Ola Uhrqvist, universitetslektor vid Linköpings universitet, och Ulrika Bergmark, professor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet samtalar om forskares och lärares samarbeten inom undervisningsutveckling i Lärare & Forskning Live.
Till startsidan
Att både lärare och forskare kan få ut mycket av samarbeten inom undervisningsutveckling är grundläggande för både Ola Uhrqvist och Ulrika Bergmark.
Forskning
Lärare behöver vara med tidigt i forskningsprocessen för att utveckla undervisning, menar två tidigare lärare som i dag leder forskning inom flera ämnen.
– Utmaningarna som lärarna möter i sitt klassrum kan vara utgångspunkten i en undervisningsutvecklande insats som också leder till andra forskningsresultat, säger Ulrika Bergmark vid Luleå tekniska universitet.
På onsdagen samlades lärare från hela Sverige i Norrköping, för att fördjupa sig i forskning om undervisning i naturvetenskap, teknik och matematik. Ett femtontal forskare på Lärarnas forskningskonvent – STEM 2026, delade med sig av resultat från studier och slutsatser om allt från AI till evolutionsundervisning och hur man effektivt lär ut aritmetik för de yngsta eleverna.
Forskningskonventet blev också ett viktigt möte mellan lärare och forskare, menar Ulrika Bergmark, professor vid Luleå tekniska universitet.
– Forskare inom undervisning och lärande söker många gånger lärare att samarbeta med. De vet inte alltid var man ska hitta intresserade lärare och det finns ett ömsesidigt behov att träffas – det är en form av match making som behövs.
Ulrika Bergmark är också vetenskaplig ledare vid utbildningsförvaltningen i Piteå och har daglig kontakt med lärare i kommunen.
– Jag har ett nätverk och är lyckligt lottad som ganska enkelt kan få kontakt med lärare. Men för de flesta forskare är det inte så.
Att skolans utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kan verka självklart, men det finns utmaningar med att ta vara på lärares beprövade erfarenhet, som ofta är en tyst kunskap som behöver verbaliseras.
– Vetenskap har ju sina procedurer för att skapa kunskap och visa på kunskapen som genereras, vilket inte är lika tydligt för beprövad erfarenhet, säger Ulrika Bergmark och fortsätter:
– Jag tror att vi behöver börja prata om hur man delar den kunskapen, på olika ställen som exempelvis konferenser. Det är en viktig del att skriva ner sina erfarenheter utifrån olika projekt: att reflektera och sprida lärdomarna vidare!
Ola Uhrqvist deltog på forskningskonventet i bland annat ett samtal med Ulrika Bergmark om undervisningsutveckling och han ser också utmaningar med att dokumentera och dela lärares beprövade erfarenhet, samtidigt som lärare hela tiden vill och måste utvecklas.
– Lärare är hela tiden i en process att utveckla sig själva som professionella personer. En viktig bit av lärarens roll i forskningsprocessen är att vara den som definierar problemen i undervisningen, men som lärare tycker jag att man också ska fråga sig: hur breddar jag min egen kompetens?
– Lärare kan bygga på sin verktygslåda med fler och fler pedagogiska metoder, knep och begrepp som kan användas för att fundera över och utveckla den egna undervisningen, säger Ola Uhrqvist som är tidigare gymnasielärare i historia, religion och filosofi.
– I ett forskningsprojekt skapar man inte bara en produkt. I processen sker en professionell personlig utveckling hos lärarna!
– Ibland blir lärare förvånade när vi utvärderar en studie och jag som forskare lyfter fram den viktiga kopplingen mellan lärarnas egen utveckling och den undervisning som de tillhandahåller för eleverna. När lärare utökar sin repertoar av undervisningsformer så påverkar det elevernas lärande.
Att både lärare och forskare kan få ut mycket av samarbeten inom undervisningsutveckling är grundläggande för både Ola Uhrqvist och Ulrika Bergmark, men det finns utmaningar i att förstå varandras roller och hitta gemensamma mål.
– Många lärare förväntar sig att vi som forskare ska komma med svaret på hur man ska undervisa. Men jag förväntar mig att lärarna är proffs på det konkreta medan jag kan lägga till någon dimension så vi kan fundera över det här tillsammans, säger Ola Uhrqvist som numera tidigt i sina forskningsprojekt med lärare lyfter fram poängen med samarbetet: att lärarna kan sin praktik bäst, men att forskaren har andra kompetenser som gör det värt att samverka med varandra.
Ola och Ulrika ser kognitionsvetenskap som en självklar del av forskning om undervisning och lärande.
– Precis som den mångkunniga läraren, som kan skifta perspektiv och har testat och fått erfarenheter av olika metoder, behöver forskningen ta vara på potentialen i alla lärandeteorierna, säger Ola Uhrqvist som efterlyser tydligare definitioner av vad kognitionsvetenskapen ska bidra till för respektive problem som ska bearbetas.
– Nu forskar jag mycket om undervisning om komplexa problem och hållbarhet. Inom kognitionsforskningen finns ett stort fält som handlar om komplex problemlösning och då behövs idéer om så kallad komplex kognition. För mig som forskare från pedagogiken blir det jätteintressant när gränserna mellan fakta, känslor och värderingar börjar flyta ihop och kognitionsvetarna hävdar att vi inte kan lösa komplexa problem utan att känslor och värderingar finns med. Det är ett exempel på att vi behöver veta vilken del av kognitionsvetenskapen som är relevant för de forskningsfrågor vi arbetar med.
