Så kan lärare och forskare utveckla undervisning tillsammans

Att både lärare och forskare kan få ut mycket av samarbeten inom undervisningsutveckling är grundläggande för både Ola Uhrqvist och Ulrika Bergmark.

Lärare behöver vara med tidigt i forskningsprocessen för att utveckla undervisning, menar två tidigare lärare som i dag leder forskning inom flera ämnen.
– Utmaningarna som lärarna möter i sitt klassrum kan vara utgångspunkten i en undervisningsutvecklande insats som också leder till andra forskningsresultat, säger Ulrika Bergmark vid Luleå tekniska universitet.

På onsdagen samlades lärare från hela Sverige i Norrköping, för att fördjupa sig i forskning om undervisning i naturvetenskap, teknik och matematik. Ett femtontal forskare på Lärarnas forskningskonvent – STEM 2026, delade med sig av resultat från studier och slutsatser om allt från AI till evolutionsundervisning och hur man effektivt lär ut aritmetik för de yngsta eleverna.

”Form av match making”

Forskningskonventet blev också ett viktigt möte mellan lärare och forskare, menar Ulrika Bergmark, professor vid Luleå tekniska universitet.

– Forskare inom undervisning och lärande söker många gånger lärare att samarbeta med. De vet inte alltid var man ska hitta intresserade lärare och det finns ett ömsesidigt behov att träffas – det är en form av match making som behövs.

Ulrika Bergmark är också vetenskaplig ledare vid utbildningsförvaltningen i Piteå och har daglig kontakt med lärare i kommunen.

– Jag har ett nätverk och är lyckligt lottad som ganska enkelt kan få kontakt med lärare. Men för de flesta forskare är det inte så.

Tyst kunskap hos lärarna

Att skolans utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kan verka självklart, men det finns utmaningar med att ta vara på lärares beprövade erfarenhet, som ofta är en tyst kunskap som behöver verbaliseras.

– Vetenskap har ju sina procedurer för att skapa kunskap och visa på kunskapen som genereras, vilket inte är lika tydligt för beprövad erfarenhet, säger Ulrika Bergmark och fortsätter:

– Jag tror att vi behöver börja prata om hur man delar den kunskapen, på olika ställen som exempelvis konferenser. Det är en viktig del att skriva ner sina erfarenheter utifrån olika projekt: att reflektera och sprida lärdomarna vidare!

”Process att utveckla sig själva hela tiden”

Ola Uhrqvist deltog på forskningskonventet i bland annat ett samtal med Ulrika Bergmark om undervisningsutveckling och han ser också utmaningar med att dokumentera och dela lärares beprövade erfarenhet, samtidigt som lärare hela tiden vill och måste utvecklas.

– Lärare är hela tiden i en process att utveckla sig själva som professionella personer. En viktig bit av lärarens roll i forskningsprocessen är att vara den som definierar problemen i undervisningen, men som lärare tycker jag att man också ska fråga sig: hur breddar jag min egen kompetens?

– Lärare kan bygga på sin verktygslåda med fler och fler pedagogiska metoder, knep och  begrepp som kan användas för att fundera över och utveckla den egna undervisningen, säger Ola Uhrqvist som är tidigare gymnasielärare i historia, religion och filosofi.

– I ett forskningsprojekt skapar man inte bara en produkt. I processen sker en professionell personlig utveckling hos lärarna!

– Ibland blir lärare förvånade när vi utvärderar en studie och jag som forskare lyfter fram den viktiga kopplingen mellan lärarnas egen utveckling och den undervisning som de tillhandahåller för eleverna. När lärare utökar sin repertoar av undervisningsformer så påverkar det elevernas lärande.

Gemensamma mål

Att både lärare och forskare kan få ut mycket av samarbeten inom undervisningsutveckling är grundläggande för både Ola Uhrqvist och Ulrika Bergmark, men det finns utmaningar i att förstå varandras roller och hitta gemensamma mål.

–  Många lärare förväntar sig att vi som forskare ska komma med svaret på hur man ska undervisa. Men jag förväntar mig att lärarna är proffs på det konkreta medan jag kan lägga till någon dimension så vi kan fundera över det här tillsammans, säger Ola Uhrqvist som numera tidigt i sina forskningsprojekt med lärare lyfter fram poängen med samarbetet: att lärarna kan sin praktik bäst, men att forskaren har andra kompetenser som gör det värt att samverka med varandra.

Självklar del

Ola och Ulrika ser kognitionsvetenskap som en självklar del av forskning om undervisning och lärande.

– Precis som den mångkunniga läraren, som kan skifta perspektiv och har testat och fått erfarenheter av olika metoder, behöver forskningen ta vara på potentialen i alla lärandeteorierna, säger Ola Uhrqvist som efterlyser tydligare definitioner av vad kognitionsvetenskapen ska bidra till för respektive problem som ska bearbetas.

– Nu forskar jag mycket om undervisning om komplexa problem och hållbarhet. Inom kognitionsforskningen finns ett stort fält som handlar om komplex problemlösning och då behövs idéer om så kallad komplex kognition. För mig som forskare från pedagogiken blir det jätteintressant när gränserna mellan fakta, känslor och värderingar börjar flyta ihop och kognitionsvetarna hävdar att vi inte kan lösa komplexa problem utan att känslor och värderingar finns med. Det är ett exempel på att vi behöver veta vilken del av kognitionsvetenskapen som är relevant för de forskningsfrågor vi arbetar med.

Ola Uhrqvist, universitetslektor vid Linköpings universitet, och Ulrika Bergmark, professor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet samtalar om forskares och lärares samarbeten inom undervisningsutveckling i Lärare & Forskning Live.

Som podd på Lärare & Forskning

Samtalet om undervisningsutveckling på forskningskonventet är även ett avsnitt i podden Lärare & Forskning. Avsnittet heter LIVE: Lärare och undervisningsutveckling: hur, för vem, och varför? och finns att lyssna på i alla poddplattformar och på forskningsportalen Lärare & Forskning.

Lärarnas forskningskonvent – STEM 2026 arrangerades av Linköpings universitet, Sveriges Lärare, Lärarstiftelsen och Lärarfortbildning. Lärarnas forskningskonvent arrangeras för lärare och forskare två gånger om året och nästa planerade konvent hålls i Karlstad i augusti.

LÄS MER:

Tre lärare: Det här vill vi ha forskarnas svar på

Sant eller falskt – så undervisar han i källkritik