Början på slutet – nystart för framtiden?

Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se

För att skola och utbildning ska hämta sig från pandemins negativa ­verkningar, så krävs resurser. Det finns inga genvägar. Utan resurstillskott springer politikerna ofrånkomligen in i nya återvändsgränder.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Början på slutet? Slutet på början? Ingen kan säkert veta om den pandemi som rubbat så mycket i våra liv äntligen är på väg att övervinnas. Risken för mutationer svävar som mörka orosmoln i bakgrunden, men visst inger den pågående vaccineringen hopp. Det mesta talar för att Sveriges vuxna befolkning i stort sett kommer vara vaccinerad vid sommarens slut.

Om lärarna fått vaccin tidigt i processen så hade det underlättat undervisningen, minskat sjukfrånvaron och förhindrat skolstängningar. Det hade försett barn och elever med en bättre kunskapsgrund under vårterminen, men våra krav hörsammades inte – tyvärr.

Nu blir det viktigt att lärare ges rätt att vaccinera sig på arbetstid och att vaccinering av barn startar så fort säkra vaccin finns utprovade. Annars riskerar skola och utbildning fortsätta hämmas av sjukdomsutbrott som håller tillbaka elevernas kunskapsinhämtning.

Det kunskapstapp som uppstått är av allt att döma mindre i vårt land än i de flesta andra länder. Orsaken sägs vara att Sverige hållit skolorna öppna.

Därför är heller inte lovskola och läxhjälp lösningen. Det rår inte på resursbristen.

Men det går att uttrycka saken på ett annat sätt: Sveriges lärare har utsatts för risken att smittas på sin arbetsplats och tvingats dra det tunga lasset att täcka upp för sjuka kollegor, anpassa undervisningen till olika grader av distans- och fjärrlösningar samt jagas av samvetsstressen av att inte räcka till. Det som måste sägas är att det är tack vare alla lärares hårda arbete som Sverige har klarat skola och utbildning relativt bra jämfört med andra länder.

Helt har Sveriges lärare inte kunnat täppa igen kunskapsluckorna. Det resursunderskott som skola och utbildning brottades med redan före pandemin har tagit ut sin rätt. Därför är heller inte lovskola och läxhjälp lösningen. Det rår inte på resursbristen.

Det stora problemet är att barn och elever inte får tiden och stödet under ordinarie skolgång. År av nedskärningar på skolor, förskolor och fritidshem har lett till otillräcklig planerings- och elevtid samt allt större klasser och barngrupper. Till det kommer fortsatt hög andel obehöriga lärare och dokumentationskrav som stjäl väldigt mycket tid från kunskapsuppdraget.

Det behöver rensas i de många kraven, mångmiljardbelopp tillföras skolsektorn och staten överta huvudansvaret. Resursförstärkningar behöver komma redan i regeringens budgetproposition i höst. I bästa fall närmar vi oss slutet på pandemin – nu gäller det för politikerna att komma upp ur startgroparna för att investera och nystarta framtiden.

Just nu!

Plus: Statlig utredning vill ha nationellt inrapporteringssystem för betyg. Bra.
Minus: SD-politiker i Hörby griper in mot ”vänsterpropaganda” i skolans historieundervisning. Vad väntar med SD-regering?