Pontus Bäckström, samhällspolitisk chef, och Anna Olskog, förbundsordförande på Sveriges Lärare.
Lönegapet: Över 13 000 kr mindre om året på friskolor
Nya unika siffror från Sveriges Lärare visar att lärare på friskolor tjänar 1100 kronor mindre i månaden jämfört med lärare på kommunala skolor.
Lön & avtal
Lärare i vinstdrivna skolor tjänar 13 000 kronor mindre per år än de i kommunala skolor.
Det visar en analys från Sveriges Lärare.
– Löneskillnaden är anmärkningsvärd, oförklarlig och ett allvarligt problem, säger Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog.
I den officiella lönestatistiken är lärarlönerna något högre i friskolorna.
Tar man hänsyn till relevanta bakgrundsvariabler blir bilden den motsatta.
– Siffrorna talar sitt tydliga språk, svart på vitt. En skillnad på över 1 100 kronor i månaden går inte att acceptera, säger Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog.
En djupanalys av löneskillnaderna mellan kommunala skolor, ej vinstdrivande friskolor och vinstdrivande friskolor visar på större gap än vad som tidigare varit känt.
En lärare på en vinstdrivande skola tjänar i genomsnitt 13 000 kronor mindre per år än en kollega i kommunal skola.
Tjänar bättre på förskolor
Analysen är gjord av Pontus Bäckström, fil.dr och samhällspolitisk chef på Sveriges Lärare.
– Analyserna visar att grundskole- och gymnasielärare på vinstdrivande friskolor i genomsnitt tjänar 1 100 kr mindre i månaden än sina kollegor på kommunala skolor. Lärare på icke-vinstdrivande friskolor tjänar i genomsnitt 800 respektive 500 kronor mindre. Motsvarande resultat syns inte i förskolan. Där tjänar i stället lärare på vinstdrivande enskilda förskolor i genomsnitt 400 kronor mer i månaden, säger Pontus Bäckström.
Skillnaden får Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog att reagera.
– Skillnaden är störst mellan kommunala skolor och vinstgivande friskolor. Skattemedel ska inte gå till vinster. Skattemedel till skolan ska gå till att höja kvaliteten på skolan och återinvesteras i skolan. Detta måste omedelbart rättas till, säger Anna Olskog.
De nya siffrorna som, enligt Pontus Bäckström, ger en rättvisare bild tar hänsyn till sju faktorer som påverkar resultatet: Karriärtjänster, lärarlönelyft, yrkeserfarenhet, tid hos samma arbetsgivare, ålder, kommun och om läraren arbetar för en friskola med eller utan vinstintresse.
Kan påverka sin egen lön
Att vinstdrivande friskolor betalar sina lärare sämre än de kommunala arbetsgivarna upprör Anna Olskog.
– Friskolorna utgör ungefär en fjärdedel av alla skolor idag och att de betalar sina lärare över tusen kronor mindre varje månad är anmärkningsvärt. Det drabbar både den enskilde läraren och hela kollektivet. Om lärare inte får den lön de förtjänar minskar attraktionen för yrket och det drabbar på sikt hela samhället. Aktiebolag ska inte driva skolverksamhet.
Vinnare eller förlorare, de nya siffrorna visar hur lärare kan påverka sin lön.
– Vi kan då se att störst positiv effekt på lärares löner har karriärtjänsterna, att jobba i en storstadsregion samt lärares yrkeserfarenhet. Att ha jobbat länge hos samma arbetsgivare samt att jobba hos en vinstdrivande friskola har störst negativ effekt bortsett från förskola, säger Pontus Bäckström.
LÄS MER:
Unika siffror: Lönesveket mot äldre och lojala
Hannah, 31, höjde sin lön med 7 000 kr
