Kritiken: Tidöavtalet kan tvinga lärare att ange elever
Yrkesetik
Tidöavtalets skrivelser om anmälningsplikt står i direkt konflikt med lärarnas yrkesetik.
Nu uppmanar Lärarnas yrkesetiska råd politiken att inte tvinga lärarna välja mellan att följa nya regelverk eller sin egen yrkesetik.
– Lärare är satta att undervisa, inte utföra Migrationsverkets eller Polisens uppgifter, säger David Lifmark, rådsledamot.
Lärare har inte sällan kännedom om elever och vårdnadshavare som lever gömda i landet. I enlighet med FN:s barnkonvention och lärarnas yrkesetik är det information som inte sprids vidare. I skolan är barnets rätt till undervisning överordnat andra hänsyn.
Den ordningen utmanas av Tidöavtalet som utgör grunden till Ulf Kristerssons regeringsunderlag. Där kan man läsa att ”Kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd.”
Stick i stäv med yrkets vardag
Som företrädelsevis kommunalt anställda myndighetsutövande tjänstemän omfattas lärarna av den formuleringen. Men den går stick i stäv med professionens egna värderingar och yrkesvardag.– Grunden i yrkesetiken är ”eleven alltid i centrum”. Man ska vara varsam med information, och inte vidarebefordra den om det inte är för elevernas bästa, säger David Lifmark, lektor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet och ledamot av Lärarnas yrkesetiska råd.
Det skulle dessutom rent praktiskt vara svårt att genomföra vettig undervisning om vissa av eleverna i klassrummet är rädda för läraren, menar han.
– All undervisning bygger på att det finns en förtroendefull relation. Om vi skulle vidarebefordra information som de här eleverna är livrädda för så försvinner den förtroendefulla relationen. Det är bara att föreställa sig den eleven som sitter där och är rädd konstant, eller inte litar på läraren i allmänhet. Det går ju inte, säger han.
