Guide: Fånga eleverna med strukturerad undervisning

Dr. Zach Groshell är lärare, undervisningscoach och utbildningskonsult.

Guide Att undervisa kan vara knepigt. Eller inte.
– Berätta bara för eleverna vad de ska kunna, säger författaren, forskaren och läraren Zach Groshell.

Jan Huss

Idag 10:39

Bekymrad över att alla elever inte klarade målen med en undervisning som, enligt honom, ”… prioriterar modeller med minimal vägledning framför evidens och sunt förnuft”, skrev Zach Groshell ned sådant som han upplevde fungerade bättre – och hittade stöd för det i forskningen. Resultatet blev en modell och en bok: ”Just tell them” (”Visa, berätta, förklara – kraften i strukturerad undervisning”).

Många blir provocerade av din metod. Varför?

– Därför att den utmanar det etablerade synsättet. I årtionden har den progressiva pedagogiken dominerat narrativet – elevstyrd inlärning, upptäcktsbaserad undervisning och vaga idéer om ”engagemang”. Ett bättre alternativ – strukturerad undervisning baserad på kognitionsvetenskap – ber lärare att ta tillbaka kontrollen och prioritera lärande framför atmosfär. Det är obekvämt för människor som har byggt sina karriärer kring det motsatta.

Varför fungerar din metod?

– Därför att den stämmer överens med hur den mänskliga hjärnan lär sig. Strukturerad undervisning optimerar den kognitiva belastningen och säkerställer att eleverna verkligen förstår det som lärs ut genom noggranna kontroller. Det är inte flashigt, men det är effektivt.

– Ett bra exempel är att låta eleverna svara unisont. Den traditionella ”räck-upp-handen”-metoden prioriterar barn som redan kunde svaren innan lektionen började, vilket ger läraren bristfällig information, och att gå igenom en elev i taget minskar övningsmöjligheterna under lektionen.

Varför har andra metoder ens utvecklats, enligt dig?

– Eftersom utbildning ofta drivs av ideologi, inte av bevis. Romantiska föreställningar om elevers autonomi, kreativitet och ”2000-talsfärdigheter” har lett till metoder som prioriterar nyhet framför effektivitet. Det finns en tro på att det inte spelar någon roll – att innehållet är tråkigt eller ändå kommer att glömmas bort. Att skolan borde vara mer avslappnad och rolig.

– Men det är inte så elever ser på det. De motiveras av framgång och prestation. Det är demotiverande att få oändliga uppgifter och som nybörjare bli tillsagd att lista ut det och lära sig själv.

Pedagogik verkar vara cyklisk – ena stunden bestämmer lärarna, nästa är det eleverna. Borde man inte ha hittat den mest effektiva metoden nu?

– Det har vi. Den kallas ”direkt och strukturerad undervisning”. Men utbildning är politisk, känslomässig och kulturell – det är därför det går i cykler. Människor längtar efter innovation, även när grunderna inte har bemästrats. Det finns en önskan att gå ”bortom” det grundläggande, och att ”ompröva” hur saker görs. Mycket av detta drivs av universitetslektorer som inte behöver lära trettio barn hur man stavar eller dividerar bråk.

Fem exempel på effektiv undervisning

Dr. Zach Groshell är en amerikansk lärare, undervisningscoach och utbildningskonsult, verksam i skolor över hela världen där han hjälper lärare att förbättra sin undervisning utifrån forskning om hur elever lär sig. Han driver även podcasten ”Progressively Incorrect” och bloggen educationrickshaw.com.

Här är fem exempel på effektiv undervisning enligt hans ”Just tell them”-metod.

Få elevernas fulla uppmärksamhet
Vi har bullret från den trasiga fläkten och klockan som tickar, tankarna och förnimmelser: Slutar vi snart? Jag är blöt om fötterna. Jag är hungrig! Undrar vem som hämtar mig i dag? Som lärare måste vi lägga stor möda på att se till att fånga och behålla elevernas uppmärksamhet och minimera störningarna i lärmiljön.

En av de enklaste sakerna man kan göra för att förebygga störningar är att tänka igenom hur eleverna ska sitta. Alla ska sitta vända mot informationskällan, alltså mot läraren och tavlan. Om elevernas bänkar står i rader kan läraren skanna av rummet och få ögonkontakt med var och en. Det är också viktigt att ge alla eleverna fasta platser, det befriar dem från pressen att behöva välja mellan kompisar och lärande.
Var tydlig: Säg bara det som behöver sägas
Repetera inför undervisningen för att hitta det effektivaste sättet att förklara. Varje extra övningstillfälle gör mina genomgångar tydligare och mer sammanhängande. Tänk på hur mycket tydligare dina genomgångar blir när du har hållit samma lektion sex gånger på en och samma dag.

Före: Den här matematiklektionen skulle kunna hjälpa er att få lite bättre förståelse av några saker som vi ibland kallar talmönster. Innan vi går in på det som väl egentligen är huvudsaken kanske vi borde repetera några centrala begrepp. Jag skulle säga att det första begreppet ni behöver känna till är positiva heltal. Positiva heltal är som ni antagligen vet alla hela tal som är större än noll.

Efter: Den här matematiklektionen hjälper er att förstå talmönster. Innan vi går in på huvudsaken behöver ni känna till begreppet positiva heltal. Positiva heltal är alla hela tal som är större än noll.
Skoja – men var relevant
Visst får man ha roligt i skolan då och då, men vi ska akta oss för att låta lektionerna bli till roliga timmen. Humor ska alltid användas med måtta och om möjligt alltid bidra till lärandet. Alltså: Låt humorn som finns i ämnesinnehållet komma fram, men ansträng dig inte för att framhäva den. Berätta bara historier som hjälper eleverna att förstå stoffet.
Svara i kör eller använd mini-whiteboards
Om jag fick välja en enda undervisningsteknik som skulle införas i alla klassrum i hela världen, då skulle jag välja körsvar. Den här lågbudgetstrategin gör att jag kan stämma av att alla eleverna lyssnar, samtidigt som jag får snabb återkoppling på undervisningen från alla 30 elever samtidigt. Mini-whiteboards är också utmärkta men tar tid att plocka fram.
Öka tempot
Tempot behöver nästan alltid vara högre än vad lärarna tror. Sega lektioner får eleverna att zona ut eller hitta på dumheter.

För att hjälpa lärarna att hitta rätt tempo brukar jag rekommendera att de väger mängden ofokuserat beteende mot andelen felaktiga svar: hög förekomst av ofokuserat beteende är en indikation på att undervisningstempot kanske är för lågt, medan en hög andel felaktiga svar från eleverna tyder på att tempot kan vara för högt eller att betänketiden efter frågorna är för kort.