Höga förväntningar bra – när eleverna själva svarar
Prestationssamhället De kan fungera bra som motivation, höga förväntningar, tycker eleverna själva. Möt forskning inom folkhälsa respektive nationalekonomi som även berör frågan om psykisk ohälsa och den egna självbilden.
Höga akademiska förväntningar på sig själva och från föräldrarna hänger samman. Den egna skattningen av kommande mental hälsa hos ungdomar har också en koppling till förväntningarna. Detta blev bland annat resultatet av en studie bland nästan 4 000 högstadieelever kring Mälardalen när de i en enkät fick skatta sina förväntningar på att genomföra högre studier samt sin egen kommande psykiska hälsa.
Svaren i studien var tydliga:
– Jag var förvånad själv över resultatet, att höga förväntningar var så pass bra. Men självklart beror det också på hur vi ställt frågorna, säger Melody Almroth.
Hon forskar om arbetsmiljö och psykisk ohälsa och studerar arbetsmarknadsfaktorer vid Karolinska institutet. Hon hoppas framåt kunna arbeta mer kring hur ungdomar kommer in på arbetsmarknaden.
Samtidigt skattade, som nämnts, ungdomarna i studien även sina förväntningar på psykisk ohälsa. Pojkar har lägre förväntan på dålig egen psykisk hälsa jämfört med flickor i samma ålder. Och skillnaden mellan dem ökar kraftigt under nionde klass. Flickorna ligger tio procent högre och menar också att de i mycket högre grad skulle hålla problemen inom sig själva.
Almroths slutsats blir att det med bakgrund av resultaten är viktigt att hitta bra sätt att uppmuntra ungas framtidsdrömmar både inom familjen och i skolan. Det kan stärka deras mentala hälsa. Detta kommer att behövas när arbetsmarknadens krav på högre utbildning ökar.
Melody Almroth. Foto: KI
I slutsatsen skriver Almroth om behovet är stort för mer forskning för att vi bättre ska förstå vad höga förväntningar på högre studier, både egna och föräldrarnas, och i vilken mån psykisk stress kan påverka detta. Orsaken, som hon nämner, är att vi redan ser en tydlig utveckling av ökad psykisk ohälsa bland unga människor.
Hon lägger till att bland de som deltog i studien var det många elever som redan planerat att plugga vidare efter gymnasiet, de hade redan ett driv och här noterade hon att även familjesituationen påverkade. Familjerna i studien hade en högre socioekonomisk status än genomsnittet i Sverige och därför kan andra faktorer ha spelat roll för resultatet, vilket de inte kunde kontrollera i den insamlade statistiken.
– Lärarens roll är verkligen viktig men föräldrarna är också mycket viktiga.
Studien med högstadieeleverna var en del i Melody Almroths doktorsavhandling inom medicin och hälsovetenskap vid Karolinska institutet. Studien gjordes mellan 2012-2017 med elever från åtta län; Gävleborg, Jönköping, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västmanland och Örebro.
Avhandlingen heter ”Adolescents Future Academic Prospects: Predictors and mental health outcomes” och var klar hösten 2019.
