Forskaren vill se förskolans frågor på politiska agendan

Vetenskapsrådet finansierar det fleråriga projektet om lärares professionella digitala kompetens i förskoleklass, där Pia Williams och resten av forskargruppen gör sig redo för en första publicering av sina fynd.

– Reformerna för att öka barnens digitala kompetens har inneburit nya arbetssätt, didaktiska utmaningar och krav för lärare som arbetar i förskoleklass. Deras professionella digitala kompetens varierar också, säger Pia Williams, professor vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet.

– Det räcker inte att använda sin vardagliga digitala kompetens, det krävs mer för att undervisa om och med digitala verktyg och stötta barns utveckling av digital kompentens, säger hon.

Pia Williams hade knappt arbetat som förskollärare, när hon slirade in på forskarbanan genom en ny mastersutbildning vid Göteborgs universitet. Det var 1987 och hon blev snabbt del av det akademiska kraftverk som finns runt Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik – som blev hennes handledare.

– Att som doktorand vara del av en grupp väldigt kunniga och starka kvinnor och forskare var en avgörande del för att jag skulle fortsätta, och flera av dem har jag fortsatt att arbeta med. Och vi har varit flitiga med att publicera oss både vetenskapligt och populärvetenskapligt, säger hon.

”Förskolan ska vara likvärdig. Så är det inte.”

Förskolan har ett viktigt uppdrag i att arbeta för att kompensera de barn som inte får med sig kunskap de behöver inför skolstarten.

En ny avhandling från Stockholms universitet visar att barn från socioekonomiskt utsatta förhållanden riskerar att hamna efter i skolan redan från början.

Signe Tonér har undersökt ordförståelse, grammatiska och exekutiva förmågor hos 400 barn i förskolan, och kommit fram till att skillnaderna märks redan i förskolan, vilket tidningen Förskolan uppmärksammat.

Signe Tonér ger tummen upp för utredningen om obligatorisk språkförskola för barn till nyanlända. Utredningen befinner sig på remiss. 

I en studie tillsammans med professor Sonja Sheridan, publicerad i tidskriften Barn 2018, beskriver Pia Williams kvalitetsskillnaderna i svensk förskola. 

Och de är stora.

Bristerna handlar ofta om hur förskolorna arbetar med barns språkutveckling.

– Till exempel att man inte jobbar med vissa områden, som bokläsning och det skrivna språket. Trots omfattande kompetensutvecklande insatser i förskolan visar studier att högläsning med barn varken är systematisk eller en del av den planerade undervisningen och att högläsning sällan planeras som en aktivitet i sig, säger Pia Williams.

En pusselbit kan vara gruppstorleken.

– För att kunna arbeta med språkutvecklande och utmanande samtal till exempel i samband med högläsning, måste förskollärarna ges möjlighet att arbeta både i grupp och med enskilda barn. Det kräver tydligare riktlinjer kring barngruppens storlek så att personalen kan använda sin kompetens på ett maximalt sätt i lämpligt organiserade grupper, säger hon.

Skolverket rekommenderar 6-12 barn i åldern 1-3, och 9-15 barn i åldern 4-5 år.

– Jag vet att få kommuner kan leva upp till Skolverkets rekommendationer. Men ett stort antal barn i gruppen behöver inte nödvändigtvis innebära en sämre kvalitet, säger Pia Williams.

Det finns andra faktorer som spelar in.

– Det handlar också om andelen utbildad personal på varje avdelning och hur närvarande personalen är i förhållande till barnen, att förskolan medvetet organiserar för barns delaktighet och inflytande och hur de undervisar och följer barnen i deras lärande. Hur lokalerna är dimensionerade, om det går att dela upp barn i mindre grupper under hela dagen, och om det går att träffas alla i helgrupp, säger Pia Williams.

Det är till exempel när arbetslaget upplever barngruppen som för stor som problemen kan uppstå.

– Då finns risken att de väljer bort vissa innehållsområden. Det handlar ofta om sådant som kräver mer personal, alltså att barn delas in i mindre grupper tillsammans med en vuxen. Det kan vara innehåll som naturvetenskap och teknik, boksamtal, eller skapande verksamhet som musik. Men det kan också vara utflykter, säger hon.

Det glappar, någonstans mellan ambition och verklighet.

Barn får, krasst uttryckt, inte förutsättningar för en likvärdig start i livet, menar Pia Williams. 

–  Det är bekymmersamt. Förskolan ska vara likvärdig, ge alla barn likvärdig utbildning. Så är det inte, utan det är stora skillnader mellan förskolor och mellan personalens kompetens, kunnighet och möjlighet att kompensera till exempel när det gäller språkutvecklande arbete. Det bidrar till barnens olika förutsättningar när de börjar skolan, säger hon.

Pia Williams säger att det är tveksamt att ens kalla förskolor utan någon utbildad personal för förskolor. 

– Förskolläraryrket har förändrats, och läroplanen ställer höga krav på didaktiska, pedagogiska och innehållskunskaper och ansvar för barnens utveckling mot målen. Varje förskola behöver en väl avvägd personalsammansättning med hög utbildningsnivå, säger hon.

Kraven är även höga på den enskilda förskolläraren.

– Som förskollärare behöver du vara grundad i förskolans tradition med tema- eller projektarbete, att kunna närma sig barns perspektiv och ta tillvara barnens tidigare erfarenheter i en helhetssyn på lek, lärande och omsorg. Men det krävs också kompetenser som ligger i linje med samhällsutvecklingen – en insikt i de kunskaper barn behöver i både dagens och ett framtida samhälle, säger hon.

Bristen på utbildade förskollärare kräver insatser. 

– Lärarbristen kan aldrig tas som ursäkt. Huvudmannen behöver se över villkor och förutsättningar. Hur lägger man scheman, hur ser arbetstiderna ut, vilka erbjudanden finns till kompetensutveckling, hur ser lönen ut? Och att vara ensam förskollärare på en avdelning är inte attraktivt, förskollärare vill ha kollegor att dela ansvaret med, inte minst med kvalitetsutveckling, undervisning och dokumentation.

Så. Valåret inleds hösten 2021.

Vilka insatser vill Pia Williams se?

– Lektorstjänster i förskolan, det finns många disputerade som har förskolan som forskningsfokus. Och större satsningar på forskning och utvecklingsprojekt. Och jag skulle vilja att förskolans frågor verkligen hamnar på den politiska agendan. Om regeringen menar allvar med en likvärdig förskola – då behövs resurser, säger Pia Wiliams.