
SO-läraren Matti Oskanen utanför skolan i småländska Jönköping. Foto: Jesper Klemedsson
Reportage I debatten om vinster i välfärden sticker Magelungen ut. Skolan ägs varken av kommunen eller riskkapitalet. I stället är det personalen som äger skolan. En ägandeform som har stöd både på vänster- och högerkanten.
– Som ägare tycker jag att modellen har många fördelar. Personalen har inflytande över besluten som tas. Det gör att vi har ett incitament att göra ett gott jobb, säger Matti Oskanen, SO-lärare och delägare på Magelungen.
Vi träffar honom på Magelungens grundskola i Jönköping. Skolan ligger på en höjd med utsikt över Vättern. Han förklarar att alla anställda erbjuds möjligheten att köpa in sig. Totalt ägs skolkoncernen av 285 personer. Alla ingår i personalstyrkan och ingen får äga fler andelar än någon annan. De viktiga besluten på årsstämman tas utifrån devisen en person, en röst.
– Själv började jag för fyra år sedan, säger han.
Det är delaktigheten i besluten som är attraktiv.
Tidigare hade han jobbat nästan 25 år i den kommunala skolan. Han visste inte mycket om upplägget på skolan när han sökte jobbet. Redan på arbetsintervjun märkte han dock att skolan inte liknade hans tidigare arbetsplatser. Med på intervjun var i stort sett alla i personalstyrkan.
– Rektorn ställde kanske tre frågor inledningsvis, sedan var det mina blivande kollegor som ställde de flesta frågorna, säger Matti Oskanen.
Trots det ovanliga i att bli intervjuad av ett tiotal personer så tycker han att det är en fördel att personalen har det inflytandet.
SO-läraren Matti Oskanen utanför skolan i småländska Jönköping. Foto: Jesper Klemedsson
– Det var inte vinsten som lockade mig, den är inte stor. Det är delaktigheten i besluten som är attraktiv. Här vet jag hur vår vd tänker, det är inte kommunala nämnder med massa olika viljor som tar besluten långt bort, säger han.
För honom är delaktighet och samhörighet avgörande för att trivas. Det är också enligt honom en central del i skolans gemensamma värdegrund. Detta tror han gör att han och kollegorna mår bättre än på många andra skolor. Det är mycket få som blir sjuka eller utbrända.
– Vi gör det tillsammans och hjälps åt, jag kan inte minnas att någon har varit långtidssjukskriven under de år jag jobbat här, säger han.
Delaktigheten i besluten sträcker sig inte bara till personalen. Det gäller även i synen på eleverna. Matti Oskanen menar att det i andra skolor ofta tas beslut över elevernas huvud. Det är något man vill undvika.
– Vi tror på att göra saker tillsammans, det genomsyrar även hur vi bemöter eleverna, jag tror att det har att göra med hur ägandeformen ser ut, säger han.
Hans rektor Jonas Nestor är inne på samma linje.
– Inga beslut här tas utan att den berörda eleven är delaktig, säger han.
Han menar att värdegrunden inte bara gäller den skola som han är rektor för utan även för andra skolor inom koncernen. Enligt honom har den funnits med ända från starten, när den första skolan på nittiotalet grundades vid sjön Magelungen. Han får medhåll av Jenny Berg som jobbar som lärare på Magelungens gymnasieskola i Nacka.
Svenskaläraren Emma är stolt över sin arbetsplats. Foto: Jesper Klemedsson
– Beslutsvägarna blir kortare när vi är delaktiga, det känns som att det går snabbare att få igenom nödvändiga förändringar, säger hon.
Hennes skola är på grund av covid-19 stängd och all undervisning sker hemifrån. Henne träffar vi över länk från Stockholm. Hon menar att delägandeskapet gör att lärarnas expertis får en centralare roll.
– När vi lärare får vara med och bestämma så får den expertis vi faktiskt har mer plats, säger hon.
Även hon har erfarenhet av att jobba både på privata och kommunala skolor. Innan hon 2014 började jobba på Magelungen arbetade hon under många år på en kommunal skola. Hon menar att skolans ägandeform gör att hon bryr sig mer om hur det går för skolan.
