Även fristående förskolors barn måste få särskilt stöd

Den här artikeln publicerades ursprungligen på lararnastidning.se

Det är dags att regeringen ser till att barn i fristående förskolor får samma möjligheter till särskilt stöd som kommunala förskolors barn. En nödvändig åtgärd för att få lika villkor är att förskolans personal får ta del av satsningarna på vidareutbildning i specialpedagogik, skriver Mimmi von Troil, vd för FSO Fria förskolor.

Barn i fria förskolor fortsätter att bli diskriminerade. Inte nog med att de allra minsta medborgarna helt saknar skydd enligt arbetsmiljölagen (det får de först när de början skolan), de barn som är i behov av särskilt stöd och går i en fri förskola är dessutom undantagna från möjligheten att få den hjälp och det stöd de behöver. Det beror på att huvudmännen för förskolan inte kan få statsbidrag för att fortbilda sin personal i speciallärarlyftet.

Går barnet i förskoleklass eller skola går det att få statsbidrag, men de yngre barnen, 1–5 år, får alltså inte denna möjlighet. Detta framgår av förordningen som beslutades av riksdagen 2016.

 

Illustration: Colourbox

All forskning visar att en god tillgång till specialpedagoger och tidiga insatser i förskolan har stor betydelse för barnets framtida utveckling. Tidiga insatser kan till och med minska behovet av omfattande insatser senare. Därför skulle en särskilt fortbildad förskollärare vara ovärderlig för förskolan.

De kommunala förskolorna har helt andra möjligheter än de fristående att ge barnen stöd. De kan utnyttja kommunens egna specialpedagoger, som arbetar med både skola och förskola. I allt fler kommuner fråntas de fria förskolorna tillgång till dessa kommunala specialpedagoger. Kommunerna väljer i stället att räkna ut kostnaden för barn i behov av särskilt stöd och inkludera detta i det sammanlagda bidragsbeloppet till den fristående förskolan. Detta för med sig två bekymmer:

Dels är det både dyrt och svårt att få tag på och anlita fristående specialpedagoger, dels kan inte förskolan spara det särskilda bidraget ograverat till kommande år om det inte nyttjas år ett. Bidraget ska då tas upp som en intäkt i deklarationen, vilket påverkar resultaträkningen och gör att förskolan beskattas vid ett eventuellt överskott.

Det är oftast förskolans personal som får berätta för föräldrarna att deras barn har behov av särskilt stöd.

Sedan 2010 års skollag kom är förskolan en egen skolform med egen läroplan – det första steget på barnens livslånga lärande. Trots detta är det mera regel än undantag att förskolan inte inkluderas i de beslut som rör övriga skolformer.

Vid kontakter som FSO Fria förskolor har haft med Utbildningsdepartementet svarar departementet att regeringen inte har aviserat att förskolan ska inkluderas i satsningen på fortbildning av lärare och förskollärare i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola i syfte att ta en speciallärar- eller specialpedagogexamen. Det finns inte heller något regeringsuppdrag till Skolverket med inriktning på specialpedagoger i förskolan.

Det är mycket beklagligt att förskolan, och särskilt de fria förskolorna, ännu inte är naturligt inkluderad i skolväsendet, som den enligt skollagen ska vara. Det är i förskolan barnen får sitt språk, tränar socialt samspel och det är oftast förskolans personal som får berätta för föräldrarna att deras barn har behov av särskilt stöd och/eller gör anpassningar för att möta barnet och dess behov.

FSO Fria förskolor har nu skrivit till regeringen och begärt att Skolverket och Specialpedagogiska Skolmyndigheten ska ges i uppdrag att utreda och föreslå förändringar i nuvarande regelverk så att ”lika villkor” även omfattar barn med särskilda behov som finns inskrivna hos fristående förskolehuvudmän.

För oss är det självklart att dessa barn ska ges samma förutsättningar som barn i kommunala förskolor, även om det ibland kan vara svårt att tro att stat och kommun tycker det.