Handledarna Filippa Westerberg och Sofie Larsson har under Patrik Lindbergs VFU delat med sig av sina erfarenheter.
Till startsidan
Tillsammans med handledarna Filippa Westerberg och Sofie Larsson förbereder sig lärarstudenten Patrik Lindberg för att komma ut i klassrummen som lärare.
Lärarutbildning
För lärarstudenterna är VFU:n det första viktiga mötet med det framtida yrkeslivet. Nu ska teoretiska kunskaper bli praktiska.
Utmaningen är att det ofta saknas handledare. Men att ta sig an en student innebär inte enbart extraarbete – det är en chans till att utveckla sig själv som lärare.
Trots att den är så viktig saknas det enligt Sveriges Lärarstudenter handledare till den verksamhetsförlagda utbildningen. Anledningarna är flera, men handlar framför allt om tid.
Två lärare som ändå valt att återkommande ställa upp som VFU-handledare är Sofie Larsson och Filippa Westerberg. De är F–6-lärare på Nälstaskolan i västra Stockholm och pratar båda om att vara ambassadörer för sitt yrke och att ge något tillbaka.
Filippa Westerberg
– Jag hade en väldigt positiv upplevelse av min egen praktik och vill ge andra samma möjlighet. Även om de teoretiska kunskaperna man lär sig på universitetet är otroligt viktiga, är det så mycket mer som gör en lärare till en bra lärare och mycket av det kan bara tillägnas i praktiken, säger Filippa Westerberg.
För Sofie Larssons del handlar det också om stolthet över yrket och att visa en mer positiv bild än den som ofta syns i media.
– Det skrivs ofta om att det är jobbigt eller att lärarna har det dåligt och är utelämnade. Men jag upplever inte att lärare är ett ensamyrke, man är ett team med både årskurslag och fritidslag och jag vill skicka med det till studenterna. De ska veta att de inte behöver uppfinna alla hjul och sköta all planering själva när de går ut i yrkeslivet, säger hon.
Den uppenbara nackdelen att bli handledare är just tidsåtgången.
– Det går åt mycket tid åt samtal och handledning och även om de är givande växer samtidigt berget av administration, säger Filippa Westerberg.
För lärare som ändå vill bli handledare är deras tips att ha runt fem eller sex år i yrket för att ha den trygghet som behövs. De som är tämligen nyutexaminerade är fortfarande för styrda av planeringen för att kunna visa studenterna hur man kan göra vid de tillfällen då man behöver kliva ifrån den.
Sofie Larsson
– Med åren och vanan blir man mer flexibel. Märker jag att eleverna inte svarar som jag tänkt på en uppgift måste man kunna backa från planen och hitta på något annat. Det händer hela tiden och vi behöver visa att det inte är farligt, säger Sofie Larsson.
– Där har vi som handledare en viktig roll att visa och tydliggöra hur man läser av det relationella. Att de förstår att det är mänskligt att behöva tänka om och ändra i en planering, och att det tillhör en lärares vardag, säger Filippa Westerberg.
Samtidigt är det viktigt att låta studenten hitta sin egen ledarroll och personliga lärarstil.
– Jag är jättenoga med att förklara att alla vi lärare är olika personer och att studenten inte ska blir en copy/paste på mig. Det är ett hantverk och alla har vi olika knep för hur man når en grupp, säger Sofie Larsson.
Handledarna Filippa Westerberg och Sofie Larsson har under Patrik Lindbergs VFU delat med sig av sina erfarenheter.
Samtidigt som Sofie Larsson och Filippa Westerberg tipsar blivande handledare att få studenterna att se bortom planeringen går det inte riktigt att ge studenterna samma vägledning.
– Det är svårt att bara säga ”håll inte fast i planeringen”. Det tar tid och handlar om träning, en student har ännu inte den trygghet som krävs utan måste till en början luta sig mot det de har – teorin, säger Sofie Larsson.
Något de tror är enklare att ta till sig direkt är rådet om att vara personlig och dela med sig av sina tillkortakommanden.
– Man ska inte underkasta sig sina elever, men våga att bygga relationer i form av ”jag glömde också”, säger Filippa Westerberg.
Under hösten har Patrik Lindberg gjort sin sista VFU-period. Sofie Larsson har varit hans handledare genom alla tre perioder och nu är han färdigutbildad F–3 lärare.
Patrik Lindberg
– Under studierna har jag tidvis varit lite nervös för att bli klar, men när jag varit ute på praktik har det känts väldigt bra och då har den stressen försvunnit. Nu hoppas jag kunna få ett jobb även om det är mitt i läsåret, säger han.
För honom har det viktigaste med VFU:n varit att få grepp om hur det funkar att vara lärare i sin helhet.
Förutom att få känna på hur det är att hålla i lektioner nämner han hjälpen som finns att hämta i kollegiet och att få syn på hur saker funkar i yrket – och vad som händer när de inte gör det. Han tycker också det är viktigt att utmana sig själv.
– Passa på! Det här är bästa chansen att ta ut svängarna och göra saker man inte känner sig helt bekväm med. Man får tänka på att man är under utbildning, att man inte är färdig och att det är okej att inte alltid behärska allt helt, säger han.
För Patrik Lindberg har VFU:n varit en väldigt viktig del i utbildningen, så viktig att den för hans del gärna hade fått vara lite längre.
– Den praktiska erfarenheten är så otroligt relevant för yrket och eftersom utbildningen är fyra år borde den kunna vara en lite större del. Det är så mycket i yrket som går ut på att bygga relationer och möta olika elever med olika förutsättningar och det är något man aldrig heller blir klar med, säger han.
Men det finns också viktiga lärdomar att hämta för de handledare som tar sig an en VFU-student. Det är faktiskt inte bara självuppoffring som står på schemat.