– Man sträcker lite extra på ryggen när det gå bra för skolan, säger hon.
Den stolthet hon pratar om genomsyrar skolan. De i Magelungens personal som vi träffar återkommer gärna till hur ägandemodellen gör dem stolta, hur den gör dem unika.
Vi finns inte här för att göra vinst. Vi finns till för eleverna.
– Jag känner att vi är en annorlunda skola, jag känner mig stolt över det vi gör, säger Emma Johansson, svenskalärare på Magelungens grundskola i Jönköping.
Kanske har de rätt i att de är unika. Politiskt är ägandeformen något av en udda fågel. Formen har stöd både hos vänstern och på högerkanten. Vänsterpartiet och socialdemokratins vänsterflygel stödjer personalägande, men modellen har även stöd hos Kristdemokraterna och inom Centern. Patrik Witkowsky som har skrivit en rapport om modellen för Unionen och Svenskt Näringsliv menar att stödet från vänster och höger är logiskt.
– Vänstern ser att formen är demokratisk och har fördelar för den ekonomiska jämställdheten medan högern hämtar stöd ur idén om individens frihet, säger han.
Trots stödet på båda sidor av den politiska skalan är det tydligt att man på Magelungen vet att det sticker i mångas ögon att de är ett vinstdrivande aktiebolag. Både Jenny Berg och Matti Oskanen ser att det finns problem med vinstuttag i skolan.
– Jag har varit mycket skeptisk till vinster i skolan, men jag tror faktiskt att det här är en bra modell. Vi finns inte för att göra vinst. Vi finns till för eleverna, annars har vi inget existensberättigande, säger Matti Oskanen.
Matti Oskanen och Ulf Sundberg pratar på kontoret. Foto: Jesper Klemedsson
Han tror att ägandemodellen gör att eleverna är skyddade mot många av de problem som drabbat andra privata skolor. Modellen skapar enligt honom en större långsiktighet i verksamheten. Den sänker risken för plötsliga nedläggningar och ger kontinuitet. I detta får han medhåll från Patrik Witkowsky.
– När personalen äger det företag de jobbar på har det effekten att företaget blir jämnare. De anställer inte lika mycket i bra tider men säger upp färre i dåliga tider. Inom skolsektorn är personalägande nästan ett vaccin mot de plötsliga nedläggningar som drabbat elever på andra privatägda skolor, säger han.
Enligt honom är frågan om vinster i skolan komplicerad. Det är inte självklart att personalägande som på Magelungen är det bästa sättet att organisera skolan på. Han menar att det i grunden är en fråga om huruvida man ser det som godtagbart att det tas ut vinster ur skolor. Bland vinstdrivna skolor menar han dock att detta är ett alternativ som bör undersökas vidare.
– Det beror på vad man vill, om vi ska ha vinster i skolan så är det här ett bra och hyfsat outforskat alternativ, säger han.
Debatt ”Förskolans envägskommunikation kan kosta oss vårdnadshavarnas förtroende” skriver en förskollärare och forskare.
Betyg Utredarens förslag riskerar att få negativa konsekvenser för lärarna.
Debatt ”Ge elever stöd – avvisa inte föräldrar som kämpar för sina barn”
Debatt ”Debatten om digitalisering i skolan allt mer ideologisk och onyanserad”
Debatt ”Eleverna och lärarna som får betala priset" visar var friskolornas prioriteringar ligger, skriver två fackliga ombud inom Academedia.
Debatt I Almegas värld får lärare och elever ta smällen – inte aktieägare eller lobbyister, skriver läraren Patrik Andersson.
Debatt Andreas Mörcks ”hot mot friskolor” är bara ren hushållning med skattebetalarnas pengar, skriver Linnea Lindquist.
Debatt ”Läraren har blivit den som ska verkställa andras önskemål”
Debatt Almega utbildning: ”Lärare och elever får betala priset med regeringens förslag.”
Friskolor Kommer höja kraven: ”Lycksökare som skadat branschen”.
Hoten mot lärarna Utfärdade skyddsstopp för att hindra aggressiv vårdnadshavare.
