Granskning: Lärares löner sjunker jämfört med andra

Strax före jul inleddes avtalsrörelsen på det kommunala området genom att parterna bytte yrkanden med varandra.

Sveriges Lärare kräver bland annat att förskollärares, lärares och studie- och yrkesvägledares löner prioriteras och att förhållandet mellan undervisningstid och tid för för- och efterarbete och planering regleras.

Sveriges Lärares samhällspolitiske chef Pontus Bäckström har undersökt löneutvecklingen för kommunalt anställda lärare och förskollärare (se grafik):

• Jämfört med den genomsnittliga månadslönen på arbetsmarknaden föll lärarlönerna kraftigt 1996–2012, det vill säga delvis under den period då det genomfördes stora besparingar i statsbudgeten. 
• 2012, ungefär i samband med att legitimationsreformen infördes, vände utvecklingen. Fram till 2020 steg lärares och förskollärares löner i förhållande till genomsnittslönen i Sverige (alla sektorer). 
• 2020 började lärares och förskollärares relativa löner att sjunka igen, trots fortsatt stor brist på behöriga, och har därefter fortsatt att göra det.

”Besparingarna har blommat ut”

– Det finns flera olika orsaker till nedgången. En viktig är de stora besparingar som pågått i skolsektorn under flera år och som i år har blommat ut i full kraft, säger Pontus Bäckström.

– Under lång tid har inte statsbidragen till skolan räknats upp i takt med inflationen och kostnadsökningarna. Samma sak är det med kommunernas skolbudgetar. I stället talar man om ”effektiviseringar”. Tillsammans gör det att finansierimgen gröps ur.

Undersökningen visar bland annat också att:

• Lärare är en av få yrkesgrupper som inte tjänar in sin akademiska utbildning ur ett livslöneperspektiv. 
• Skillnaderna mellan yngre och äldre lärares löner har under de senaste decennierna minskat, i en del fall mycket kraftigt. 
• I mitten på 1990-talet var till exempel genomsnittslönen för en grundskollärare i åldern 55–64 år cirka 35 procent högre än för en motsvarande lärare i åldern 25–34 år. 25 år senare hade den skillnaden mer än halverats. 
• 1999 stannade högstadielärarkollektivets löneutveckling vid 58 års ålder. 2021 inträffade det vid 49 års ålder.

– Lönespridningen har ändrat karaktär. Fram till runt millennieskiftet drevs den i mycket högre utsträckning än i dag av erfarenhet och meritering. Nu drivs den av bland annat karriärtjänster och lärarlönelyft. Sambandet mellan lön och erfarenhet i yrket har minskat över tid, säger Pontus Bäckström.

Effekten kvarstår idag

– Även lärarbristen har bidragit. När det för cirka 20 år sedan, efter 1990-talets  budgetsaneringar, infördes ett statsbidrag för att höja lärartätheten ökade efterfrågan på lärare med resultat att ingångslönerna steg kraftigt. Den effekten kvarstår än i dag.

Högre ingångslöner gör väl läraryrket mer attraktivt?

– På det sättet är det bra med höga ingångslöner. Baksidan är om inte äldres och mer erfarna lärares löner utvecklas i samma takt och att de känner att de inte premieras och uppskattas.

– Har du till exempel arbetat i 15 år som lärare, och dessutom är välmeriterad, kan det vara ganska så nedslående om det kommer in en nyexad och får högre lön än vad du har. Det gör något med motivationen, lusten och viljan att vara kvar i yrket.

Detta är väl inget unikt problem för anställda på förskolor och skolor?

– Nej. Samtidigt finns det yrken där det inte alls fungerar så och där det finns en tydlig struktur för medarbetarnas karriärgång. Läkare och universitetslärare är två exempel.

Ökning i nivå med märket

Sveriges Lärare hoppas i årets avtalsrörelse uppnå löneökningar som är i nivå med det så kallade märket (3,3 procent) plus kompensation för vad man anser sig ha förlorat under fjolåret.

Många befarar att löneökningarna ska ske till priset av ökad arbetsbelastning och sämre arbetsmiljö. 

– Skolsystemet ska vara behovsstyrt, kompenserande och utgå ifrån elevernas behov. Då kan man inte, som många huvudmän gör i dag, i förväg bestämma hur mycket skolan får kosta. Innan man fastställer prislappen bör man analysera behoven och hur de eventuellt har förändrats, säger Pontus Bäckström.