Linnea Karlsson tycker att det är just tipsen hur man kan förutse och förebygga situationer i klassrummet, som varit till stor hjälp. Foto: Leif Wikberg
Nyexade Linnea får stöd av en coach: En väldig trygghet
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se
Lärarintroduktion När nya lärare möter verkligheten brister ofta stödet. Men nyexade Linnea Karlsson mötte en annan verklighet. Tack vare coachen Ninna Kristiansen har hon och hennes kollegor fått extra stöttning under första året i yrket.
Hur ska jag möta eleverna? Vilka metoder ska jag använda?
Frågorna är många när nybakade lärare möter verkligheten. Alla har rätt till stöttning på sin nya arbetsplats, men bristerna är stora.
Som ny lärare är det inte lätt att veta vilka verktyg man ska använda i olika situationer.
När Lärarförbundet frågade sina lokalavdelningar om saken, var det bara fem procent av kommunerna som alltid erbjuder en introduktionsperiod till nyanställda. Och var femte lokalavdelning svarar att kommunen aldrig erbjuder det. Dessutom är det få nya lärare som genomför sin introduktionsperiod med mentor, även om många skulle vilja det.
Dessutom får majoriteten av de lärare som faktiskt har en introduktionstid, ine nedsatt tjänstgöring i klass för att få tid till handledning och mentorsträffar.
Ninna Kristiansen är diplomerad ICF-coach och specialpedagog, och arbetar normalt på Midgårdsskolan med elever som inte nått behörighet till gymnasiet. Foto: Leif Wikberg
I Umeå blev bristerna högst tydliga, i samband med att en certifierad coach anställdes för att förbättra stödet för nyanställda lärare.
Det visade sig att endast 5 av 25 nyutexaminerade, nyanställda grundskolelärare i Umeå hade fått en mentor.
Ninna Kristiansen, diplomerad ICF-coach och specialpedagog, som fick coachuppdraget arbetar normalt på Midgårdsskolan med elever som inte nått behörighet till gymnasiet.
Tillsammans med två specialpedagoger ur elevhälsan började hon i samverkan med kommunens grundskolestrateg att bygga upp ett program för att stärka nya lärare och därmed göra dem tryggare i sin nya roll.
Höstterminen 2018 drog programmet igång.
Linnea Karlsson, 24, är en av de nybakade lärare som har gått programmet.
– Att få råd, stöd och feedback på sitt arbete har varit en väldig hjälp. En stor trygghet, säger hon som just avslutat sitt första läsår som mellanstadielärare på Obbolaskolan i Umeå.
Hon fick aldrig någon mentor sig tilldelad när hon började sin tjänst och minns hur det var.
– Som nyutexaminerad lärare möter du så många nya situationer du aldrig stött på under utbildningen. Plötsligt har du ett väldigt mycket större ansvar än du någonsin hade under dina VFU-perioder och ändå förväntas klara av; föräldrakontakter, kontakterna med elevhälsan med mera. Osäkerheten är stor, hur vet du att du gör rätt, säger hon.
Det här stödet har du rätt till
Enligt skollagen ska alla nyexaminerade lärare få en introduktionsperiod. Men det är inte givet, visar Lärarförbundets undersökningar. Här är vad du som nyutexaminerad lärare har rätt till:
En introduktionsperiod ska vara minst ett läsår. Under året har du rätt till en mentor som ska stödja dig i din professionella utveckling.
Mentorn ska vara legitimerad, ha erfarenhet av arbete som lärare eller förskollärare och så långt det är möjligt ha samma behörighet som du.
Du ska under introduktionsperioden få stöd i att planera och genomföra undervisning, utvecklingssamtal, bedömning och dokumentation. Det är även viktigt att träna förmågan att leda, bemöta elever och samverka med andra, till exempel föräldrar, i rollen som lärare.
Om du har problem, vänd dig till skolans fackliga ombud.
Coachstödet bygger på konkreta handlingar. Under individuella samtal lyssnar Ninna Kristiansen på vad den nyrekryterade läraren säger och fångar upp vilka områden den vill förbättra. Utifrån det resonemanget bygger de tillsammans en målbild.
– Allt utgår från tre ben: Hur man bygger en trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö. Hur man kan möta alla elever genom individanpassning, variation och utmaningar. Och hur man skapar tydlighet, mål, innehåll, ordning och struktur.
Linnea Karlsson ser tillbaka på läsåret och tycker att det är just tipsen hur man kan förutse och förebygga situationer i klassrummet, som varit till stor hjälp för att bli en bättre lärare. Tips som inte går att läsa sig till i böcker.
De som svarade att de inte hade blivit erbjudna en mentor fick frågan om de skulle vilja ha en mentor. En enkät skickades ut av Lärarförbundet till 3228 nyexade lärarstudenter som hade VT 2019 som examinationstermin. 988 individer svarade vilket gav en svarsfrekvens på 31 procent. Enkäten genomfördes hösten 2019.
– Alla elever ska nå målen – det är mitt ansvar att de gör det, konstaterar hon.