Debatt ”Skolorna skriker efter behöriga lärare – här sitter 30 akademiker och bara väntar på att få sätta igång.”
Debatt Läraren Carl Lindén uppmanar till åtgärder innan nya betygen införs.
Debatt ”Konsekvensen blir sönderstressade elever och lärare”
Krönika ”Jag förvånades över dessa trasselsuddar som ställde till med bråk precis innan vi skulle skiljas.”
Arbetsmiljö Rättsprocessen inte över – anställs ändå på utbildningsförvaltningen.
Debatt Ulrica Björkblom Agah manar lärare att sluta jaga bekräftelse och att lita på eleverna
Hoten mot lärarna Polisen ser ingen hotbild mot skola eller elever
Arbetsbelastning Det kan bli drabbat av förslagen i Bo Janssons utredning.
Debatt Läraren tvingas trolla när elever saknar grundläggande kunskaper
Debatt Barnläkaren Josef Milerad ser ett ruttnande system där elever far illa och lärare reduceras till handledare
Skolfinansiering Utredning föreslår avdrag på 6 procent av skolpengen till fristående skolor.
Krönika ”Vi vill också hetsäta choklad ibland – eller ta en snus för den delen – utan att kölhalas offentligt.”
Segregation Behövs ingen ny utredning för att hitta lösningen på problemet, enligt Olskog.
Friskolor Kommunerna ska få göra avdrag med 6 procent på friskolornas skolpeng.
Arbetsmiljö Anser att han saknade uppsåt och därför ska frikännas.
Studiero Siffrorna avslöjar – ”långvarig misshandel av skolan.”
Debatt Uppmanar föräldrar att agera: ”Fråga hur många barn det är i gruppen”
Debatt SKR och Academedia nobbar regleringar: ”Ömsesidigt gisslantagande”
Arbetsmiljö ”Man kan inte göra guld av kattskit”. Tre lärare om förslagens påverkan på arbetssituationen.
Krönika På lärarhögskolan förberedde ingen alls mig på att jag skulle behöva genomgå detta trauma var tredje år.
Krönika Vi vet att det är ett ensamjobb men när det blåser då behöver vi någon där, någon som är där för att var där för just oss.
Debatt Niels Paarup-Petersen presenterar rimliga förslag – men de räcker inte, skriver Marcus Larsson i en debattreplik.
Skolavslutning Vad står överst på önskelistan – och vad räknas som muta? ✓ ”Ska vara försiktig.”
Nedskärningar Svaren ännu värre än väntat: ”Sjunkande skepp”.
Timplaner Maria Cronqvist, lärare på Dragonskolan och en av dem som planerade protesten mot de nya timplanerna i Umeå, kritiserade kommunen och gymnasiecheferna:– Lärare riskerar att bli utbrända!Här är hela hennes tal från demonstrationen.
Arbetsmiljö ”Vi ifrågasätter hur stort problemet är, slänger de prillor i taket?”.
Debatt Svarar Filippa Mannerheim: ”Riskerar underminera stödet eleverna har rätt till”.
Debatt Centerpartiet svarar Marcus Larsson om lobbyism och friskoleägare
Krönika Så fort jag kommer hem så händer något – jag transformeras till just den där föräldern.
Arbetsbelastning Koncernen går inte lärarna till mötes om reglerad undervisningstid.
Debatt Riksföreningen för skolsköterskor svarar Filippa Mannerheim om elevhälsan
Timplaner ”Det ger orimliga arbetsförhållanden och leder till onödig stress.”
Guider & tips ”Svenskan blir lidande – alla behöver utveckla sitt språk.”
Debatt ”Vårt kärnuppdrag att förmedla alla människors lika värde”
Timplaner Gymnasielärarna demonstrerar: ”Så orimligt och dåligt att det är provocerande”.
Krönika Vinstutredningens förslag borde varit på plats för 30 år sedan, skriver Per Kornhall.
Krönika ”Det behövs helt andra åtgärder som skulle kunna leda till hela klassrum av saliga korgossar.”
Debatt ”Spontanrasterna handlar inte om att hundratusentals elever drabbas av akut kissnödighet”.
Arbetsmiljö Fälldes i tingsrätten för brott mot grundlagen.