Skolans problem – så går regeringen vidare nu

I samband med budgetförslagen för 2026 har regeringen lämnat besked om hur de vill lösa några av de stora problemen i skolan.

• Det handlar om reglerad undervisningstid, planeringstid- och tid till för- och efterarbete.

LÄS ÄVEN: Glädjebeskedet: Lärares tid regleras

• Om ett nytt stödsystem där de extra anpassningarna är skrotade.

LÄS ÄVEN: Extra anpassningar skrotas: ”Enklare få särskilt stöd”

• Och om begränsad vinstutdelning till fristående skolor.

– Innan mandatperiodens slut kommer riksdagen att fatta beslut om en proposition som innebär de största förändringen av friskolesystemet sedan det skapades, säger skolminister Simona Mohamsson (L).

En tidigare genomgång i Vi Lärare listar problemen:

Betygsinflationen

Regeringen går vidare, och ger Skolverket i uppdrag att ta fram det nya betygssystemet, 1-10 och med viktning av lärarnas betyg och resultatet i digitala nationella prov, efter förslagen i betygsutredningen.

Haveriet med F-betyget

Regeringen föreslår slopa underkänt, och ersätter F med betygsstegen 1-3.

Stök och hot i klassrummet

Under 2026 lägger regeringen 120,4 miljoner för att stärka arbetet med trygghet och studiero, samt 95 miljoner kronor på ett obligatoriskt mobilförbud, förslag från utredningen ”Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan”.

Obehöriga får inte jobb

Elever som saknar gymnasiebehörighet blir arbetslösa. Regeringen skrotar F-betyget. För 2026 får yrkeshögskolan 117,5 miljoner kronor.

Eleverna har blivit kunder

Det ska bli tydligare att lärare bestämmer över undervisningen, och elevinflytandet ska minskas. Det framgår i bland annat läroplansutredningen. Skolverket får 40 miljoner kronor under 2026 för att ta fram nya läroplaner för samtliga ämnen.

Den höga arbetsbelastningen

6 av 10 lärare uppger att de har för hög arbetsbelastning. Regeringen har lovat att gå vidare med reglerad undervisningstid och tid till planering, för- och efterarbete.

Elever kan knappt läsa

Tidöpartierna vill göra om lärarutbildningen så att nya lärare får med sig rätt metoder. Samtidigt införs stödundervisning i svenska för elever som behöver.

Kunskapsgapet

Skillnader i resultat ökar mellan elevgrupper. Här vill regeringen införa stödundervisning för elever som behöver.

Läromedelskrisen

Här vill regeringen ge Folkbiblioteken större möjlighet till läsfrämjande arbete. 500 miljoner kronor avsätts för inköp av läromedel 2027.

Anpassningsmaraton i klassrummet

Regeringen skrotar de extra anpassningarna, och inför stödundervisning i svenska och matematik.

”Börsklippare” på skolmarknaden

Regeringen lovar beslut om begränsningar av friskolornas vinster innan mandatperiodens slut, med förslag från Joakim Stymnes utredning.

Men om två viktiga utredningar saknas besked.

Den ena är offentlighetsprincip för friskolor, där regeringen har ett förslag på sitt bord.

Den andra är tidigare skolminister Lotta Edholms (L) löfte om ett nytt kösystem – något som medlemmarna i Sveriges Lärare önskar.

Saknas besked

– Det finns många goda intentioner, och även om alla skulle realiseras, så måste man gå steget längre och göra upp med marknadsskolan och vinsterna. Vinsterna är motorn i systemet, kommenterar Robin Smith, vice ordförande i Sveriges Lärare.

Men om dessa två reformer saknas besked.

– Vi kommer att återkomma om det, säger Simona Mohamsson, till Vi Lärare.

LÄS ÄVEN:

Partienkät: Så ska skolan finansieras

Kazmierska: "Vill belysa bluffskolornas fusk som lurar barnen på sin framtid”

Wiman: Manna från himmelriket – Bo-statyn ska resas