. Flera av eleverna säger att terminsupplägget har påverkat deras val av skola.

Jakub Jonczuk, 15 år, tror att han kommer att känna en tydlig skillnad mellan terminerna när höst- och sportlovet ut-ökas med en vecka.

– Jag tror också att jag kommer kunna koppla av bättre på loven. Under en vecka hinner man inte varva ned. Det här upplägget verkar mer genomtänkt, säger han.

Jessica Chan håller med och tror att eleverna kommer att få mer energi och orka terminerna bättre med längre sport- och höstlov.

– Det ska också bli spännande att se hur mycket tid vi lärare faktiskt arbetar när vi nu redovisar allt tid vi jobbar. Det är också skönt att vår rektor Peter, som är ansvarig för vår hälsa, ser hur mycket vi arbetar och kan få fram ett mönster över när vi har extra hög arbetsbelastning. Han kan då se om det behövs extra åtgärder och be oss ta det lugnt, säger hon.