Ola Uhrqvist, universitetslektor vid Linköpings universitet, och Ulrika Bergmark, professor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet samtalar om forskares och lärares samarbeten inom undervisningsutveckling i Lärare & Forskning Live.
Samtalet om undervisningsutveckling på forskningskonventet är även ett avsnitt i podden Lärare & Forskning. Avsnittet heter LIVE: Lärare och undervisningsutveckling: hur, för vem, och varför? och finns att lyssna på i alla poddplattformar och på forskningsportalen Lärare & Forskning.
Lärarnas forskningskonvent – STEM 2026 arrangerades av Linköpings universitet, Sveriges Lärare, Lärarstiftelsen och Lärarfortbildning. Lärarnas forskningskonvent arrangeras för lärare och forskare två gånger om året och nästa planerade konvent hålls i Karlstad i augusti.
LÄS MER:
Våld i skolan Talet till offren och de anhöriga på årsdagen efter attacken.
Debatt ”Desperata och slitna argument från Almega – det börjar bli provocerande”,
Debatt Slår tillbaka: ”Generaliseringar, missförstånd eller rent av personangrepp”
Debatt Hon ser elever lämna undervisningen för tidigt: ”Problemet är statusen”
Debatt ”Alla har inte vuxna omkring sig.”
Våld i skolan "De som var på Risbergska den dagen får leva med det resten av livet”.
Debatt Lärarens uppmaning till specialpedagogerna: ”Förklara hur det går till”
Betyg och bedömning Går vidare med nya betygsskalan och nya läroplanerna.
Debatt ”Vi kan inte längre lita på partsmodellen – maktbalansen har kollapsat”
Arbetsbelastning Nu blir det reglerad tid för planering och undervisning: ”Positivt i alla delar.”
Slutreplik Andreas Mörck: ”Viktigt med god insyn i svensk skola oavsett vem som är huvudman”.
Debatt ”Vill vi ha elever som kan delta i samhällsdebatten måste vi bygga grunden långsiktigt”
Arbetstid Max- och minimigräns för undervisningstid och planering.
Betyg Så går regeringen vidare med nya betygen, enligt den lagrådsremiss som Vi Lärare tagit del av.
Krönika ”Det här får vi inte säga – men det är sanningen om trasiga skolan.”
Arbetsmiljö Mohamsson: ”Lika för alla – oavsett skola och bostadsort.”
Arbetsmiljö Nils Funcke efter domen mot rektorn: ”Tolkar på ett alltför generöst sätt.”
Krönika ”I en tid av ”no excuses”, hårdare tag och bestraffningar.”
Debatt ”Inkludering utan resurser och struktur är inte inkludering, utan exkludering”
Demokrati Ny film för skolan – bilder som sällan visats.
Specialpedagogik Lystrade till nödropet – ”nu är vi ikapp”.
Arbetsmiljö Läraren som stoppas: ”Det känns förnedrande.”
Debatt ”Reglerad undervisningsbörda är ett minimum”
Krönika ”Vi är ett starkt gäng – lärare och föräldrar tillsammans ju”.
Förskola Stora problem med sjukfrånvaro och få vikarier på förskola och fritids.
Friskolor Varnar för ”mindre kompetenta aktörer” i branschen.
Replik ”En strävan för skolföretagen och ägarna att i lugn och ro få planera för och förvalta bolagens vinster”.
Debatt ”Till skillnad mot sin fackliga organisation välkomnar många skolledare med lärarbakgrund regeringens förslag”.
Ledarkrönika ”Huvudmännen är öppet mål för politiker som vill stärka kvaliteten i skolan. Vad väntar ni på?”
Arbetstid Anna Olskog: ”Vill de att ännu fler lärare ska bli sjuka?”
Arbetstid Här är SKR:s och Sveriges Skolledares varning om reglering av lärarnas tid genomförs.
Arbetsmiljö Stress avgörande faktor – det här behövs för att stoppa utvecklingen.
Granskning Likvärdighets- och kunskapsbidragen har minskat klasstorlekarna, konstaterar IFAU.
Debatt ”Vill vi stärka läraryrket behöver vi bättre styrning”
Debatt Elever med svår skolgång behöver långsiktiga lösningar, skriver debattören.
Krönika ”Jag blir vimmelkantig men nu är det upp till bevis.”
Friskolor Mohamsson: ”En seriös aktör borde inte se det här som ett problem utan välkomna insynen”
Debatt ”Hundratusentals elever får varje dag undervisning som bedrivs av obehöriga”
Debatt ”Om en arbetsmiljö gör människor sjuka är det systemet som ska förändras”
Debatt ”Politisk handlingskraft får inte gå ut över dem som faktiskt ska genomföra förändringarna”
Debatt Elinor Keiriö Östlin skriver om att låta sprickorna i systemet synas
Valdebatt Regeringens utredning om vinster ”mäklarfix snarare än helrenovering”
Debatt ”Vi behöver fundamentala systemförändringar, snarare än politiskt flamskydd”.
Friskolor Linnea Lindquists varning: ”Djävulen finns i detaljerna”.
Arbetsmiljö Advokaten hävdar att rektorn saknat uppsåt med sina frågor om Vi Lärare
Krönika Självutnämnda skolexperter, städning enligt FHM – och entreprenören Richie med en digital superlösning.
Debatt ”Skolans grundläggande strukturer präglas av ständig prestationslogik”
Arbetsmiljö Chefer kunde arbeta hemifrån – lärarna som kom försent straffas.
Arbetsmiljö Går igenom domar: ”Finns inget lagkrav”
Sveriges lärare Katariina Treville, opinionsansvarig på Sveriges Lärare, går till friskolejätten.