![](/contentassets/19f9c75ef62e4a99afd3043f4622511b/skarmbild.jpeg.png?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Livslöner för lärare, brutto respektive netto, jämfört med motsvarande lön för en person som börjar arbeta direkt efter gymnasieexamen. Källa: Saco.
Lärarlön Lärarutbildade närmar sig andra akademiker när det gäller livslön – den förväntade inkomsten under ett helt arbetsliv. Men fortfarande är det en sämre affär att plugga till grundskollärare, än att börja arbeta direkt efter gymnasiet, visar en Saco-rapport.
En låg- och mellanstadielärare förväntas tjäna 17,7 miljoner kronor i livslön. Det är 3,1 miljoner mindre än snittakademikern. Det visar siffror från Saco.
När faktorer som studiemedel, inkomstbortfall under studietiden, pension och arbetslöshet räknas in, tjänar en person med ekonomisk högskole- eller universitetsutbildning dubbelt så mycket som en grundskollärarutbildad.
Thomas Ljunglöf, Saco. Foto: Kalle Assbring
– Det är för låga löner för lärare för att utbildningen ska löna sig. Löneutvecklingen är för dålig under arbetslivet, säger Thomas Ljunglöf, statistiker
på Saco.
Den som studerar till grundskollärare för de tidiga åldrarna eller lärare i praktisk-estetiska ämnen, på sikt förlorar ekonomiskt jämfört med personer som börjar arbeta direkt efter gymnasiet. Ämneslärare och yrkeslärare ligger ungefär på samma livslönenivå som den med gymnasieexamen.
Ändå har det skett en förbättring. Ämnes- och yrkeslärarutbildade går inte längre back.
– Det är en så stor förändring att den måste vara statistiskt säkerställd. Jag har gjort livslöneberäkningar sedan mitten av nittiotalet, och lärare har legat på minussidan hela tiden. Det här är första gången som lärarutbildningar visar lönsamhet, säger Thomas Ljunglöf.
HAR DU RÄTT LÖN? STATISTIK ÖVER LÄRARNAS MEDELLÖNER.
Lärarförbundets statistik över medellönen för olika lärargrupper visar också att läraryrket är ett av dem med bäst löneutveckling. Så hur hänger det ihop?
– Lärarlönerna har ökat mer än andra. Men eftersom utgångsläget har varit så lågt kommer det att ta många, många år innan de felaktiga löneskillnaderna rättas till. Vi är rädda att politikerna ska tycka att lärarna har fått sitt, och ändå lönar det sig inte att utbilda sig till grundskollärare. Det duger inte, säger Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande.
Den positiva utvecklingen har ett samband med de statliga satsningarna som förstelärarreformen och lärarlönelyftet, medan lärarbristen har mindre betydelse, säger Thomas Ljunglöf.
– Marknadskrafterna brukar inte spela så stor roll för kommunerna. Lärarbristen har funnits i många år utan att det händer något på lönesidan, säger han.
– Vi vet att löneläget för lärare är en av grundorsakerna till lärarbristen. Det måste löna sig att utbilda sig till lärare och den här rapporten visar att det inte gör det. Om vi inte kommer tillrätta med löneläget kommer vi inte tillrätta med lärarbristen, säger Johanna Jaara Åstrand.
Livslöner för lärare, brutto respektive netto, jämfört med motsvarande lön för en person som börjar arbeta direkt efter gymnasieexamen. Källa: Saco.
”SKRYT!”. Det är ett av tipsen i Lärarstudentpoddens löneavsnitt. Lyssna här.
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.