Ninna Kristiansen nickar:
– Ordningsproblem handlar ofta om att elever inte förstår vad som förväntas av dem. Det handlar om att möta var och en på dennes nivå, och skapa en förutsägbar, trygg, lärande miljö där eleven kan utvecklas. Till sådant krävs ett proffs.
Ninna Kristiansen arbetar metodiskt, har fokus på en sak i taget och följer framstegen som görs.
– Som ny lärare är det inte lätt att veta vilka verktyg man ska använda i olika situationer. Med fler verktyg i lådan blir man bättre på att lösa situationer som kan uppstå och ha fokus på det förebyggande arbetet.
Under den nya lärarens första läsår har hon, tillsammans med Anna Boman och Liselott Wihlbäck, sju halv- eller heldagar vikta för träffar. Sex individuella coachsamtal varav två bygger på lektionsobservationer.
Att få råd, stöd och feedback på sitt arbete har varit en väldig hjälp.
Linnea Karlsson berättar att hon också haft ovärderlig hjälp av en rutinerad kollega på skolan, specialläraren Ann-Katrin Brändström, som delat med sig av sin breda kunskap och blivit något av den mentor som Linnea Karlsson aldrig fick.
– I skolans värld är det väldigt många som jobbar hårt och har fullt upp. Det är lätt att förstå att tiden inte räcker till för allt. Men att ha någon att resonera med och stötta sig emot när man är ny och osäker är så oerhört betydelsefullt, säger Linnea.
Hittills har Ninna Kristiansen coachat runt hundra nyexade lärare och ingen har velat avsluta programmet.
– Det säger väl en hel del om behovet och om vilken skillnad sådana här insatser gör, vilket gäller även i dag när de nya lärarna har egna mentorer på respektive skola.
De nya lärarna får också träffas för att gemensamt diskutera pedagogik och sin syn på elever och lärande.
– Träffarna ger en unik möjlighet att reflektera över lärarrollen.
När jag var ny på jobbet …
Eva Flensburg, 64, förskollärare på grundsärskolan Bredablick, Eslöv:
– Jag fick en jättefin introduktion av en erfaren förskollärare när jag kom till mitt första jobb; en yngreavdelning vid en förskola i Eslöv. Hon tog sig tid, delade med sig av sin kunskap i pedagogik och fanns till hands när jag undrade över något. Det här var 1988 och vi var 3,5 tjänst på 10 barn. Vi kunde ägna mycket tid åt barnen och kraven på dokumentation var inte alls desamma som i dag.
Jonathan Robinson, 33, ämneslärare på Thorén Business School, Uppsala:
– Jag tog examen 2016 och började på en nystartad grundskola för nyanlända som nu är nedlagd. Min handledare hade en avsatt timme med mig efter lunch, men den timmen försvann allt som oftast, tiden åts upp av handledarens andra åtaganden.
– Jag fick klara mycket själv och det var tufft. Allt blev plötsligt skarpt läge: hålla klassrum, sköta mentorskap gentemot elever, ha kontakt med vårdnadshavare etc.
– Sett i efterhand borde min handledare ha hållit hårdare på den avsatta tiden, inte låtit det vara mitt valfria beslut. När man är ny vill man inte verka krävande, jag kämpade på så gott jag kunde.
Ida Norberg, 38, mellanstadielärare Berghedens skola, Vansbro:
– Jag kom till Väses skola, en grundskola i Karlstad, år 2006. Hade superkollegor som såg till att jag snabbt blev en del av arbetslaget. Allt är ju så nytt; alla relationer till kollegor, elever och föräldrar.
– Som ny behöver man bli sedd och bekräftad, det är så viktigt att det finns någon som aktivt ställer de där små frågorna om hur det är och hur det går. Det är väldigt betydelsefullt att känna att man vågar fråga när man är osäker.
Miguel Aguila Garcia, 42, mellanstadielärare, Hallenskolan, Kollered:
– Jag började på Römosseskolan i Angered 2012 och förutom en introduktion och allmän orientering fick jag en mentor som jag kunde vända mig till. Jag kunde fråga henne om allt: var jag kunde hitta material, få tips och lektionsidéer, med mera. När man är nyexad är det så mycket nytt att lära, vare sig det gäller pappersarbete eller konkreta råd hur man hanterar svåra situationer.
– Särskilt konflikthantering saknas i lärarutbildningen, och att ha en erfaren lärare att rådfråga i sådana ärenden är viktigt när man är färsk som lärare.
Philip Gerebring, 31, gymnasielärare i spanska och engelska, Kunskapsgymnasiet, Norrköping:
– Jag blev headhuntad av dåvarande rektorn som hade haft mig som elev där jag nu arbetar sedan 2014. Kändes lite märkligt att bli kollega till sina gamla lärare …
– Under närmare ett års tid hade jag en mentor som fungerade som bollplank. Vi hade också uppföljningssamtal med rektorn. Mycket värdefullt, som färsk behöver man hjälp att prioritera; hur man ska fördela sin tid på allt som ska göras. Det, plus att kunna diskutera allt från detaljer i skolarbetet till mer översiktliga frågor, är till stor hjälp.
