Guide: Fånga eleverna med strukturerad undervisning

Dr. Zach Groshell är lärare, undervisningscoach och utbildningskonsult.

Strukturerad undervisning handlar om att visa, berätta och förklara i tydliga steg.
Forskaren och läraren Zach Groshell menar att lärare som tar kontrollen över lärandet får både lugnare klassrum och bättre resultat.
Här förklarar han varför metoden fungerar – och ger fem praktiska sätt att nå fram till varje elev.

Bekymrad över att alla elever inte klarade målen med en undervisning som, enligt honom, ”… prioriterar modeller med minimal vägledning framför evidens och sunt förnuft”, skrev Zach Groshell ned sådant som han upplevde fungerade bättre – och hittade stöd för det i forskningen. Resultatet blev en modell och en bok: ”Just tell them” (”Visa, berätta, förklara – kraften i strukturerad undervisning”).

Många blir provocerade av din metod. Varför?

– Därför att den utmanar det etablerade synsättet. I årtionden har den progressiva pedagogiken dominerat narrativet – elevstyrd inlärning, upptäcktsbaserad undervisning och vaga idéer om ”engagemang”. Ett bättre alternativ – strukturerad undervisning baserad på kognitionsvetenskap – ber lärare att ta tillbaka kontrollen och prioritera lärande framför atmosfär. Det är obekvämt för människor som har byggt sina karriärer kring det motsatta.

Varför fungerar din metod?

– Därför att den stämmer överens med hur den mänskliga hjärnan lär sig. Strukturerad undervisning optimerar den kognitiva belastningen och säkerställer att eleverna verkligen förstår det som lärs ut genom noggranna kontroller. Det är inte flashigt, men det är effektivt.

– Ett bra exempel är att låta eleverna svara unisont. Den traditionella ”räck-upp-handen”-metoden prioriterar barn som redan kunde svaren innan lektionen började, vilket ger läraren bristfällig information, och att gå igenom en elev i taget minskar övningsmöjligheterna under lektionen.

Varför har andra metoder ens utvecklats, enligt dig?

– Eftersom utbildning ofta drivs av ideologi, inte av bevis. Romantiska föreställningar om elevers autonomi, kreativitet och ”2000-talsfärdigheter” har lett till metoder som prioriterar nyhet framför effektivitet. Det finns en tro på att det inte spelar någon roll – att innehållet är tråkigt eller ändå kommer att glömmas bort. Att skolan borde vara mer avslappnad och rolig.

– Men det är inte så elever ser på det. De motiveras av framgång och prestation. Det är demotiverande att få oändliga uppgifter och som nybörjare bli tillsagd att lista ut det och lära sig själv.

Pedagogik verkar vara cyklisk – ena stunden bestämmer lärarna, nästa är det eleverna. Borde man inte ha hittat den mest effektiva metoden nu?

– Det har vi. Den kallas ”direkt och strukturerad undervisning”. Men utbildning är politisk, känslo­mässig och kulturell – det är därför det går i cykler. Människor längtar efter innovation, även när grunderna inte har bemästrats. Det finns en önskan att gå ”bortom” det grundläggande, och att ”ompröva” hur saker görs. Mycket av detta drivs av universitetslektorer som inte behöver lära trettio barn hur man stavar eller dividerar bråk.