”Problem att få lärare att stanna i utsatta områden”
Helen Nilsson, ordförande för Sveriges Lärare i Halmstad.
Granskning
För att fler lärare ska orka arbeta länge på skolor i socialt utsatta områden måste arbetsvillkoren bli bättre.
Det säger Helen Nilsson som är ordförande för Sveriges Lärare i Halmstad.
Precis som många andra kommuner är Halmstad en segregerad stad, inte minst på skolområdet.
I fjol var det nästan ingen av eleverna i årskurs nio på Gullbrand-storpsskolan som inte klarade gymnasiebehörigheten. På Klaraskolan var det drygt fyra av tio.
I februari i år var knappt 14 procent av lärarna på Gullbrandstorpsskolan obehöriga. På Klaraskolan var motsvarande andel drygt 43 procent.
”Arbetsvillkoren måste förbättras”
En mycket stor del av föräldrarna till barn på Gullbrandstorpsskolan har akademisk utbildning. På Klaraskolan är de flesta av elevernas föräldrar lågutbildade.
– Det största problemet är inte att rekrytera lärare till skolor i socialt utsatta områden, utan att få dem att stanna kvar, berättar Helen Nilsson.
Vilket väl kräver att lönerna är högre på dessa skolor än på andra?
– Lönen är viktig. Men framför allt måste arbetsvillkoren förbättras. Lärarna behöver ha rimliga förutsättningar att göra ett bra jobb. I dag är skolorganisationerna ofta så hårt slimmade att det inte finns något utrymme för extraordinära händelser samtidigt som extraordinära händelser tillhör vardagen på många skolor i socialt utsatta områden.
Det är sjukt att skolan ska byggas på statsbidrag.
– Med tanke på att vi ska arbeta tills vi är 67 år är det förståeligt att lärare, precis som alla andra, ser om sitt hus. Men det skulle göra stor skillnad om bra lärare stannade i tio år eller så på de tyngsta skolorna innan de bytte.
Är tvålärarsystem eller färre elever per klass en lösning?
– Den exakta lösningen varierar beroende på skola, ämne, elevsammansättning och liknande. Men det är viktigt att läraren kan koncentrera sig på att vara lärare och inte behöver utföra en mängd andra arbetsuppgifter.
”Helt sjukt”
Vill politikerna vända skolor med svaga elevresultat och låg lärarbehörighet måste de vara beredda att satsa pengar?
– Ofta tycker man att man satsar på skolan, men det gör man inte. Det är till exempel ytterst få elever som tar sig igenom skolsystemet på den elevpeng som är satt. Halmstad, precis som många andra kommuner, lutar sig därför tungt på de oförutsägbara statsbidragen. Jag tycker att det är helt sjukt att skolan ska byggas på det.
– För att vända skutan måste finansieringen vara såväl tillräcklig som långsiktig och förutsägbar, vilket den inte är i dag.