– Jag får ofta frågor från studenterna som kan ställa allt jag gör på ända och jag tvingas till att fråga mig varför jag eller arbetslaget arbetar just så här. Att ha en VFU:are tvingar mig att stanna upp och reflektera över varför och hur jag gör saker. Det får mig att bli bättre på det jag gör, säger Sofie Larsson.
Filippa Westerberg håller med.
– Jag lär mig lika mycket under en praktikperiod som studenten själv, säger hon.
LÄS ÄVEN:
Därför vill studenterna stärka rollen som handledare
Debatt Vill se satsningar på NPF-kunskap och karriärvägar före stora läroplansförändringar
Debatt ”Dags att ta bladet från munnen och sluta tillåta bilden av skolan som ett hot”
Debatt En satirisk julsaga: ”Vi har byggt den bästa skolan någonsin – ty processen är kunskapen!"
Debatt Kravet på politikerna: ”Vägledning får inte lämnas åt slumpen”
Debatt ”Vad hade du själv sagt om din chef ville flytta dig till avdelningen för de mindre begåvade?”
Debatt Därför krävs gemensam kunskapsgrund för lärare: ”Inte daltande”.
Debatt Att organisera skolan efter IQ och evidens gör den snävare och hårdare, skriver Oscar Björk.
Krönika ”Alva Myrdal vrider sig i sin grav” skriver Per Kornhall om Liberalernas utspel om straff i skolan.
Krönika ”Alla läroplansutredare: Läs det här på egen risk”
Debatt Läraren: ”Vi pressas till tveksamma metoder för att få elever över godkäntgränsen”
Debatt Vittnesmålet: ”Vi hinner inte med alla. Eleverna som inte får hjälp lämnar passet frustrerade”.
Debatt Forskaren kräver mod från politikerna – så tas lärares kunskap på allvar
Krönika ”Jag har tjatat om att detta som en bra idé sedan 2015 – nu kanske tiden är mogen?”
Segregation Social bakgrund ger utslag på bara ett läsår: ”Resultatet är anmärkningsvärt.”
Debatt ”Ge lärarna en dräglig arbetsmiljö med mindre klasser, så att de har tid och ork”
Krönika ”Visa, berätta, förklara – kraften i strukturerad undervisning.”
Arbetsmiljö Nya regler efter att ha jobbat på skolan i tio år: ”Ska inte få se mig ledsen”.
Skolpolitik Hoppas vinna budgivningen på Simona Mohamsson – samlat in 40 000 kronor.
Krönika ”Man kan inte kan betala vare sig hyran eller tandläkaren med tacksamma elevleenden.”
Elevhälsa Förakt mot praktiska ämnen: ”Går miste om mycket om man inte knäcker läskoden.”
Krönika Skolan är på många olika plan korrumperad, förljugen och förstörd.
Granskning Lärarna fick aldrig ta del av pengarna. ”Vi har inte fått någon ursäkt”
Granskning Sveriges Lärares ordförande: ”Kryphålen borde täppts till för länge sedan”.
Lön Sveriges Lärares ombudsman tipsar om vad du bör tänka på gällande din lön.
Lön Olegitimerade lärare som blir behöriga ska garanteras högre lön.
Elevhälsa Står med öppna armar: ”Kan passa dem svag teoretisk begåvning”.
Debatt Arne Engström applåderar Liberalernas vändning i frågan om extra anpassningar
Debatt Lärarna är skeptiska, men Kristina Axén Olin (M) försvarar kulturlistorna
Debatt En lärare förändrade allt – nu jobbar hon själv med flerspråkiga elever.
Vi lärare ”Det är stort att Vi Lärare och Sveriges Lärare är i final med de här stora bolagen”.
Digitala nationella prov Sveriges Lärare belåtna efter ”segern”. ✔ ”Dricka bubbel och fira?”
Krönika Är det någon som har ordning på något här? Haaallååå??
Digitala nationella prov Efter kaoset och fackets krav – inga digitala nationella prov de närmaste åren.
Vuxenutbildning Lillemor Malmbo: ”Vad jag vill se är nationella regleringar”
Debatt ”Att kräva att en elev har sin dator och sin penna är inte hårt... det är verkligheten”
Elevhälsa Hoppet i nya utredningen ”En förbättrad elevhälsa”.
Elevhälsa Vårdgaranti och statliga krav på minimibemanning: ”Återreglering av skolan”.
Arbetsmiljö Budskapet: ”Alla som bryr sig bör dyka upp”.
Elevhälsa Tvingas hitta egna lösningar: ”Många sätter E istället för F”.
Debatt Vill se mer fackligt jävlar anamma: ”Är mer än ett rabattkort.”
Debatt Professor Thomas Nygren om varför den vetenskapliga grunden i skolan brister.
Likvärdighet Ny rapport varnar: ”Det är ett svek mot barnen och eleverna.”
Elevhälsa Tre åtgärder för att mildra plågan för elever med svag teoretisk begåvning.
Skolpolitik Avgörande frågorna klubbades på partiets landsmöte.
Elevhälsa För begåvade för anpassad undervisning – men kognitivt begränsade för att klara skolan.
Valet 2026 Splittrade Liberaler ska rösta om friskolorna – stort väljarstöd för vinststopp.
Slutreplik Niclas Fohlin: ”Jag förespråkar en evidensinformerad praktik.”
Krönika ”Tänk om vi fick resurser att bemöta de där knorrungarna innan det är försent.”
Debatt Debatten om det relationella perspektivet på undervisning fortsätter.
Replik ”Niclas Fohlin tycks invända med att lärares olikheter i att praktisera en metod reduceras till siffror”, skriver Susan Sall